Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvbrytning - Gruvdrift - Gruvegendom - Gruvfogde - Gruvfält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUVDRIFT
sätt anordnas, ofta i stigorter i endera väggen.
Vid stora och breda malmer måste ofta
pelare kvarsättas mellan rummen el. magasinen;
sedan etagen i övrigt är utbruten, kunna dessa
pelare, i den mån de äro fyndiga, nedsprängas
och tillgodogöras genom en s.k. r a s b r y
t-ningsmetod. Rasbrytning användes
numera allmänt i st.f. tvärbrytning i de fall, då
malmens el. väggarnas hållfasthet är låg. I
Sverige användes i stor utsträckning den
rasbryt-ningsmetod, som vanl. benämnes s k i v
ras-fa r y t n i n g. Även i detta fall indelas
fyndigheten i etager, och från huvudfraktsnivåerna
uppsprängas stigorter, som förses med
rull-schakt och stegvägar. Därefter indriver man,
börjande uppifrån, efter fyndighetens hela
längd från dessa stigorter, med exempelvis 5
m. vertikala avstånd från varandra, f ä 11 o
r-t e r. När den översta fältorten är färdig,
strossar man, d.v.s. spränger, ut orten till
fyndighetens hela bredd, varvid man börjar längst
bort från schaktet; så snart strossningen givit
tillräckligt utrymme, borras och nedspränges
den yttersta delen av malmtaket, varefter den
härvid erhållna malmen likaväl som malmen
från ortdrivning och strossning i vagnar av
spec. typ fraktas fram till rullschaktet. På
detta sätt fortsätter man, så att brytningen
flyttar sig bakåt allt närmare rullschaktet. När
den översta skivan är nedsprängd el. också
dessförinnan, påbörjas sprängningen av nästa
skiva och så undan för undan, medan
brytningen fortsätter uppifrån och nedåt, tills hela
etagen är utbruten. Denna brytning blir på gr.
av all erforderlig ortdrivning dyrare än andra
metoder, men erbjuder större säkerhet för
arbetarna, som alltid äro skyddade mot ev. ras.
Utom de ovan beskrivna metoderna finnas ett
stort antal andra metoder och ävenså
kombinationer av olika metoder. — Vid horisontella
el. flackt stupande fyndigheter, som ha
karaktären av flötser, är brytningsmetoden i hög
grad beroende av flötsens mäktighet, takets
hållfasthet och värdet av de brutna mineralen.
Är värdet av dessa relativt lågt och tillgången
rik, använder man ett slags pallbrytning med
användande av en enda pall och med
kvarsät-tande av erforderligt antal pelare för takets
uppbärande. Är mineralet återigen värdefullt,
förloras alltför mycket genom att kvarsätta
detsamma i pelare, varför man i detta fall ant.
ersätter pelarna med kolonner av trä el. järn
el. också fyller igen rummen, i den mån de
utbrytas med ofyndigt berg, som ant.
erhål-les i samband med brytningen el. också
ned-fraktas från dagen. — Vid en gruva, där det
nyttiga mineralet uppfraktas genom ett schakt
till dagen, förefinnas i allm. följ, anläggningar
och maskinella anordningar, över schaktet är
uppförd en lavbyggnad av trä, järn el.
armerad betong och vilken uppbär dels laven,
den gamla benämningen på det plan, till vilket
det brutna berget fraktas, dels linskivorna,
vilka uppbära spellinorna. På lämpligt avstånd
från lavbyggnaden förekommer ett
maskinhus, som inrymmer gruvspelet (se d.o), vidare
kompressoranläggning för maskinborrningen
ävensom borrsmedja och reparationsverkstad,
förråd m.m. I närheten av maskinhuset el.
sammanbyggd med detta förekommer en
gruvstuga, även kallad välfärdshus, inne
hållande, förutom kontor, matrum för
arbetarna samt rum, där de kunna byta kläder och
tvätta sig, ev. taga dusch- el. bassängbad.
Under jord äro anordnade pumprum för
gruvpum-pen (se d.o.) och, om utfraktsvägarne äro långa,
förekomma även stall för gruvlokomotiv. 1
vissa fall förekomma även dels underjordiska
borrsmedjor, varigenom borttransporterna
nedbringas, dels underjordiska matsalar el.
rastrum för gruvarbetarna. H.Nht.
Gruvdrift, se Gruvbrytning och
Bergshantering.
Gruvegendom. Jämlikt den gällande sv.
gruvlagstiftningen (se d.o.) äro vissa
mineralfyndig-heter undantagna från jordägarens uteslutande
förfogande. Med g. förstås rätten att
tillgodogöra sig de sålunda undantagna
mineralfyndig-heterna. Rörande frågan huru denna rätt
juridiskt skall rubriceras, råda delade meningar.
Allmännast omfattad torde den åsikten vara,
att mineralen utgöra tillbehör till jorden och
således principiellt tillhöra ägaren av den
mark, där de äro belägna. G. skulle således
vara att betrakta som en begränsad sakrätt.
Enl. en annan teori ägas mineralen före
upptäckandet icke av någon, i följd varav g.
närmast skulle vara att betrakta ss. en
ockupa-tionsrätt. — Litt.: Hj. L. Hammarskjöld, ”Om
grufregal ocn g. i allmänhet enl. sv. rätt”
(1891); J.E. Almquist, ”Kommentar till 1884 års
gruvstadga” (1930). M.H.
Gruvfogde är beteckningen på den högst
stående av arbetsförmännen vid en gruva. Om
flera gruvor höra till samma fält och
förvaltning, förekommer ibland, att g. i de olika
gruvorna stå under befäl av en för hela fältet el.
större del därav anställd över-g., som i sin tur
är underordnad gruvingenjören. H.Nht.
Gruvfält, område, där närbelägna
malmfyndigheter bearbetas el. bearbetats i gruvor. G.
innebär endast grannskapet men ej någon
geologisk el. mineralogisk samhörighet; i så fall
användes snarare termen malmfält el.
malmtrakt. Ej heller betecknar g. någon
administrativ el. ekonomisk enhet. Ett g. benämnes
— 1003 —
— 1004 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
