Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundis - Grundkallen - Grundkänning - Grundlag - Grundläggning - Grundnoteringsböcker, dagböcker - Grundomsättning, basalomsättning, standardomsättning - Grundord - Grundpenningar - Grundpyramid - Grundregaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDREGALER
som bildas vid dylika tillfällen, bruka kallas
tallriksis, emedan isstycken av
tallriks-form och -storlek singla upp från större djup
och täckta ytan, ofta i avsevärd mängd, så att
sjöfarten hindras. —■ Litt.: E. Edlund, ”Om
bildandet av bottenis i sött och salt vatten”
(i ”Kungl. Vetenskapsakad:s förh.”, 1862, n:r 5).
Samma förklaringar men utförligare giver D.
Devik i ”Isdannelsen i vore vassdrag” (i
”Kosmos”, 9, 1931). H.K-r.
Grundkallen, fyrskepp stationerat o. 30 km.
n.ö. om öregrund samt n.ö. om n. delen av
det vidsträckta, farliga Grundkallegrund. E.Hg.
Grundkänning, sjöv., se G r u n d s t ö t n i n g.
Grundlag, vanl. benämning på en el. flera
författningsurkunder av grundläggande
betydelse för ett lands statsskick. Sverige har f.n.
4 grundlagar. Jfr Författning. J.E.N.
Grundläggning avser byggnadsarbete för
överförande av ett byggnadsverks tryck på
grunden (se Byggnadsgrund), så att
sättning undvikes. Vid fast grund på överkomligt
djup nedföres murverket till denna, varvid, om
grunden ej består av berg, g. bör ske å
frostfritt djup. Ligger byggnadsplatsen under
vatten el. å mera vattensjuk mark, inspontas
schakten el. omgivas med fångdammar,
varefter länspumpas, el. ock sänkes
grundvattenytan medelst pumpning i särsk. anordnade
brunnar. Är den fasta bottnen på för stort
djup, minskas belastningen pr ytenhet å den
mindre bärkraftiga grunden genom
fundamen-tets utbredning, rustbädd av trä, grundplatta
av armerad betong el. pålning. Belastningen
från byggnadsverket kan även överföras direkt
till den fasta bottnen medelst pålar (av trä,
järn el. betong) el. nedförda sänkbrunnar el.
rör, som efter urschaktning betongfyllas. — I
fritt vatten med fast botten på ej alltför stort
djup sker g. (av kajer, fyrbyggnader,
vågbry-tare m.m.) å på bottnen ställda kistor av trä
el. betong el. genom betonggjutning under
vatten. Förekomma lösa jordlager (slam, gyttja
el. lös lera), undanskaffas dessa och påföres i
stället sand, grus el. sten. S.Stg.
Grundnoteringsböcker, dagböcker,
han-delsböcker, vari den första noteringen av
affärstransaktioner sker. G. äro obligatoriska
enl. bokföringslagen av 31/s 1929. De vanligaste
g. äro kassabok, memorial, inköpsbok,
försälj-ningsbok, amerikansk journal. Jfr
Bokföring. Vhgn.
Grundomsättning, basalomsättning,
standardomsättning, är den
värmeproduktion (energiomsättning), som en
människa visar 12 tim. efter intagen föda (före
frukost), då hon, vaken, ligger stilla. Den är
ett mått på den energi, som erfordras för att
under vila driva kroppens organ, närmast att
förlikna vid en bilmotors tomgång, innan
bilen sättes i rörelse. G. bestämmes genom att
uppmäta den syrgasmängd, som en person
förbrukar under de nyss nämnda villkoren. 1
genomsnitt är den 1 Kalori pr min. el. ung.
1 Kal. pr tim. och kg. kroppsvikt. Storleken
av g. är emellertid ej densamma hos alla
personer. Den influeras av kroppsvikt, längd,
ålder och kön. Ju större kroppsvikten och
längden äro, dess större är g. Med stigande
ålder avtager den något. Kvinnor ha i allm. 107»
lägre g. än män. Rasegenskaper synas även
influera på g:s storlek. Man har omsorgsfullt
utarbetat tab., vilka med kännedomen om de
nämnda influerande faktorerna möjliggöra en
ganska noggrann beräkning av den g., en frisk
person bör ha. En persons g. förblir i det stora
hela oförändrad dag efter dag. Den är ett
mått på hans kroppsliga livsaktivitet. Vid
rubbningar i hälsotillståndet kunna
förändringar i g. inträda. Detta gäller i sht vid
sjukdomar i sköldkörteln, i det att en abnormt
ökad aktivitet hos detta organ kan höja g. med
60—100 °/o. Omvänt medför en abnormt låg
avsöndring av detta organ värden, som
maximalt kunna sjunka till 60 °/o av den normala
g. Mätningen av g. är därför av betydelse för
diagnosen och behandlingen av sjukliga
förändringar i sköldkörteln. Även i rent
närings-fysiologiskt hänseende är kännedomen om g. av
betydelse, i det att man genom densamma kan
beräkna människans näringsbehov i vila.
Utöver denna näringsmängd behöves ytterligare
den kvantitet, som skall tillgodose
energibehovet vid det yttre muskelarbetet, vilket
givetvis varierar alltefter yrke och verksamhet. Wk.
Grundord, språkv., ord, av vilket el. av vars
stam ett annat ord är bildat, vanl. genom
avledning, t.ex. god i förhållande till göda el.
godhet- ord, som etymologiskt ligger till grund för
ett annat, t.ex. fsv. Sverike i förhållande till
nysv. Sverige; stundom också: ”primitivum”,
d.v.s. enkelt ord, som ej, om icke möjl.
etymologiskt, kan upplösas i smärre delar med
självständig betydelse, t.ex. av, gå, skog. E.H.
Grundpenningar, avgifter, som enl. k. f. 31/t2
1907 kunna upptagas av innehavare av
lastage-plats, varifrån utskeppning i större omfattning
av trävaror och vissa andra varor äger rum
och varest särskilda anstalter vidtagits för
sjöfartens trygghet och bekvämlighet. T.E-r.
Grundpyramid, se Kristallografi.
Grundregaler, Kronan fordom tillkommande
höghetsrättigheter, bestående i rätt att under
vissa förutsättningar förfoga över vissa av
landets naturtillgångar, mineralfyndigheterna,
skogarna och vattnet. I Sverige räknades med tre
— 977 —
— 978 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
