Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Historia - Förvaltning - Rättskipning - Näringar - Mission - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
strida mot traktaten men ansåg sig samtidigt
nödsakat giva L. Koch samma bemyndigande.
Båda regeringarna indrogo dock snart sådan
befogenhet, och Danmark föreslog, att frågan
skulle bringas inför internationell
skiljedomstol för slutgiltig lösning. Under härom
pågående förhandlingar ockuperade några norska
fångstmän under övliga former området under
namn av Eirik Raudes land, varefter norska
regeringen sanktionerade ockupationen och 10/?
avbröt förhandlingarna med Danmark.
Frågan är överlämnad till mellanfolkliga
fredsdomstolen i Haag, där ärendet kommer till
behandling hösten 1932. A.Ahn.
Förvaltningen av alla grönländska
angelägenheter ligger hos Grönlands Styrelse (i
Köpenhamn), som sorterar under
Söfartsmini-steriet (kungl. resolution av 30/4 1 929),
beträffande kyrka och skolväsen under
Kirkemi-nisteriet (lag av 18/4 1925). I spetsen för
styrelsen står en direktör. Under honom står
en handelschef, en skeppsinspektör,
konsulenter för sanitetsväsendet, fisket och tekniska
angelägenheter. Riksdagen har ett G.-utskott
på 8 medl. Biskopen över Köpenhamns stift
har det kyrkliga överinseendet. Enl. lagen av
1925 delas G. i 3 landsdelar: S y d-G. från
Lindenow Fjord till Nordre Strömfjord, N o r
d-G. från Nordre Strömfjord till
Nordostrunding-en och ö s t-G. från Nordostrundingen till
Lin-denow-F. Syd-G. och Nord-G. till 75° n.br.
delas i administrativt hänseende i kolonidistrikt
(12), sysler (13), kommuner (64), läkardistrikt
(7) och pastorat (10). Kolonidistrikten äro
Julianehaab (2 sysler), Frederikshaab,
Godt-haab, Sukkertoppen, Holsteinsborg,
Egedes-minde, Christianshaab, Jacobshavn, Ritenbenk,
Godhavn, Umanak, Upernivik. På ö. kusten
ligga kolonierna Angmagssalik och Scoresby
Sund. — I var och en av delarna Syd- och
Nord-G. finnes en landsfogde (tidigare kallad
inspektör). Han är regeringens representant
med högsta lokala ämbetsmyndighet och
jämväl polismyndighet, har tillsyn över
hälso-vårdsväsendet och handeln, är domare och
offentlig arvskiftesförrättare. I varje kommun
finnes ett kommunråd, där alla män,
grönländare och danskar, som dock skola ha varit
minst 2 år i G., ha rösträtt, när de fyllt 22 år,
och äro valbara, när de fyllt 25 år.
Syssel-råden bestå av kommunrådsordf.,
landsråds-medl. inom sysslet, och danska tjänstemän;
antalet danska får dock icke överstiga antalet
grönländska medl. Landsråden (23
landsråds-kretsar) väljas av kommunrådsmedl. och
sys-selrådsmedl., 1 medl. och 1 suppl. för var
landsrådskrets. E.S.
Rättskipning. Landsfogden, som skall vara
jurist, är domare för alla, som lyda under
dansk lag, d.v.s. alla danskfödda, danskars
G.-födda hustrur och deras barn, såvida de
icke driva någon självständig grönländsk
näring, samt alla grönländare, som intaga högre
tjänsteställningar inom staten el. Kongel.
g:ske Handel. Alla andra lyda under
grönländsk lag. För dem är sysselmannen
(syssel-rådets ordf.) domare med 2 danskar och 2
grönländare som meddomare. E.S.
Näringar. Kryolitbrottet vid Ivigtut drives
av ett privat a.b., som 1930 i
koncessions-avgift till staten betalade 2,2 mill. kr. i ord
avgift och utförde kryolit till ett värde av
8,155,000 kr., härav för 6,251,000 kr. till
Danmark, resten till U.S.A. — Handeln försiggåi
uteslutande med Danmark. Bortsett från
kryo-liten hade exporten 1930 ett värde av 2,587.000
kr. (salt torsk, klippfisk o.a. fisk, späck, lever,
tran, räv-, björn- och sälskinn) och importen
ett värde av 3,192,000 kr. (kolonialvaror,
spannmål, mjöl, bröd, trävaror, manufakturvaror,
animaliska födoämnen, järn m.m.). E.S.
Mission. Den evang. missionen på G.
börjades 1721 av Hans Egede (se denne) under
danska missionskollegiets auspicier. (Efter 1821
övertogs ledningen av Dansk Missionsselskab).
1733 inträdde Evang. brödraförsamlingen i
arbetet (se ovan Historia). Motsatsen mellan
den ortodoxt betonade danska och den
pietistiskt färgade herrnhutiska missionen, det svåra
språket och den i början rätt otillgängliga
befolkningen, som dessutom var spridd över ett
vidsträckt område, har gjort, att arbetet
endast långsamt gått framåt. 1899 drogo sig
herrnhutarna tillbaka, och numera betraktas G.
som kristet samt är inordnat i den danska
statskyrkan. G.W.L.
Konst. Med kristendomens införande i de
norska kolonierna i s. G. började också kyrkor
byggas; dessa uppfördes (av sten med jordartat
murbruk) redan under d.ä. medeltiden. Främst
stod biskopssätet Gardar i österbygden, vars
domkyrka, S:t Nikolaus, var en basilika med
korsflyglar och rakt avslutat kor. I Gardar
ha också ruiner av den stora biskopsgården
samt av talrika andra hus uppgrävts. Under
biskopssätet hörde 2 kloster och 16
kyrkor; de flesta av dessa ha påträffats; kyrkorna
ha haft utdraget och rakslutet kor. I
boplatserna och särsk. i gravarna ha talrika tynd
gjorts av föremål av sten, trä, tyg, metall (guld,
brons) och ben (val, valross). D.ä. orna
mentiken är besläktad med den nordiska och iriska
vikingatidens. Ä kyrkogårdarna funnos kors
av trä med ruinskrifter och enkla
ornament. E.W.
— 1081 —
— 1082 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
