- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 11. Gaugin - Gustav III /
965-966

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grottmänniskor - Grottsalamandrar - Grouchy, Emmanuel - Ground - Grousset, Paschal - Grouvelle, Philippe Antoine - Groux, Charles Corneille Auguste - Grovare - Grove, Sir William Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GROVE

”De förhistoriska tiderna i Europa”, 1 (1926);
H. Rydh, ”Grottmänniskornas årtusenden” (s.
å.). P.E.O.

Grottsalamandrar, Spela’rgres, ett släkte av
fam. salamandrar bland stjärtgroddjuren.
Släktet omfattar 40 arter, som numera fördelas på
ett antal skilda släkten. Kroppsformen växlar
täml. mycket, än mera klumpig och än
smärtare. De äro ofta livligt tecknade i rött, gult
och svart, ej så få arter likna eldsalamandern
(se d.o.). Extremiteternas utveckling erbjuder
stora olikheter; hos vissa arter äro de
välutbildade, hos andra mer el. mindre rudimentära.
Liksom en del andra närstående släkten sakna
g. lungor och andas enbart genom huden.
Tungan är lång och smal samt kan ss. hos
kameleonterna slungas ut ur munnen för
fångst av smärre insekter. G. förekomma i n.
och mellersta Amerika, på västindiska öarna
och i s. Europa. Åtskilliga arter leva i el. i
närheten av grottor. H.W.

Grouchy [grojT], Emmanuel, markis de
G., fransk militär (1766—4847), härstammade
från en gammal
adlig ätt och var officer
redan före
revolutionen, som han genast
anslöt sig till. 1792
generalmajor, 1793
generallöjtnant, var
G. en tid Hoches
stabschef, kämpade
1798—99 i Italien,
blev där sårad och
fången men
utväxlades 1800. G. deltog i
fälttågen 1805—07,

blev därpå guvernör i Madrid och bidrog
1809 till segern vid Wagram. I Ryssland
utmärkte G. sig särsk. under återtåget som
befälhavare för den blott av officerare bestående
”heliga skvadronen”. 1814 kommenderade G.
linjekav. i huvudarmén, blev 1815 marskalk
och sändes efter slaget vid Ligny med 35,000
man att förfölja Blücher. Vid Wavre
uppehållen av" en preussisk kår, var G. ej i stånd
att ingripa vid Waterloo, vilket kunnat avgöra
slaget. Om fördelningen av ansvaret därför
mellan G. och Napoleon äro meningarna
delade. G. flydde sedan till Amerika, benådades
1821 men återfick först 1831 sin rang. P.S.

Ground [graund], mus., bas, spec. basso
osti-nato (se Basso 2), vilken teknik mycket
användes bl.a. av de engelska virginalisterna (se
d.o.) o. 1600 och härtill knutna skolor. Ex. i
”The Fitz-William virginal book”, Simpsons
”Division violin” och Playfords ”Division
violin”. E.A.

Grousset [grosä’], Paschal, fransk
journalist och politiker (1845—1909), liberal
journalist under kejsardömet, duellerade med prins
Pierre Bonaparte, vilken därvid dödade ett av
G:s vittnen, Victor Noir (1870), en affär, som
lät mycket tala om sig. Medl. av kommunen
1871, deporterades G. till Nya Kaledonien,
varifrån han rymde jämte Rochefort, var
deputerad (oberoende socialist) för Paris 1893—1909.
G. har under olika pseud. utg. ett stort antal
böcker, bl.a. ungdomslitteratur under pseud.
André Lauri e. G.Lw.

Grouvelle [groväT], Philippe Antoine,
fransk revolutionsman och diplomat (1758—
1806), sekreterare i exekutivrådet 1792—93,
minister i Köpenhamn 1793—1800. På denna
post arbetade G. energiskt och icke utan
framgång för ett närmande emellan de nordiska
länderna och Frankrike och tillvann sig en
stark ställning i Köpenhamn, ehuru han ej
officiellt erkändes förrän 1796. Hemkommen
till Frankrike 1800, invaldes han i den
lagstiftande församlingen. G. var en framstående
skönlitterär förf. — Litt.: R. Nielsen, ”P.A.G.”
(i ”Vor Fortid”, 1, 1916). Th.

Groux [gro], Charles C o r n e i 11 e
A u g u s t e, belgisk målare (1825—70),
skildrade med hänsynslös realism och samtidigt
djup medkänsla de fattigas och förkomnas
värld. Hans människor stryka halvsvältande
och huttrande omkring el. söka skydd i rökiga
och smutsiga kroglokaler, el. han låter oss
blicka in i fattigmanshemmen med sin
hopplösa melankoli, ”Änkan”, ”Bordsbönen”. Ehuru
ofta täml. anekdotiska till innehållet, äga de
flesta av hans bilder en hög konstnärlig
kvalitet, och särsk. hans färg är av en underbart
djup ton. M.Bjn.

Grovare, s:n i Ås hd, Älvsborgs län, n.v. om
Ulricehamn; 15,33 kvkm., därav 14,87 land;
183 inv. (1931; 12 inv. pr kvkm.); 2,si kvkm.
åker (1927; 18,9% av landarealen), 8,76 kvkm.
skogsmark. Gemensam kyrka med
Fänneslun-da. — Pastorat: S. Ving, Härna, Fänneslunda
och G., Ås kontrakt, Skara stift. J.C.

Grove [gråuv], Sir William Robert,
engelsk jurist och fysiker (1811—96), advokat
i London, 1871—87 domare vid High court of
justice. Varmt intresserad för fysik, begagnade
G. varje tillfälle till fysikaliska studier. 1840—
46 var han prof, i fysik vid Royal inst. Hans
vetenskapliga arbeten rörde studiet av de
gal-vaniska elementen och elektrolysfenomenet.
Han konstruerade (1839) ett konstant element,
som numera bär hans namn, samt ett
gaselement. G. sökte i skriften ”Correlation of
phy-sical forces” (1846) behandla naturkrafterna
från enhetliga synpunkter. N.R-e.

— 965 —

— 966 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 24 22:23:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-11/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free