Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guenther, Konrad - Guéranger, Prosper - Guérard, Theodor von - Guercino da Cento, Giovanni Francesco Barbieri - Guereza - Guericke, Otto von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUERICKE
bl.a. utg. utvecklingshistoriska arbeten, ss.
”Der Darwinismus und die Probleme des
Le-bens” (1904, 12 Aufl. 1912) och ”Vom Urtier
zum Menschen” (1909; 2 Aufl., 2 bd, 1912),
1923—24 reste G. i Brasilien för att studera
bomullsbuskens skadedjur. O.C-n.
Guéranger [geräze’], P ros per Louis
Pascal, fransk katolsk teolog (1805—75), verkade
för benediktinordens återställande i Frankrike
och företrädde på Vatikankonsiliet 1870
ofel-barhetsdogmen, vars formulering han skall ha
utarbetat. G:s viktigaste arbete är ”L’année
liturgique” (15 bd, 1840—1901). S.N.
Guérard [gè’rart], Theodor von, tysk
politiker (f. 1863), jurist, sedan 1920 medl. av
riksdagen (Zentrum). G. var 28/a 1928—28/2 1929
minister för de besatta områdena, samtidigt
även trafikminister; från 10/4 1929 var han
justitieminister i H. Müllers 2:a regering. I
den därefter följ, regeringen Brüning var han
mars 1930—okt. 1931 trafikminister. Arrh.
Guercino da Cento [gpärcfnå da cä’ntå], eg.
Giovanni Francesco Barbieri,
kallad il G., italiensk målare (1591—1666), en av
Bolognaskolans ledande konstnärer. G. rönte
inflytande av L. Carracci och nådde genom sitt
koloristiska ljusdunkel fram till en personlig,
målerisk stil. Därtill torde ha bidragit en
studieresa 1618 till Venedig, där G. studerade Ti-
Guercino: S:t Sebastian. Kaiser
Friedrich-Museum, Berlin.
zians verk. Genom sina stora altartavlor fick
han inflytande i Bologna. Till Rom kallades
han 1621 för att måla Gregorius XVl:s porträtt
(nu i Stafford house, London). Här tillkom
även hans takfresk i Casino Ludovisi,
framställande Aurora. För Peterskyrkan utförde han
altarbilder (”Den heliga Pelronilla”, G:s
främsta religiösa verk, nu i Kapitolinska galleriet).
I sin hemstad Cento tillbragte G. därefter åren
1623—42 för att sedan efterträda sin rival
Guido Reni i Bologna. I sin senare,
avslappnande produktion imiterar han Reni. G. är
representerad i de flesta museer; två dukar i
Nationalmuseum, Stockholm, tillskrivas G. K.E.S.
Guere’za kallas några till sidenaporna (se
d.o.), Co’lobus, hörande arter, utmärkta av en
mycket vacker svart päls, som på sidorna bär
en av långa vita hår bestående mantel, vars
sidopartier löpa tillsammans ovanför
svans-roten. Svansen är längre än kroppen, i spetsen
försedd med en buske av långa hår. Hos den
abessiniska g., C. Abyssi’nicus, är svansen
endast i spetsen vit och huvudets sidopartier vita;
den ostafrikanska g., C. cauda’tus, biskopsapan,
har nästan hela svansen vit och ansiktet
om-ramat av vitt. Pälsarna användas särsk. till
muffar. O.C-n.
Guericke [ge’-], Otto von, tysk fysiker och
ingenjör (1602—86), studerade först juridik i
Leipzig och Jena,
efter 1623 matematik
och mekanik. I sin
födelsestad
Magde-burg blev han 1627
medl. av stadens råd,
trädde efter stadens
förstöring 1631 i sv.
tjänst och blev
överingenjör vid
fästningsverken i Erfurt.
1646—76 var han
borgmästare i
Magde-burg. — G. är en av
den experimentella fysikens mest kända
representanter, som genom sina stort anlagda och
effektfullt utförda försök väckte stort intresse
för fysiken. Mest känd är han genom
konstruktionen av luftpumpen (o. 1650) och de med
den utförda försöken inför kejsaren och
furstarna vid riksdagen i Regensburg 1654. G.
visade otvetydigt, att luften var en materiell
kropp med vikt, värmeledningsförmåga,
värmeutvidgning o.s.v. Han konstruerade en
manometer och en vattenbarometer samt iakttog,
att barometerns ställning hade ett visst
samband med väderleken. Även för
elektricitets-lärans tidigare utveckling var G. av betydelse.
Han konstruerade den första elektricitefsma-
— 1137 —
— 1138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
