Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
—61 och Hall 1870—71. Under dessa färder
kartlades n.v. och n. kusten av G. upp till
Robesonkanalen. 1848—68 företog en av
G.-forskningens största män, H. J. Rink,
vidsträckta resor i G. Det är knappast möjligt
finna något område ej blott inom
polarforskningen utan även sociala och politiska frågor,
berörande G., där ej denne sällsynt begåvade,
energiske och vetenskapligt väl skolade man
arbetat framgångsrikt. Flera av hans arbeten
utgöra ännu i dag oumbärliga källskrifter.
1869—70 besökte den österrikiska
Koldeway-exp. ö. kusten mellan 73—77° n.br. och fann
den väldiga Franz Josefsfjorden med
förgreningar. 1870 besökte första gången
Nordostpassagens senare upptäckare, svensken A E.
Nordenskiöld, Disko och företog en kort
uppstigning på inlandsisen. 1883 återvände han
och lyckades då själv nå in på densamma 117
km., medan de medföljande lapparna fortsatte
ytterligare 113 km.
1878 blev en vändpunkt i dansk och därmed
också i viss mån i internationell
polarforskning. Då bildades Kommissionen for Ledelsen
af de geologiske og geografiske Undersögelser
i G., vilken utger ”Meddelelser om Grönland”,
hittills omfattande 80 bd. Vid denna tid
påbörjades också ett allvarligt utforskande av
inlandsisen under slädresor. 1878 nådde den
förste av dessa resenärer, dansken Jensen, 70
km. in på isen till den nunatak, som nu bär
hans namn. 1879 ff. företog den danske geologen
och botanisten K.J.V. Steenstrup 9 exp.,
insamlade ett stort geologiskt och botaniskt material
och utförde omfattande kartläggningsarbete.
1883—84 företog dansken G. Holm ”Den
danske Konebaadsexp.” till ö kusten. 1886—1909
gjorde Nordpolens upptäckare amerikanen R.
E. Peary flera resultatrika exp. i Nord-g., vars
kuster han i stor utsträckning men ej alltid
pålitligt kartlade. Han är den förste, som på
så nordlig breddgrad färdats över inlandsisens
hela bredd. 1888 startade norrmannen F.
Nan-sen sin berömda färd över inlandsisen, vilket
var en pioniärgärning, då ingen före honom
hade på tvären färdats över densamma. 1890
—92 sökte dansken Ryder kartlägga sträckan
mellan Angmagssalik och Scoresbysund men
misslyckades delvis. Han hemförde dock
värdefulla biologiska och geologiska samlingar.
1898—99 undersökte svensken A. G. Nathorst
de geologiska förhållandena i området mellan
Scoresbysund och Franz Josefsfjord. 1898—
1900 bereste dansken Amdrup med en stor exp.
i flera etapper ö. kusten. Under denna
kartlades Christian IX :s land och den dittills
okända kusten mellan Kap Dalton och Angmagssalik.
1902—04 övergick som den första med
hund
släde ”Den danske litterære G.-exp.”
Melville-bukten, övervintrade och skildrade vid
hemkomsten för första gången utförligt och
pålitligt i ord och bild polareskimåerna. Ledare
var Mylius-Erichsen och övriga deltagare K.
Rasmussen, H. Moltke och eskimåen Brönlund.
1906—08 kartlade ”Danmarksexp.” ett dittills
okänt område i n.ö. G., vilket kallades
Frede-rik VHI:s land. Ledaren, Mylius-Erichsen, och
2 deltagare, Höeg Hagen och Brönlund,
om-kommo. 1909—42 företog dansken E.
Mik-kelsen en exp. till samma område. 1909
an-lades en dansk missionsstation vid North Star
Bay i Kap Yorkdistriktet, och 1910 upprättade
K. Rasmussen (se denne) där en handelsstation,
som sedermera utgjort utgångs- och stödpunkt
för ett flertal viktiga och resultatrika exp., alla
uppkallade efter stationen, Thule. Av dem
kartlade 1916—18 2:a Thuleexp.
Melvillebuk-ten och fullföljde efter övervintring i T.
arbetet utefter G:s nordkust upp till Kap Morris
Jesup. Viktiga geografiska, kartografiska,
geologiska och biologiska resultat vunnos av
ledaren samt deltagarna L. Koch och svensken
T. Wulff. Den senare omkom under
återfärden över inlandsisen 1918. Den 7:e
Thuleexp. utgår 1932 till Angmagssalik i bl.a. folklo
ristiskt och arkeologiskt syfte. 1912 gick
schweizaren de Quervain över inlandsisen från
Ritenbenk på västkusten till Angmagssalik. 1913
gjorde dansken J. P. Koch en resa över
inlandsisen från n.ö. G. till Upernivik. 1920—22
startade och slutförde L. Koch ”Jubileumsexp.
Nord om Grönland”, varunder G:s
kartläggning ytterligare fullföljdes. 1916—27 företog
Koch geologiska undersökningar n. om
Scoresbysund till trakten av Danmarkshavn. 1930
—31 arbetade en tysk exp. under A. Wegener
i området mellan Umanakfjorden på v. kusten
och Scoresbysund i syfte att studera
inlandsisen och därmed förknippade problem.
Wegener själv och en eskimå omkommo. 1931
påbörjades under befäl av L. Koch en av
honom planlagd exp. med flerårigt,
vetenskapligt synnerligen vägande och stort program till
ö. kusten. — En mångfald andra exp. av olika
nationalitet ha dessutom arbetat i G. och
farvattnet däromkring. Bland dessa böra
nämnas de, som under senare år utsänts av norska
intressenter till ostkusten. De viktigaste av
dessa ha stått under ledning av major G.
Isach-sen och docent A. Hoel.
G:s historia från 1774 fram till våra dagar
saknar i yttre mening stora händelser el.
våldsamma omvälvningar. Den följes bäst i Kongel.
g:ske Handels protokoll, som är berättelsen om
lugn ekonomisk och allmänt social utveckling.
I och med införandet av slatsmonopol — 1776
— 1077 —
— 1078 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
