Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grund - Grund, Johann Gottfried - Grundackord - Grundavdrag - Grundbas - Grundbelopp - Grundbrott - Grundböcker - Grunddamm - Grundel, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDEL
Vt S.T.F:s bildarkiv.
Grums kyrka.
ses, el. över huvud varje sats, som utgör ett
villkor för att en annan skall vara sann. Denna
sats kallas då följd el. säges följa ur den
föregående. Logiken uppställer också den s.k.
g:s el. den tillräckliga g:s lag (princi’ pium
ra-tio’nis sufficie’ntis) ss. en allmän norm för
tänkandet och föreskriver oss att icke akta
något ss. sant, om icke med nödvändighet
”följer ur” en annan sann föreställning.
Därigenom blir g:s lag tankesammanhangets
princip över huvud. I varje slutledning
utgöra premisserna (se d.o.) de närmaste g. för
slutsatsen och borga för dess riktighet. Med
g sättes el. antages också följden, med
följdens upphävande upphäves också g., ehuru ej
omvänt. (Jfr Hypotetiskt omdöme.) I
motsats till orsaks-verkans-förhållandet
betecknas grund-följd-förhållandet ss. tidlöst.
Likväl förväxlades tidigare ofta dessa båda
kardinalförhållanden med varandra, så t..ex.
hos Descartes och Spinoza och över huvud
inom äldre rationalism (enl. den betecknande
formeln: causa sive ra’tio, ”orsaken el. grunden”).
Jfr Tankelag, Orsak och
Slutledning. — Litt.: F. Erhardt, ”Der Satz vom
Grunde” (1891). A.N.
2) Sjöv., område med litet el. relativt
litet vattendjup. I öppna havet betecknas ss.
g. områden av o. 12 m. vattendjup el. mindre.
Vid mycket hårt väder kan emellertid sjön
bryta även på större djup än 12 m. G., som
stiger upp till helt nära under vattenytan,
benämnes ”bränning”. Man skiljer mellan fritt
liggande g. och landgrundning, det
senare grunt område omedelbart utanför land.
För sjöfarten farliga g. äro försedda med
flytande sjömärken, ss. lysbojar och prickar.
E.Hg.
Grund [grönt], Johann Gottfried,
tysk-dansk bildhuggare (1733—96), kom efter
stu
dier i Berlin till Köpenhamn, där han 1761 blev
bildhuggare. Jämte marmorsarkofager i
Petri-kyrkan där är G. framförallt bekant för sina
arbeten vid Fredensborg (se d.o.), särsk.
sand-stensfigurerna (med folktyper) i parken. E.W
Grundackord, mus., i äldre harmonilära den
form av ett ackord, vid vilken grundtonen (se
d.o.) ligger i basen (grundläge). Se
Omvänd-n i n g. F.S-l.
Grundavdrag kallas det belopp, som
avdrages från skattskyldigs till inkomst- och
förmögenhetsskatt el. kommunal inkomstskatt
taxerade belopp vid uträknande av det
beskattningsbara beloppet. G. är olika stort i 5 olika
dyrortsgrupper, lägst 680 och högst 1,000 kr.
för den statliga skatten och halva dessa belopp
för den kommunala. Ensamt el. tillsammans
med familjeavdrag (se d.o.) utgör g. ortsavdrag
(se d.o.). A.Vr
Grundbas, mus., fundamentalbas, se B a s s e
fondamentale.
Grundbelopp. Inkomst- och
förmögenhetsskatten utgår på grundval av g., som
uträknas enl. viss fixerad skatteskala, för fysiska
personer, oskifta dödsbon, ekonomiska
föreningar och utländska bolag löpande från 3 till
15 % å olika skikt av det beskattningsbara
beloppet med maximigräns vid 12 % av
totalbeloppet. För sv. a.-b. etc. bestämmes g. efter
förhållandet mellan bolagets beskattningsbara
belopp och kapital efter i lagen närmare
angivna regler. För sparbank, försäkringsbolag
o.a. ej nämnda skattskyldiga utgör g. viss
procent av det beskattningsbara beloppet. Ärl.
bestämmer sedan Riksdagen, med hur många
procent av g. skatten skall utgå (1931 med
145%). G. infördes 1919. A.Vr.
Grundbrott, brytande sjö, förorsakad av
ringa vattendjup, t.ex. över ett
undervattens-grund el. en bank el. utanför en långgrund
kust. (Andra orsaker till brottsjöar: storm,
motström, korsande vågor m.m.) G. kan
uppstå även i dyning utan vind. Som regel
uppstår g., när vågornas höjd från dal till kam
överstiger hela el. halva vattendjupet (räknat
från vattenytans medelläge). V.W.E.
Grundböcker, se
Grundnoterings-böcker.
Grunddamm, tekn., se Damm, sp. 948.
Grundel, Jakob, från 1720 friherre, krigare
(1657—1737), började sin bana vid
fortifikationen och deltog som kapten i slagen vid
Lund och Landskrona, övergick sedan till inf.
och kämpade som överstelöjtnant vid Narva
och som överste för Södermanlands reg. vid
Hälsingborg. 1719 blev G. landshövding på
Gotland, s.å. i Västerbotten, erhöll 1720
general
— 973 —
— 974 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
