Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruber, Johann Gottfried - Gruber, Max - Grude - Grudziadz - Grue - Gruf-a.-b. Dalarne - Gruinales - Grumbach, Wilhelm von - Grumme & son - Grums - Grumsfjorden - Grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUBER
gemeine Encyklopädie der Wissenschaften und
Künste”. A.Bd.
Gruber [grö’bar], Max, österrikisk
bakterio-log och hygieniker (1853—1927), 1884 e.o. prof, i
Graz, 1887 direktör för univ:s hygieniska inst.
i Wien, prof, där 1891, prof, i bakteriologi och
hygien i München 1902. G., som utfört
betydelsefulla undersökningar inom
immunitetslä-ran, har blivit mest bekant genom sin upptäckt
av bakteriernas specifika agglutination (”Eine
neue Methode zur raschen Erkennung des
Choleravibrios und des Typhusbacilles”, 1896,
”Serodiagnostik des Typhus abdominalis”,
1897), som tillämpats inom kliniken av F.
Wi-dal under benämningen G.-Widals reaktion. G.
har vidare publicerat avh. berörande
desinfektion, bakteriefiltrering, prostitutionen,
könslivets hygien m.m. A.Fl.
Grude, s:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, s. om
Herrljunga; 18,07 kvkm., därav 18,oe land; 403
inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.), 3,51 kvkm. åker
(1927; 19,5% av landarealen), 9,16 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: S. Björke, Vesene, G.,
Jäll-by och Hudene, Kullings kontrakt, Skara stift.
J.C.
Grudziadz [gro’jånts], ty. Graudenz, stad
och fästning i vojevodskapet Pomorze, n.v.
Polen, vid Weichsel, nära Ostpreussens gräns;
33,516 inv. (1921; 6,942 tyskar). Maskin-,
sko-och tobaksindustri, gjuterier. Betydande
centrum för handel med lantbruksprodukter —
G., som urspr. var en Tyska ordens besittning,
omnämnes först 1222, blev stad 1291, kom
1466 till Polen, 1772 till Preussen, 1919 till
Polen. Den 1772—76 anlagda fästningen
försvarades 1807 av Courbière mot fransmännen.
— Litt.: X. Froelich, ”Chronik der Stadt G.”
(1891). O.P.;[B.]
Grue, hd i s. delen av Hedmark fylke, Norge,
på båda sidor av Glömma och gränsande till
Sverige; 838,71 kvkm.; 6,843 inv. (1930). S.
Gruf-a.-b. Dalarne, grundat 1901,
dotterbolag till Nordisches Erzkontor, Lübeck, äger
järngruvor vid Rämshyttan och Gonäs i
Kopparbergs län samt kraftstationer, såg och
lantbruk vid Rämshyttan. Omslutning 31/i2 1930
5,3 mill. kr., därav aktiekapital 2,5 mill. Lth.
Gruina’les, en underavd. av växtgruppen
Ge-rania’les, som av Linné ansågs omfatta fam.
Gerania’ceæ, Oxalida’ceæ och Lina’ceæ, men
till vilken senare förf, även räkna
Balsamina’-ceæ och Tropæola’ceæ. A.V-e.
Grumbach [gro’mbaz], Wilhelm von, tysk
krigare (1503—67), frankisk riksriddare, deltog
i kuvandet av det 1524 utbrutna
bondeupproret, enkannerligen i slaget vid Rothenburg an
der Tauber. Orolig och ärelysten, gjorde G.
sig känd som oppositionsman; bl.a. försökte
han 1558 bortföra sin
länsherre, biskopen i
Würzburg Melchior
von Zobel. Denne
blev i stället mördad
av G:s anhängare,
signalen till ”die
Grumbachischen
Händel”,
riksridder-skapets sista revolt
mot landsfurstarna.
1563 överrumplade G.
Würzburg, varför han
lystes i akt av kejsaren, 1565—66 sökte han
allians med Erik XIV, samtidigt som han i Johan
Fredrik av Sachsen-Gotha fann en pålitlig
bundsförvant. Upproret kuvades först 1567,
varvid G. tillfångatogs i Gotha, torterades och
fyrdelades. P.Dhl.
Grumme & son, A.-b., Stockholm, driver
ke-misk-teknisk industri och innehar bl.a. A.
Len-hardtsons stomatolfabrik. Tillverkningsvärde
c:a 2,5 mill. kr., omslutning 1929 2,987,000 kr.,
därav aktiekapital 1,8 mill. Firman grundad
1882, a.-b. 1911. T.E-r.
Grums. 1) Hd i Värmlands län, v. om
Karlstad, intill Vänern samt kring nedre Norsälven
och sjöarna Lången, Borgvikssjön och
Grums-fjorden; omfattar socknarna Nor, Segerstad,
G., Borgvik och Ed (se kartan vid
Värmland); 497,49 kvkm., därav 470,59 land; 10,507
inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.); 123,97 kvkm. åker
(1927; 26,s% av landarealen), 281,49 kvkm.
skogsmark, ö. och s.ö. delarna äro ganska
flacka, och rätt stora slätter på ler- och
sandjordar utbreda sig kring Nors, Segerstads och
G. kyrkor. I v. blir G. mera kuperat och
skog-beväxt. Berggrunden består av gnejs. 1920
levde 43,2 % av befolkningen av jordbruk och
boskapsskötsel, 37,4 % av industri och
hantverk. G. ingår i Mellansysslets domsaga och
Nors kontrakt, Karlstads stift. J.C.
2) S:n i G. hd, mellan Vänern och sjön
Vär-meln; 174,65 kvkm., därav 156,20 land; 3,371 inv.
(1931; 22 inv. pr kvkm.); 42,04 kvkm. åker
(1927; 26,9% av landarealen), 92,62 kvkm.
skogsmark. — Pastorat i Nors kontrakt,
Karlstads stift. J.C.
Grumsf jorden, se Grums, hd.
Grund. 1) Fil. I sin vidaste bemärkelse är
g. det, ”genom vilket ett annat är”. Inom
filosofien skiljer man dock i regel mellan rea 1-g.
och logisk g. Med den förra förstås
orsaken till att något verkligt finnes till el.
inträffar; man har också bestämt metafysiken
(se d.o.) ss. vetenskapen om de yttersta
grunderna. Med den senare el.
kunskapsgrun-den menas däremot det, varigenom något i n-
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
