Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guld - Guldalen - Guldbad - Guldbaggar - Guldberg, Ove Höegh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBERG
upphettning av hydroxiden, Au(OH)3, som
er-hålles som en brun fällning, om lösliga
auri-salter behandlas med alkali. Hydroxiden är
amfoter, men de sura egenskaperna överväga,
varför den i allm. kallas g.-syra. Vid inverkan
av klor på g. erhålles g.-klorid, AuC13, som
vid försiktig upphettning avger klor och
övergår i g.-klorur, AuCl. Kloriden är i
vattenlösning brunröd; försättes den med saltsyra,
övergår färgen till citrongul, i det att
g.-klorväte-syra, H[AuClJ, bildas. Denna syras
natriumsalt, Na[AuCl ], 2H2O, går under benämningen
g.-salt. Behandlas kloriden med cyankalium,
erhålles kaliumguldcyanid, K[Au(CN) ],
g.-cy-anvätesyrans kaliumsalt, som har stor
användning vid förgyllning på galvanisk väg. Lj.
Farm. G. i form av g.-sand el. blad-g.
anbefalldes i gamla tider mot allahanda svåra
sjukdomar. Dylikt massivt g. är emellertid
overksamt i organismen. G.-salter kunna
framkalla ett arsenikförgiftning liknande tillstånd.
I senare tid ha olika g.-salter försökts ss.
medel mot tuberkulos, särsk. sedan R. Koch 1890
påvisade kaliumguldcyanidens stora giftighet
för tuberkelbaciller. Det av Möllgaard på
grundval av djurförsök 1924 i
tuberkulosterapien införda sanocrysinet
(natriumau-rothiosulfat) har ej motsvarat förväntningarna.
De först använda stora doserna visade sig
alltför farliga; en del läkare försöka numera
sanocrysinet i små doser. Andra g.-preparat
(organiska föreningar), som användas särsk.
vid hudturberkulos, äro krysolgan,
sol-gana 1, triphal. — Amerikanen Keeley’s
g.-kur (med bl.a. g.-klorid i guldgul lösning) mot
kronisk alkoholism är ur farmakoterapeutisk
synpunkt ren humbug; i enstaka fall kan den
ev. ha suggestiv effekt. J.G.A.
Konsthist., se Guldsmedskonst.
Guldalen, se G a u 1 d a len.
Guldbad för toning av fotografiska bilder
innehåller guldklorid och vanl. även ett
rhodan-salt. Vid toning av utkopieringspapper utfälles
metalliskt guld med brun till violett färg på
bildens silver. Svaveltonade bilder på
fram-kallningspapper ge vid behandling med g.
röd-kritton genom bildning av guldsulfid. Jfr F
o-t o g r a f i. Szl.
Guldbaggar, Cetonii’nce, underfam. inom
skal-baggsfam. bladhorningar, omfattande o. 2,500,
övervägande i tropikerna förekommande arter,
utmärkta genom sin stora och breda, plattade
kropp och sina lysande och praktfulla
metallfärger. Täckvingarna, i ändan avstötta, lämna
bakkroppens spets obetäckt och ha i
sidokanten nära basen ofta en egendomlig utskärning,
som möjliggör en flygning med nedfällda
täckvingar. De fullbildade djuren träffas oftast i
blommor, i sht av fam. rosväxter; somliga nära
sig även av utsipprande trädsaft. Larverna, som
likna ollonborrens, leva av multnade trä o.d.,
några arters i myrbon, där de med likgiltighet
fördragas av myrorna. De allmännaste av våra
få svenska arter äro Ceto’nia aura’ta, ovan
guld-grön med mer el. mindre tydliga vita tvärstreck
å täckvingarna, och C. flori’cola, mer
brons-grön, samt humlebaggen (Tri’chius fascia’tus),
som genom sin starkt ludna kropp och sina
svarta och gula färger i flykten erinrar om en
humla. Hit hör ock den till kroppsvolymen
största av alla insekter, den nästan 10 cm. långa
goliatbaggen från övre Guinea. — På
flera av de större, i varmare länder förekomman
de formerna leva arter av dolksteklarna (se d.
o.) ss. ektoparasiter. S.Bgtn.
Guldberg, Ove H ö e g h-, dansk politiker
och skriftställare (1731—1808). G. var son till
en fattig köpman
Höegh men
omhändertogs av sin
morbror, pastor G., efter
vilken han kallade sig
H.-G. 1754 cand. teol.,
blev han en lärd
teolog och historiker
med stora litterära
intressen. 1761 blev
han prof, i vältalighet
i Sorö, 1764 lärare för
arvprins Frederik,
1771 hans
kabinetts
sekreterare, i besittning av ett mycket stort
inflytande hos prinsen och dennes moder,
änkedrottning Juliane Marie. G:s populära
teologiska skrifter förena sträng lutersk
ortodoxi och Wolfs filosofi med front emot
rationalismen; hans förnämsta arbete är
dock ”Verdens Historie” (1768—72), en bred
men välskriven framställning (till 404 f.Kr.). 1
tidens offentliga debatter uppträdde han
under pseud. Philodanus, och det var honom en
plikt mot fäderneslandet att taga del i
sammansvärjningen mot Struensee. Dennes fall
17/i 1772 inleder ”den Guldbergske Tid”. På
Struensees kabinettsstyrelse följde en Guld
bergsk kabinettsregering, i det att G. med sin
makt över arvprinsen och änkedrottningen
bakom kulisserna ledde statens inre politik,
från 1780 dessutom utrikespolitiken, från 1782
även finanserna. 1774 blev han kungens
ge-hejmekabinettssekreterare, 1776 därjämte stats
sekreterare; 1777 adlades han, blev 1780
titulär-, % 1784 verklig statsminister men
störtades redan s.å. genom kronprins Fredriks
(VI) statskupp; s.å. utnämndes han till amtman
i Aarhus. I sina ämbeten visade G. en solid
— 1165 —
— 1166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
