Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudingefjärden - Gudlöse, Den (De gudlösa) - Gudme - Gudmor - Gudmundrå - Guðmundsson, Valtýr - Gudmundtorp - Gudom, Kristi - Gudrun - Gudrun (Kudrun) - Gudsbeläte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDINGEFJÄRDEN
Gudingefjärden, fjärd n. om Västervik, se
kartan vid Småland.
Gudlöse, Den, (De gud lös a), benämning
på antireligiösa sammanslutningar och tidskr.
i Sovjetryssland. Jfr Bezbizjnik, F r
i-tänkareföreningar och
Ryssland. M.H-v.
Gudme, hd i Svendborg amt, Fyn, intill St.
Bält; 244 kvkm.; 16,587 inv. (1930). W.P-n.
Gudmor, se G u d b a r n.
Gudmundrå, s:n i Ångermanlands s.
domsaga, Västernorrlands län, v. om
Ångerman-älvens mynningsvik; 234,28 kvkm., därav 204,«4
land; 15,194 inv. (1931). Större delen av be
folkningen bor nere i Ådalens sågverksdislrikt,
i Kramfors municipalsamhälle (1,393 inv., med
omgivningar c:a 4,200), Sprängviken (c:a 850
inv.), Lunde (700 inv.), Svanö (1,000 inv.),
Frånö (1,400 inv.), Dynäs m.fl. 14,S4 kvkm.
åker (1927; 7,o % av landarealen), 138,ao kvkm.
skogsmark. — Kyrkan invigdes 1801 och fick
inventarier i skulptur (J. Edler) och måleri
(P. Sundin). En restaurering 1912 medförde
en smakfull ny inredning med en altartavla av
Lotten Rönqvist. En vacker dopfunt
(1200-talet) från G:s äldsta kyrka. — Pastorat i
Ådalens kontrakt, Härnösands stift. J.C.;E W.
Gudmundsson [gQÖ’dmönsån], V a 11 y r,
isländsk filolog och politiker (1860—1928), 1890
docent, 1920 prof, i isländska språket och
litteraturen vid Köpenhamns univ. Bland G:s
skrifter märkas ”Privatboligen paa Island i
Sagatiden” (1889), ”Skandinavische
Verhält-nisse” (i förening med Kr. Kaalund; i
”Grund-riss der germanischen Philologie”, 2 Aufl.),
”Islands kultur ved aarhundredskiftet 1900”,
”Isländsk grammatik” (1922). Han har dessutom
red. den isländska tidskr. ”Eimreiöin”
(”Lokomotivet”). — Ss. medl. av Altinget spelade G.
fr.o.m. 1897 en viktig politisk roll genom sitt —
från dansk sida gillade —
författningsreform-förslag om upprättandet av en särsk. isländsk
minister i Köpenhamn. Varken detta förslag
el. G:s järnvägsprojekter realiserades
emellertid. E.H.;Fl.D.
Gudmundtorp, s:n i Frosta hd, Malmöhus
län, s. om Ringsjön; 36,84 kvkm., därav 36,io
land; 1,495 inv. (1931; 41 inv. pr kvkm.); 29,51
kvkm. åker (1927; 81,7% av arealen), 3,44
kvkm. skogsmark. Egendomar: Pugerup,
Sno-geröd m.fl. — Pastorat: G. och Hurva, Frosta
kontrakt, Lunds stift. J.C.
Gudom, Kristi, se Kristologi.
Gudrun är i den fornnordiska hjältesagan
dotter av konung Gjuke (se Gjukungar).
Hennes öden skildras i Volsungasagan (se d.o.j
och i flera av d.ä. Eddans hjältesånger, bl.a.
3 med namnet ”Guörünarkviöa” och i
”Guö-rünarhvot”. Hon blir först g.m. Sigurd
Faf-nesbane, som älskade Brynhild men av G:s
trollkunniga moder Grimhild får en
glömskedryck, så att han glömmer Brynhild och
fattar kärlek till G. Sigurd dödas emellertid på
Brynhilds tillskyndan av sina svågrar. I den
första ”Guörünarkviöa” utgjuter G. i gripande
ordalag sin bittra sorg över makens död.
Ka-raktärsolikheten mellan henne och Brynhild
målas här på ett ypperligt sätt. G. blir sedan
förmäld med konung Atle. I den 2:a
Guörünarkviöa” förtäljer hon hos honom om sina
sorgliga öden; i den 3:e av dessa sånger
berättas om det kittelprov, hon fick undgå, för
att bevisa sin äktenskapliga trohet mot Atle.
Sedan hon dräpt denne, äktar hon konung
Jonakr. Dikten ”Guörünarhvpt” (”G:s eggelse”)
skildrar, hur hon eggar sina söner att hämnas
dottern Svanhild, vilken dennas make, konung
Jormunrek, som misstänkte henne för otrohet,
låtit söndertrampas av hästar. G. är en av den
fornvästnordiska diktningens förnämligaste ge
stalter. Den går på sätt och vis igen i vis »a
isländska släktsagor, t.ex. Laxdölasagans
Gudrun Osvifsdotter. I den fornlyska dikten
Ni-belungenlied motsvaras hon av Kriemhilt, vars
namn dock i Norden i stället blivit fäst vid
G:s moder Grimhild. E.H.
Gudrun (K u d r u n), medelhögtyskt folkepos,
diktat i Österrike o. 1200. Stoffet går tillbaka
på en dansk visa från vikingatiden, och
händelsernas centrum är Östersjön. Hjältinnan,
G., är dotter till Hilde och kung Hettel av
Danmark. Eposets förra del behandlar Hildes
bortrövande genom Hettel. Sedan skildras, hur
G. i kamp vinnes av Herwig av Själland men
bortföres av en avvisad friare, Hartmut av
Normandie. Efter en 13-årig fångenskap
befrias G. av en här, anförd av bl.a. Herwig.
Normannerna besegras vid havskusten,
”Wül-pensand”, G. och Herwig förenas, och dikten
slutar med allmän försoning. Dikten är utg.
av K. Bartsch (4 Aufl. 1880), E. Schröder &
E. Martin (2 Aufl. 1911), B. Sijmons (3 Aufl.
1930) och E. Sievers (2 Aufl. 1930). Pth.
Gudsbeläte. Till termen g. ha, särsk. sedan
medeltidsskolastikens dagar, vittgående
spekulationer knutits; framförallt ville man i g. se
någon slags gudomlig rest efter ”fallet” —
termen tjänstgjorde därvid som en av den antika
idealismens främsta infartsvägar till
kristendomen. Elimineras dessa för kristendomen
principiellt främmande tankegångar och
upphör man alltså att betrakta människan ss.
delvis ett stycke gudomsväsen, kommer g. att —
ss. kristen trostanke — närmast betyda tanken
på den gudomliga avsikten med människan el.
— 1127 —
— 1128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
