Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsö (Grönsöö) - Grönträ - Grönwall, Karl Axel - Grönwall, Assar - Grönwall, Thomas Hakon - Grönvold, 1. Marcus - Grönvold, 2. Bernt - Gröpe - Gröt - Grötlingbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNTRÄ
porträtt, porslin och silver, den s.k. G.-tapeten,
ett i sitt slag sällsynt arbete från 1550-talet med
bibliska scener, samt bibi, på närmare 10.000
bd. G. bildades av Johan Skytte, indrogs till
Kronan 1698, har sedan tillhört bl.a. ätterna
Falkenberg och v. Schulzenheim och sedan
1820 v. Ehrenheim. — Litt.: E. von Ehrenheim,
”Anteckningar om G. och Utö” (3 bd, 1891—
94). Th.P.
Grönträ, se Greenheart.
Grönwall, Karl Anders Axel, geolog
(f. 27/2 1869), fil. d:r i Lund 1897, paleontolog
vid Köpenhamns
univ:s mineralogiska
museum 1896—97,
vid Danmarks
geologiska undersökning
1898—1910, tjänste-
man vid Sveriges
geologiska undersökning
1910, statsgeolog 1914,
prof, i geologi och
mineralogi vid Lunds
univ. 1917. Bland G:s
talrika skrifter
märkas arbeten om
Born
holms berggrund och dess samt Sveriges
pa-radoxideslag, över fossilförande lösa block
i Danmark och Skåne samt över
kaolin-och kritbildningarna i n. Skåne. G. var
vetenskaplig ledare av de i Skåne företagna
djupborrningarna. G. medarbetar under sign. K.A.G.
i ”Svensk uppslagsbok”. O.C-n.
Grönwall, Eugen Assar Alexis, ingenjör (f.
4/a 1872), genomgick 1891—95 Tekn. högsk.
och bergsskolan, ingenjör och direktör vid
Elektriska a.-b. Magnet i Ludvika 1901—06,
verkställande direktör för A.-b. Elektrometall
från 1906 och för A.-b. Arbit från 1929. G.
har varit verksam som uppfinnare på det
clek-trometallurgiska området och har bl.a. jämte
A. Lindblad och O. Stålhane konstruerat den
sv. elektriska masugnen. I.S.
Grönwall, Thomas Hakon,
svensk-amerikansk matematiker och ingenjör (1877—
1932), blev fil. d:r i Uppsala 1898 och
studerade därefter teknik. Bland de olika
anställningar, G. innehaft, märkes anställning som
assistant prof, vid Princeton univ. 1913—15.
Sedan 1927 var han knuten till Columbia univ. i
New York. G. har lämnat viktiga bidrag till
olika områden av analysen; särsk. må
framhållas arbeten över funktionsteori, konform
avbildning, serier (Fourierserier och Laplaceska
serier) och summation av serier. H-r.
Grönvold [-vål]. 1) M a r c u s Fredrik Steen
G„ norsk målare (1845—1929), var en mycket
produktiv konstnär, vars verk omfattar
historiemåleri, genre, interiörer, porträtt,
arkitekturmåleri m.m. M.Bjn.
2) Bernt Borchgrevink G., den
föregåendes bror, målare (1859—1923), idkade både
figur- och landskapsmåleri samt bedrev
omfattande konstforskningar, framförallt ang. tysk
konsthistoria. M.Bjn.
Gröpe, grovmald spannmål, som användes till
utfodring av husdjur. Gröpningen gör fodret
lättuggat men medför alltid någon förlust av
torrsubstans och aromatiska ämnen. Hårda
sädesslag, som skola brukas till foder, måste
ant. malas till g. el. sönderdelas och
uppmjukas på annat sätt. Man skiljer på olika
g.-sor-ter, ss. havre-, korp-, ärt-, bön- och
bland-sädes-g. H Fqt.
Gröt (om härledningen se Gryt). 1) En
kokt blandning av vatten el mjölk och mjöl el.
gryn. Blandningen kokas så länge, att
stärkelsen sväller och förklistras och därmed blir
lättare smältbar. Varje stärkelsekorn sväller
under uppsugande av vätska, och detta gör,
att man kan få en stadig gröt, önskas
gröten tunnare, spädes med ytterligare vätska.
G.-kokning hör till de äldsta tillagningssätten
av sädesslag, och g. är alltjämt en stående
frukosträtt. LN-y.
2) Farm. G., k a t a p 1 a s m, beredd av
diverse mjölsorter, linfrömjöl el. linfrökakor, har
användning i folkmedicinen som fördelande och
smärtstillande medel. Den pålägges varm,
inlagd i tyg och verkar genom den fuktiga
värme, som alstras, uppmjukande på överhuden
samt bringar inflammatoriska svullnader att
fördela sig el. att mogna, så att varet tömmer
sig. En dylik g. el. deg, Catapla’sma sina’pis,
senapsdeg, var upptagen i 7:e uppl. av sv.
far-makopén. J.H.
Grötlingbo, s:n på sydligaste Gotland,
Gotlands s. hd; 34,45 kvkm., allt land; 590 inv
(1931; 17 inv. pr kvkm.); 9,97 kvkm. åker
(1927; 28,9% av arealen), 8,86 kvkm.
skogsmark. — Kyrkan har från en äldre romansk
anläggning kvar en del reliefer i
rundbågs-fris, vilka liksom den rikt skulpterade
dopfunten tillskrivits den annars i Skåne och på
Bornholm verkande mäster Sighraf. Tornet
visar senromansk stil, det treskeppiga långhuset
och koret modifierad gotik. De tre portalerna
ha märkliga skulpturer, särsk. långhusets.
Bland inventarierna märkes ett utmärkt snidat
triumfkrucifix. Kyrkan har också kvar något
av de gotiska glasmålningarna. I socknen
ligger en av Sveriges märkligaste gamla gårdar,
Kattlund, där bostadsbyggnaden delvis
härstammar från medeltiden och är täckt av
sand-stenshällar. Ett hembygdsmuseum är här in-
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
