Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grosshandel, engroshandel, partihandel - Grossi, Thommaso - Grossist - Grossistförbund, Sveriges - Gross-Jägersdorf - Grosslichterfelde - Grossmann, Gustav Friedrich Wilhelm - Grossmann, Gottlob - Grossmann, Rudolf - Grosse, Giacomo - Grossular - Grosswardein - Grossvenediger - Gros tournois - Grosvenor house - Groszy, grosz - Grot, 1. Jakov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROT
huvudsaki. för varuförmedlingen mellan
producenter och detaljhandlare. Motsatsen till g.
är detaljhandel el. minuthandel. Vhgn.
Grossi, Thommaso, italiensk skald (1791
—1853), vann tidigt framgång med de på
mi-lanesisk dial. skrivna ”La Prineide” (1814), en
djärv satir mot österrikarnes styre i
Nordita-lien, och ”La Fuggitiva” (1817), en versifierad
kärleksnovell. Sin popularitet ökade han med
de på riksspråk förf. ”1 Lombardi alla prima
crociata” (1826), en episk dikt, varmt lovordad
av Manzoni, vidare ”Marco Visconti” (1834),
en historisk roman enl. mönster av ”Promessi
sposi”, samt ”Ulrico e Lidia” (1837), en
versnovell, varmed G:s skönlitterära verksamhet
avslöts. ”Opere complete” 1892. — Litt.: Biografi
av I. Cantü (1853), P. Curti (1862), A. Vismara
(1881). G.Bgh.
Grossi’st, grosshandlare, se Grosshandel.
Grossistförbund, Sveriges,
sammanslutning av sv. grossister, till större delen
tillhörande olika branschförbund; medl., som ej äro
organiserade på annat sätt, äro anslutna till
en fristående avd. G. verkar för partihandelns
befrämjande på olika sätt, t.ex. genom
framställningar till statsmyndigheterna, genom
överenskommelser om enhetliga försäljningsvillkor
o.s.v. G. är representerat i Nordiska g:s
centralråd. En av G. utg. tidskr., ”Sv.
grossist-tidn.”, utkommer 2 gånger i mån. Vhgn.
Gross-Jä’gersdorf [gräs-dårf], by i
Ostpreus-sen, 22 km. v. om Insterburg, bekant genom
slaget där 30/8 1 7 5 7 mellan preussarna under
Leh-waldt och ryssarna under Apraxin. De 25,000
man starka preussarna angrepo med stor
tapperhet de mer än dubbelt överlägsna ryssarna
men måste efter en förbittrad och långvarig
strid slutl. vika med en förlust av 4,500 man.
Ryssarna, som förlorat 6,000, förföljde ej. —
Litt.: ”Der Siebenjährige Krieg,” 4 (1902). P.S.
Grosslichterfelde [gräsli/tarfäTda], nu
Ber-lin-Lichterfelde, stadsdel i s.v. Berlin.
Grossmaun [grä’s-], Gustav Friedrich
Wilhelm, tysk skådespelare, förf, och
teaterledare (1746—96). G. var tidigare preussisk
diplomat, väckte i början av 1770-talet
uppseende som teaterförf., blev 1774 skådespelare
och ledde senare eget sällskap. G:s stycken,
bl.a. ”Die Feuersbrunst” (1773), ”Adelheid von
Veltheim” (1780) och ”Nicht mehr als sechs
Schüsseln” (s.å.) voro på sin tid ytterst
populära. G.K-g.
Grossmaun [grä’s-], Christian Gottlob
Le-berecht, tysk teolog (1783—1857),
superintendent och teol. prof, i Leipzig 1829, en av
initiativtagarna till tyska Gustav-Adolvsföreningen
(se d.o.). S.N.
Grossmaun [grä’s-], Rudolf, tysk målare
och grafiker (f. 1882), har huvudsaki. utbildat
sin stil under resor, bl.a. till Sverige. Som
grafiker har G. sökt sammansmälta en luftig
impressionism med uttrycksfull komposition.
G. är även verksam som illustratör. G.V.
Grosso [grå’så], G i a c o m o, italiensk
målare (f. 1860), verksam i Turin, där han
utbildats vid akad. G. började med historiebilder
men övergick till realistiska ämnen och
porträtt. Han är en produktiv konstnär, särsk.
märkas hans genrebilder och
folklivsskild-ringar; även som monumentalmålare har han
framträtt. K.E.S.
Grossula’r, miner., avart av granat, se d.o.
Grosswardein [gräsvardal’n], tyskt namn på
Oradea mare, stad i Rumänien.
Grossvenediger [gräsfene’-], högsta toppen
inom Venediggruppen i Hohe Tauern,
Österrike; 3,600 m.ö.h.
Gros tournois [grå tornpa’], mynt, infört i
Frankrike av Ludvig den helige 1266 och = 12
deniers’ finvikt 4,04 gr. G. visar å åtsidan ett
kors med dubbel omskrift och på frånsidan en
s.k. stadsbild, omgiven av en omskrift och
ytterst en krets av 12 liljor (se bild vid Mynt).
Av denna art slogos g.t. t.o.m. Karl V (1364—
80), finvikt 2,55 gr. Även andra typer av gros
myntet präglades. G. el. t u r n o s e n
betecknade det första steget i utvecklingen av nominaler,
högre än den dittills allenarådande denaren (se
d.o.). Ang. g:s efterbildningar se G r o a t,
Groschen, Gros och G r o s z y N.L.R.
Grosvenor house [gråu’vna håus], palats vid
Hyde park i London, tillhör hertigen av
West-minster och är bekant för sin dyrbara
konst-saml. av särsk. nederländska mästare. E.W.
Groszy [grå’Ji], g r o s z, polskt mynt, 1) av
groschenstorlek (se Groschen), infört av
Kasimir den store med en finvikt av 2,63 gr.,
2) sedan 1924 = Vioo av den nya myntenheten
zloty (se d.o.). N.L.R.
Grot [gråt]. 1) J a k o v Karlovitj G., rysk
filolog (1812—93), har utg. en rad texteditioner,
kommentarer och
Litterära studier
(Lomo-nosov, Karamzin,
Pusjkin m.fl.). Hans
stora arbete,
”Filologiska undersökningar” (2 bd, 1873—
76), behandlar hu-‘
vudsakl. modern
ryska (accent-, rättstav-’
ningsfrågor m.m.).
G., som under
1840-talet var prof, i
Helsingfors i ryska
språ
ket, litteraturen och historien, var städse mycket
— 953 —
— 954 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
