Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guido av Lusignan - Guido d’Arezzo - Guido da Siena - Guido Reni - Guiffrey, Jules Marie Joseph - Guignets grönt - Guignol - Guilbert, Yvette - Guildford - Guld hall - Guld socialism - Guillaumat, Adolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUILLAUMAT
ladin. Lössläppt på hedersord 1188, bröt han
detta och började belägringen av Akka. Efter
Sibyllas död erkändes Konrad av Montferrat
1192 som kung av Jerusalem, G. köpte av
tempelherrarna ön Cypern och regerade där från
1192. G.Liv.
Guido d’Are’zzo [gQfdå], benediktinmunk,
musikleoretiker och musikpedagog (o. 995—
1050), uppfostrad i klostret Saint Maur des
Fossés vid Paris, en tid i klostret i Pomposa,
som han lämnade för alt undgå sina
missunn-samma ordensbröders förföljelse; tillbragle
därefter en rad av år i benediktinklostret i
Arezzo och blev 1029 prior i
kamaldulensklost-ret Avellano. G. har åstadkommit
förbättringar av notskriften. 1 motsats till samtidens
två-linjesystem använde han fyralinjesyslemet och
begagnade såväl linjer som mellanrum vid
notationen. Vid sångundervisningen införde han
en ny, minnesunderlättande metod (se
Solmi-sa tion). G. gjorde sig även myckel förtjänt
om den då just uppdykande flerslämmiga
satsens teori (se O c c u r s u s). Påven Johan XIX
kallade honom 1026 till Rom för att få hans
teoretiska och pedagogiska idéer framställda.
G:s teoretiska huvudarbeten äro ”Micrologus
de disciplina artis musicæ” och ”Regulæ de
ignoto canlu” (ny uppl. i M. Gerbert,
”Scrip-tores ecclesiastici de musica sacra potissimum”,
1784). E.A.
Guido da Siena [gQi’då da siä’-], sienesisk
målare (under 1200-talet), har 1221 signerat en
”Madonna med barnet” från San Domenico (nu
i Palazzo Pubblico, Siena). Med ledning av
denna har man under G:s namn sammanfört
flera arbeten med liknande bysantinsk
veckbehandling av förfinat slag. K.E.S.
Guido Re’ni [gpi’då], italiensk målare, se
R e n i.
Guiffrey [gifrä’], Jules Marie J o s e p h,
fransk konstbefrämjare (1840—1918), var
verksam under flera år som direktör för La
manu-facture des Gobelins och medverkade vid
utgivandet av källskrifter till Frankrikes
konsthistoria. Bland G:s egna arbeten märkas ”La
tapisserie depuis le moyen åge jusqu’å nos
jours” (1885) samt monografierna över
möbelkonstnärerna Caffieri och över A. van Dyck.
E.W.
Guignets grönt [ginä’s], se Kromgrönt.
Guignol [ginåT], populär sidenvävare i Lyon,
1795 avbildad i den första franska
Kasperlea-terns huvudfigur och ss. sådan snart hela
Frankrikes gunstling. Kasperteater kallas i
Frankrike efter G. thédtre Guignol, senare
generell beteckning också för liten teater i
allm. G.K-g.
Guilbert [gilbä’r], Y v e 11 e, fransk
vissångerska (f. 1868), debuterade 1888 och har sedan
utvecklat en egen visgenre, till hälften talad och
till hälften sjungen med ett starkt poängterat
H. de Toulouse-Lautrec: Yvette Guilbert.
Stentryck.
föredrag, som hon bemästrar intill fullkomlig
het. Utom de sarkastiska, rörande el.
fasa-väckande chansons (se d.o.) om småfolks
sorger och glädjeämnen, som blevo hennes
specialitet, har hon också upptagit gamla franska
folkvisor. Genom talrika resor har hon ulbretl
sitt rykte över Europa (även Skandinavien) och
Amerika. V.F.
Guildford [gi’lfad], stad i grevskapet Surrey,
s.ö. England, vid Thames’ biflod Wey; 24.927
inv. (1921). Biskopssäte. Ruiner av ett
normandiskt slott. Kvarn- och järnindustri. S.
Guild hall [gild häl], en i Londons City
belägen, staden tillhörig byggnad (”gilleshus”),
som stammar från 1400-talet men flera gånger
ombyggts, särsk. 1789, fasaden från 1860-talet.
I den stora, 50 m. långa salen, som rymmer
6,000 å 7.000 personer, hålles från 1801 festen
vid lord-mayorns ämbetstillträde. Bredvid
ligger staden Londons historiska samling med
bibi. E.W.
Guild socialism [gild säu’Jalizm] (eng.), se
Gillesocialism.
Guillaumat [gijåma’], Marie Louis A d o
1-p h e, fransk militär (f. 1863), officer vid inf.
1884, överste och reg.-chef 1910, brigadgeneral
1913 och divisionsgeneral 1915. G., som med
— 1145 —
— 1146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
