Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesberg-Oxelösund, Trafik-a.-b. - Grängesbergsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNGESBERGSFÄLTET
aktierna, vilken dock icke skulle få utövas före
1932. Bolagets ledning skulle utövas av
innehavarna av stamaktierna. Genom
tilläggsavtalen stärktes Statens ställning så, att slutl.
hälften av bolagsstyrelsen skulle utses av Staten.
Styrelsens ordf, och verkst. direktör skulle
utses bland de av G. valda styrelseled. — Genom
1927 års avtal mellan G. och Staten
bestämdes bl.a., att inlösning icke skulle få
ifråga-komma före 1947, och i det fall, att Staten då
icke begagnade sin inlösningsrätt, skulle
Staten ha en ny möjlighet till inlösen vart 10:e år
Priset på stamaktierna skall härvid beräknas
sålunda: medelvinsten pr ton beräknas för en
tidsperiod av 10 år och ökas med Statens
royalty. Köpesumman skall nu vara hälften av
vinsten + Statens royalty å 25 gånger 4,250,000
ton. Brytningen bestämdes till högst 9 mill. ton
pr år. Statens ombud har rätt att kontrollera,
att förberedande åtgärder vidtagas för att
möjliggöra en kontinuerlig brytning. Bolagets
böcker skola vara tillgängliga för Statens
representanter, vilka äga att utse en jourhavande
revisor. Bolaget äger icke rätt att ingå rättsligt
avtal, som omfattar åtagande för längre tid, än
till dess Staten äger rätt att inlösa aktierna.
Ang. vinsten bestämdes, att denna skulle delas
lika mellan G. och Staten, dock så, att Staten
är garanterad en royalty av kr. 1,50 pr ton,
för vilken royalty G. kompenseras så, att om
t.ex. vinsten utöver royaltyn uppgår till högst
1,50, erhåller G. hela vinsten. Om Staten icke
inlöser stamaktierna 1947, erhåller Staten
därefter % av vinsten. Vidare skedde ett byte så
tillvida, att Staten överlämnade nyttjanderätten
till Luossavaara malmfält till gruvbolaget,
vilket överlämnar vissa A.-b. Nordsv. malmfält
tillhöriga gruvor till Staten. För att stärka
likviditeten hos Luossavaara-Kiirunavaara a.-b.
funno sig Staten och G. tvingade att 1932 öka
delta bolags aktiekapital med 30 mill. kr.
Aktierna tecknades till en kurs av 200 °/o, så att
gruvbolaget tillfördes ett friskt kapital på 60
mill. kr., varav Staten och G. tillsköto vardera
hälften. — Förutom nu nämnda tillgångar äger
G. A.-b. Hematit, som grundades 1927 med ett
aktiekapital av 26,625,000 kr. Hematit är stor
aktieägare i nordafrikanska gruvfält, bl.a. i
Société concessionaire des mines d’Ouenza.
Bland G:s inhemska gruvföretag märkes den av
St. Kopparbergs bergslags a.-b. 1927 inköpta
delen av Grängesbergs exportfält och Stråssa
odal-gruva. För transporten av järnmalmen har G.
anskaffat en transportflotta av c:a 175,000 ton.
Dess största fartyg äro ångaren ”Sir Ernest
Cassel” på 10,800 ton och motorfartygen
”Nuolja” och ”Pajala” på vardera 10,400 ton.
G:s omslutning var 1931 260,440,000 kr. därav
aktiekapital 119 mill. Vid G:s egna och
arrenderade gruvor bröts 1929 1,317,891 ton och
vid Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. 7,452,153
ton järnmalm. Vid samma tid voro vid G:s
gruvfält anställda 1,558 arbetare och vid
Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. 5,061. T.E-r.
G:s järnvägar omfatta Örebro—Köpings
järnväg, Frövi—Ludvika järnväg och
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg jämte
bibanor med en sammanlagd längd av 347 km.
Förvaltningen är gemensam och handhaves av
G. Under bolagets förvaltning står även
Oxelösunds hamn. Järnvägarna ha fr.o.m. 1931
gemensam sign. T.G.O. J. — ö r e b r o-K ö p i n g s
järnväg, sign. Ö.K.J., längd 46 km.,
spårvidd 1,435 m.; äges av Örebro—Köpings
järnvägs a.-b., Stockholm. Den västligaste delen
fram till Arboga öppnades för allmän trafik
1857 och linjen Arboga—Köping 1867.
Sedermera har nytt spår byggts mellan Röjen och
Vanneboda för erhållande av direkt förbindelse
med Frövi—Ludvika järnväg. Detta uppläts
för allmän trafik 1901. Frövi—Ludvika
järnväg, sign. F.L. J., längd 98 km., spårvidd
1,435 m.; äges av G. Fyra bibanor ansluta,
näml. Storå—Stråssa 7,4 km.,
Storå—Guld-smedshyttan 4 km., Bånghammar—Kloten 22
km. samt Silverhöjden—Mossgruvorna 12,7 km.
Bland mera bemärkta platser, som beröras av
järnvägen, märkas Lindesbergs stad och
Grängesbergs malmfält. Ändstationen Ludvika är
föreningsstation med Bergslagernas och
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar.
Banan i sin helhet öppnades för allmän trafik
1873. Oxelösun d—F 1 e n—V ä s t m a
n-lands järnväg, sign. O.F.W.J., längd 156
km., spårvidd 1,435 m.; äges av Oxelösund—
Flen—Västmanlands järnvägs a.-b., Stockholm.
Banan utgår från den järnvägen tillhörande
hamnen i Oxelösund, förenar sig i Nyköping,
Flen och Eskilstuna med Statens järnvägar
samt delar sig i Rekarne i två linjer, varav
den ena går i v. riktning över Kvicksund till
Kolbäck, föreningsstation med Stockholm—
Västerås—Bergslagens järnväg, och den andra
västerut till Valskog, där den förenar sig med
Örebro—Köpings järnväg. Hela banan
öppnades för allmän trafik 1877, då även
hamnarbetena vid Oxelösund invigdes. S.Stg.
Grängesbergsfältet, beläget å ömse sidor om
gränsen mellan Kopparbergs och Örebro län
inom Gran gärde och Ljusnarsbergs socknar,
innesluter mellersta Sveriges största samlade
malmkroppar. Berggrunden uppbygges av till
leptitformationen hörande bergarter och mal
mer samt genomsättande graniter och grönste
nar. Graniterna utgöras huvudsaki. av
urgraniter, dels röda, dels intermediära, ögongranitiska
— 1031 —
— 1032 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
