Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräddost - Gräddsättning - Grädener, Karl - Gräf, Hans Gerhard - Gräfenberg, Bad - Gräll - Grän - Grängesberg - Grängesberg-Oxelösund, Trafik-a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNGESBERG—OXELÖSUND
genom inblandning av salt, då fromages dits
demi-sel erhålles. Vikt o. 100 gr., formen
bjärt-formad, cylindrisk, hög el. låg, fyrkantig,
vanligare namn äro Neufchåtels, bondons,
mala-koffs, petits carrés gervais m.fl. L.F.R.
Gräddsättning innebär att låta mjölk stå
orörd längre el. kortare tid, för att mjölkfettet,
den lättaste av mjölkens beståndsdelar, skall
kunna stiga till ytan och här bilda ett skikt,
grädde (se d.o.), som sedan kan avskiljas från
den undertill stående fettfattigare
skummjölken ant. genom att medelst en sked, skumsked,
avskumma grädden el. genom att låta
skummjölken avgå genom ett avlopp i
gräddsätt-ningskärlets botten enl. skiljetrattprincipen. Då
förvaring av mjölken någon längre tid
ständigt innebär en fara för att mjölken under g.
skall bli syrlig el. sur, har man från äldsta
tider vanl. använt g.-kärl (bunkar av trä,
lergods, plåt m.m.) med stor omkrets och ringa
djup, för att fettkulornas väg till mjölkens yta
skulle bli så kort som möjligt och
gräddav-skiljandet härigenom påskyndas. Hållbarheten
hos mjölken under g. har man sökt befordra
än genom att omedelbart före g. nedkyla
mjölken till o. 15° C. (holländska metoden), än
genom att ställa g.-kärlen med den spenvarma
mjölken på de fuktiga, kalla,
tegelstensbe-klädda golven i en källare (holsteinska
metoden), medan den Gussanderska metoden gick
ut på att påskynda g. genom att låta den
försiggå vid jämförelsevis hög temp., 16—24°, i
ett varmt rum. Ett betydande framsteg i
g.-förfarandet medförde införandet 1864 av den
Swartzska ismetoden, vilken innebar, att
mjölken spenvarm fylldes på höga, cylindriska
plåtkärl av ringa omkrets, vilka under g. höllos
nedsänkta i isblandat vatten. Genom hastig
och kraftig kylning av mjölken befordras både
gräddavskiljandet och hållbarheten. G.
förekommer numera endast i hemmen; i
mejeridriften har den helt ersatts av separering (se
d.o.). L.F.R.
Grä’dener, Karl, tysk pianist, tonsättare
och musikskriftställare (1812—83), har
komponerat betydande, av Schumann påverkad
pianomusik, kör- och solosånger m.m. G. har även
skrivit en harmonilära och utg. ”Gesammelte
Aufsätze über Kunst, vorzugsweise Musik”
(1872). — Hans son Hermann G. (f. 1844)
innehade olika befattningar ss. pedagog och
dirigent i Wien och har komponerat 2
symfonier, violin-, violoncell- och pianokonserter,
kammarmusik, sånger m.m. F.S-l.
Gräf, Hans Gerhard, tysk
litteraturforskare (f. 1864). En av samtidens främste
Goethe-kännare, har G. gjort sin största insats
genom det monumentala excerptverket ”Goethe
über seine Dichtungen” (9 bd, 1901—14). G.
redigerade 1914—23 ”Jahrbuch der
Goethe-Ge-sellschaft” och har därjämte verkat ss. utg.,
essayist och lyriker. A.Bd.
Grä’fenberg [-bärk], B a d G., tjeck. G r ä f e
n-b e r k, kurort i Tjeckoslovakien, på s.ö. sidan
av Reichensteiner Gebirge (ö. Sudeterna), n.v.
om Fryvaldov; 632 m.ö.h. Sanatorier och
berömd kallvattenkuranstalt, grundad av W.
Priessnitz 1826. S.
Gräll (da. grel, ty. grell}, om färg el. ljus:
bjärt, skrikande, alltför skarp; om ljud: gäll,
skärande.
Grän, guld- el. silvermängd i en legering
angiven i 288-delar, se Finhet och G r a i n.
Grängesberg. 1) Kapellförsamling i
Grangärde s:n, Dalarne, omfattar gruvsamhället G. med
närmaste omgivning; 13,07 kvkm., därav 12,85
land; 6,011 inv. (1932). J.C.
2) Gruv- och industrisamhälle i G.
kapellförsamling och Hörkens
kyrkobokföringsdist-rikt i Ljusnabergs s:n, på gränsen mellan
Dalarne och Västmanland, vid Bergslagernas och
Frövi—Ludvika järn”ägar; c:a 6,000 inv. J.C.
Grängesberg-Oxelösund, T r a f i k-a.-b.,
Sveriges största gruvbolag. G. bildades 1896 för
att få ett samarbete till stånd mellan de för
export arbetande gruvorna i Grängesberg och
de järnvägar, som ombesörjt transporten till
exporthamnen Oxelösund. För de av G.
inköpta järnvägarna lämnas nedan en
redogörelse. — Bolaget inköpte genast
Grängesbergs gruve-a.-b., vars rörelse det
arrenderade och själv drev från 1902. Sin
dominerande ställning erhöll G., då det 1903 av G. E.
Broms inköpte aktiemajoriteten i A.-b.
Gelli-vare malmfält och Luossavaara-Kiirunavaara
a.-b. Vid denna tidpunkt innehade Staten vissa
andelar i Gällivare, Luossavaara och
Kiiruna-vaara malmfält och ägde dessutom de
järnvägar, på vilka malmen skulle transporteras. Det
ansågs därför nödvändigt att få till stånd ett
samarbete mellan G. och Staten, som ju
dessutom genom möjligheten att pålägga exporttull
å malmen ägde stora påtryckningsmöjligheter
gentemot bolaget. Efter långvariga
förhandlingar slöts det första avtalet 1907, vilket sedan
upprepade gånger ändrats för att 1927 avlösas
av ett helt nytt avtal. Den viktigaste punkten
i 1907 års överenskommelse var, att Staten
ingick som delägare i Luossavaara-Kiirunavaara
a.-b. på så sätt att detta bolags aktiekapital
sattes till 80 mill. kr., varav hälften skulle vara
stamaktier, ägda av G., och den andra hälften
preferensaktier, ägda av Staten. Någon
kontant betalning erlade Staten icke men
överlämnade sina andelar i malmfälten till bolaget.
Vidare erhöll Staten inlösningsrätt till
stam
— 1029 —
— 1030 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
