- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 11. Gaugin - Gustav III /
1125-1126

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudeman, Alfred - Gudenaa - Gudfar - Gudhem (härad, socken) - Gudhem (kloster) - Gudhem (remontdepå) - Gudhems och Kåkinds domsaga - Gudin, Théodore - Guding

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUDING

rade uppl. av Tacitus’ ”Dialogus de oratoribus”
(1894) och ”Germania” (1916) m.m. W.N.

Gudenaa [go’öanå], flod i ö. Jylland, är
Danmarks längsta och vattenrikaste; längd 158
km.; flodområde 2,800 kvkm. G. upprinner 63
m.ö.h., 22 km. n.v. om Vejle. Mellersta loppet
går genom en rad sjöar och under nedre
loppet, där Nörreaa upptages, har G. en bredd av
45—60 m. och ett djup av intill 6 m., flyter
över jämna, vid högvatten översvämmade
slätter och mynnar i Randers Fjord. Vid Tange,
nedanför Silkeborg, finns en kraftstation. G.
är segelbar till Randers. O.P.

Gudfar, se G u d b a r n.

Gudhem. 1) Hd i Skaraborgs län mellan
Mösseberg och Flian samt Plantaberget och
Billingen, utgöres till största delen av den
bördiga Falbygden och omfattar socknarna
Ljunghem, Edåsa, Sjogerslad, Rådene, Borgunda,
Dala, Högstena, S. Kyrketorp, Stenstorp med
Stenstorps municipalsamhälle, Brunnhem
Segerstad, Håkantorp, Valtorp, Torbjörntorp,
Friggeåker, Falköpings v. landskommun med
Falköpings förstäders municipalsamhälle, ö.
Tunhem, Gudhem, Ugglum, Bjurum, Bjärka,
Sätuna, Hornborga och Broddetorp; 390,82
kvkm., därav 374,72 land; 10,678 inv. (1931;
28 inv. pr kvkm.); 168,42 kvkm. åker (1927;
44,9% av landarealen), 78,45 kvkm. skogsmark.
1920 levde 59,o % av befolkningen av jordbruk
och boskapsskötsel, 17,2% av industri och
hantverk (kalkbrytning och -industri). G.
ingår i Gudhems och Kåkinds domsa/\i och är
uppdelat på 5 olika kontrakt, Falköpings,
Bil-lings, Kåkinds och Vånga kontrakt samt
Dom-prosteriet, Skara stift. Karta, se
Västergötland. J.C.

2) S:n i Gudhems hd, n.n.ö. om Mösseberg;
21,44 kvkm., därav 21,4i land; 700 inv. (1931;
33 inv. pr kvkm.); 11,52 kvkm. åker (1927; 53,8%
av landarealen), 1,86 kvkm. skogsmark.
Egendom: Gudhem, statlig remontdepå. — Pastorat:
G., ö. Tunhem och Ugglum, Falköpings
kontrakt Skara stift. J.C.

Gudhem, kloster i G. s:n, Västergötland,
grundat under 1100-talets senare del (omkr.
1160) sannolikt för benediktiner, sedermera
upplåtet till cisterciensnunnor. Klostret, som
1250 erhöll en stor donation av konung Erik
Erikssons änka Katarina och under den senare
medeltiden var ett av de rikaste i landet, hade
en stor, treskeppig kyrka (av sandsten, trol. i
övergångsstil), urspr. med sidoskeppen
avslutade i absider, sedan med koret utdraget, tredelat
och rakt avslutat (se fig.). Denna kyrka
förstördes av brand 1539. Av klostret står en
obetydlig ruin kvar. Från år 1928 ha grävningar
företagits under ledning av fil. lic. Stig Roth,

A, B klosterbyggnader, troligen dormitorier, C
omgång kring D gård, E möjligen kapitelsalen,
G. vakthus och härbärge, 1 gravtumba, 2, 3
ingångar, 4 stolpar till lekmannakorets skrank.

och härvid ha, jämte kyrkans grundvalar,
rester av altare och gravar påträffats, dessutom
stora delar av klosterhusen med gård och
omgång. I kyrkans lekmannakor fanns en
gravtumba, sannolikt en gång rymmande drottning
Katarinas kvarlevor; en av en drottningbild
prydd gravsten, som finnes i Statens hist.
museum, har sannolikt täckt denna tumba. —
Litt.: F. Hall i ”Vestergötlands
fornminnesförenings tidskr.”, 1899. E.W.

Gudhem, statlig remontdepå, belägen o. 8
km. n. om Falköping, med plats för 200
re-monter.

Gudhems och Kåkinds domsaga i Skaraborgs
län omfattar 2 tingslag: Gudhems hd
(tingsställe Stenstorp) och Kåkinds hd (tingsställe
Värsås); 26,172 inv. J.C.

Gudin [gydå’], Jean Antoine Théodore,
fransk målare (1802—80), slöt sig till
Dela-croix’ och Géricaults romantiska riktning. 1822
tillkommo hans första sjöstycken; av det stora
antal mariner, han därefter målat, befinna sig
63 i Versailles. På beställning av Ludvig
Filip förevigade han 1838—39 den franska
flottans segrar. I Petersburg målade han 1841
för tsaren 12 stora utsikter över ryska
hamnar. Ofta frisk och omedelbar i sina studier
i olja och akvarell, blev han i de stora dukarna
alltmer hantverksmässig. Det romantiska
draget är i G:s bilder starkt framträdande; gärna
återger han skeppskatastrofer i storm och
målar belysningseffekter, ss. brinnande fartyg i
månsken etc. Hans tavlor finnas i de flesta
franska museer. — G:s ”Souvenirs” utgåvos av
E. Béraud 1921. K E.S.

Guding, gammal hanne av ejder (se d.o.).

— 1125 —

— 1126 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 24 22:23:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-11/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free