Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor - Gräslök - Gräsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSLÖK
Nosgräshoppa, Truxalis nasuta. Efter Brehm.
en del ab bakkroppen. Framvingarna, som hos
Acridium äro rudimentära, äro långsmala,
per-gamentartade täckvingar, som i villäge äro
tak-likt bakåtlagda och täcka de i regel stora, hinn
artade och i vila solfjäderlikt hopveckade
flygvingarna. Bakbenens lår äro tjocka och
tilllika med skenbenen starkt förlängda till
verkningsfulla hoppben. Baklåren äro i regel på
insidan besatta med en längsrad fina tappar, som
kunna gnidas mot uppböjda ribbor på
täckvingarna, varigenom gräshoppshannarnas be
kanta läte uppkommer. Bakroppen, som består
av 10 segment, avslutas hos honan med ett kort,
av 4 utskott bildat äggläggningsrör. På första
bakkroppsleden finnes hos vissa arter ett
hörselorgan, s.k. tympanalorgan (se d.o.), som
utifrån sett utgöres av en tunn, oval trumhinna.
— G. uppehålla sig på trädlösa marker, oftast
på gräsängar el. stäpper, stundom på fuktiga
platser. Några, även bland våra arter, kunna
simma, och ett sydasiatiskt släkte, Scelime’na,
har bakbenen utbildade till simredskap. Även
om g. någon gång angripa andra insekter —
en stor afrikansk art säges t.o.m. kunna jaga
möss —, måste de anses ss. utpräglade
växt-ätare. Vissa arter äro utmärkta flygare, andra
röra sig hoppande el. i glidflykt jämförelsevis
korta sträckor. Äggen, som i regel övervintra,
läggas i grävda gropar i marken och omgivas
med ett slutl. stelnande ämne till skydd. De
nykläckta ungarna likna de fullvuxna men
sakna vingar. — ökända sedan forntiden äro de
s.k. sträck-g., som tid efter annan i
oöverskådliga massor komma tågande el. flygande i
milsbreda, flera mil långa skaror och förinta
allt ätligt, som kommer i deras väg, kultur-
Egyptisk sträckgräshoppa. Efter Marshall.
markernas örter såväl som trädens och
buskarnas blad. I Europa mest bekanta äro den
marockanska g., Staurono’tus marocca’nus,
som hemsöker Medelhavsländerna, och den
europeiska sträck-g., Locu’sta (Pachyty’lus)
migrato’ria, som, kommande från Sydrysslands
stäpper, gång efter annan härjat i
Mellaneuropa och som då och då i enstaka individ
förirrat sig ända upp i Norrland. I Afrika,
Nord- och Sydamerika uppträda andra arter
av sträck-g. på samma sätt. — De i Sverige
förekommande g. fördela sig på 4 fam. Till
Truxa’lidæ höra 6 släkten med 15 arter,
däribland våra allra allmännaste, t.ex. på fuktig
mark den intill 30 mm. långa, gul-, grön- ocP
Trumgräshoppa, Psophus stridulus.
rödfärgade Stetophy’ma (Mecoste’thus) grossa,.
på torrare gräsfält flera gröna el. brunaktiga
arter av släktet Stenobo’thrus samt på
hed-och sandmarker den massvis uppträdande lilla
Gompho’cerus macula’tus, som har något
klubblika antenner. Fam. Oedipo’didæ omfattar 4
släkten med var sin art, alla mycket lokala
utom den med röda bakvingar försedda
Psophus stri’dulus, trum-g., trumslagaren, så kallad
efter det rasslande ljud, dess vingar
åstadkomma i flykten. Fam. Cyrtacantha’cridæ och
Acridi’idce ha vardera ett släkte, den senare med
5 arter, Acri’dium (Tettix), små, 7—15 mm.
långa, som avvika genom sin bakåt långt
utdragna halssköld, vilken hos A. subula’tum
t.o.m. når utanför baklårens spets. E.W-n.
Gräslök, se Löksläktet.
Gräsmark, s:n i Fryksdals hd, Värmlands
län, v. om Frykensjöarna; 407,43 kvkm., därav
366,25 land; 3,009 inv. (1931; 8 inv. pr kvkm.);
16,75 kvkm. åker (1927; 5% av landarealen),
285,15 kvkm. skogsmark. — Pastorat i
Fryksdals kontrakt, Karlstads stift. J.C.
— 1047 —
— 1048 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
