Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grunnebohed - Grunnet, Niels - Gruntzel, Joseph - Grupello, Gabriel - Grupp - 1. Krigsväsen - 2. Matematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNNEBOHED
Tältläger på Grunnebohed.
Grunnebohed, i Vassända-Naglums s:n, o. 8
km. s.v. om Vänersborg, var 1863—1906
mötes-och lägerplats för Västgöta-Dals (från 1902
Hallands reg.), varom en 1920 rest minnessten
bär vittne. E.O.B.
Grunnet, N i e 1 s Pedersen, dansk
frimenig-hetspräst (1827—97). Först utbildad till
missionär i kyrkans tjänst, blev G. efter hand
alltmera kritisk mot denna och bildade 1855 en
frimenighet i Köpenhamn (nu Evang.-luthersk
Frimenighed), med lokalförsamlingar i landet.
Dess kyrka Martinskirken i Köpenhamn
invigdes 1877. Statskyrkans bekännelseskrifter
och kult behöllos i stort oförändrade, men
särsk. vikt lades vid kyrkotukten, och G.
förfäktade kyrkans skilsmässa från staten. S.N.
Gruntzel [gro’ntsal], J o s e p h, österrikisk
nationalekonom (f. 1866), prof, vid Hochschule
für Welthandel i Wien sedan 1908, har
framförallt sysslat med handelsteori och företräder
en protektionistisk åskådning. Han har bl.a.
utg. ”System der Handelspolitik” (1901, 3 Aufl.
1928) ”Economic protectionism” (1916) och
”Theorie des zwischenstaatlichen
Wirtschafts-verkehrs” (1924). T.E-r.
Grupe’llo [gro-lå], Gabriel,
tysk-nederländsk bildhuggare (1644—1730), var lärjunge
till A. Quellinus i Antwerpen samt blev
bildhuggare vid flera hov, särsk. verksam i
Bryssel och i Düsseldorf, där han bl.a. utförde
hertig Johan Vilhelms ryttarstaty. G. var en
typisk representant för den pompösa
barockstilen. E.W.
Grupp. 1) Krigsv., benämning på olika
militära förband. Vid sv. inf. är g. den lägsta
enheten och består vid gevärsinf. av g.-chef,
kul-sprutegevärsskytt och 10 gevär sskyttar: vid
kul-sprutekompani räknar g. 1 pjäs jämte kärra,
1 ammunitionskärra, 1 packhäst och 10 man.
Vid kav. består g. av 8—6 ryttare och kallas
efter sin beväpning k a r b i n-g., k u 1 sp r u t
e-gevär s-g. el. kulsprut e-g. Inom fältart.
kunna vid strid 2 el. flera divisioner med
likartade uppgifter sammanföras till en g. under
gemensam ledning. Jfr Armé och
Armékår. Vid flygvapnet är flyg-g. den lägsta
enheten och består av 3, undantagsvis 2, 4 el. 5
ensartade flygplan. Vid flottan betecknar g.
ett antal (lätta) fartyg, motsvarande en halv
division (jfr d.o.). E.O.B.
2) Matem. I olika grenar av matematiken
har man ofta att göra med system av likartade
tankeföremål (element), där två element kunna
enl. någon regel sammansättas till ett tredje
element i systemet. Ett sådant system kallas, om
det uppfyller vissa villkor, en g. Elementen
betecknar man liksom tal (vilket de kunna men
icke behöva vara) med bokstäver, A, B, C, och
sammansättningen av två element kallar man
komposition el. multiplikation.
Produkten av två element A och B tecknar
man som vanlig multiplikation AB.
Multiplikationen kan vara vanlig multiplikation men
behöver endast vara ett godtyckligt föreskrivet
förfarande för att av två element bilda ett
tredje. Några exempel på g.: a) Alla tal, utom 0,
om kompositionen är vanlig
multiplikati-o n. b) Alla tal, positiva och negativa jämte 0, om
kompositionen är vanlig addition, c) Alla
olika vridningar, varigenom en plan figur,
t.ex. en månghörning, bringas att täcka sig
själv. Kompositionen består däri, att man
utför två vridningar efter varandra (analogt i
följ ex.), d) Alla olika omflyttningar
av en rad föremål, t.ex. av bokstäverna i
alfabetet. (En sådan g. består av ett ändligt
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
