Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldpunkt - Guldpurpur - Guldrupe - Guldsalt - Guldsand - Guldslagarhinna, Guldslageri - Guldsmedshyttan - Guldsmedskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDSMEDSKONST
Guldpunkt, övre och nedre gränsen för
värdet av myntenheten i ett land, vars
penningväsen är baserat på guldmyntfot, uttryckt i
en främmande guldvaluta. Om t.ex.
parikursen på p.st. är 18: ie kr., kan vid stark
efterfrågan på p.st. priset pressas uppåt, till dess
att det blir billigare att sända guld från
Sverige till England och köpa p.st. i England.
Detta inträffar, när skillnaden mellan den nya
kursen och 18: ie blir så stor, att den
överskrider transportkostnader, försäkringsavgifter,
slagskatt o.d. Värdet av den sv. kronan
befinner sig då vid nedre g. T.E-r
Guldpurpur, se Cassius guldpurpur.
Guldrupe, s:n i Gotlands n. hd, s. om Roma;
16,oi kvkm., allt land; 240 inv. (1931; 15 inv.
pr kvm.); 4,65 kvkm. åker (1927; 29,o°/o av
arealen), 7,03 kvkm. skogsmark. — Rester (snidade
plankor) av en stavkyrka från 1000-talet
bevaras i Gotlands fornsal. Nuv. kyrkans torn och
långhus i senromansk stil; koret i gotik. Rikt
uthuggen romansk dopfunt. — Pastorat: Vänge,
Buttle och G., Medelkontraktet, Visby stift.
J.C.;E.W.
Guldsalt, se Guld.
Guldsand, geol., sand, innehållande guldkorn
el. guldstoft i så stora mängder, att en
bearbetning (vaskning) är lönande.
Guldslagarhinna, Guldslageri, se B 1 a d
meta 11 e r.
Guldsmedshyttan, församling i Linde s:n
(Lindesbergs landskommun), Örebro län, n.n.v.
om Lindesberg; 172,78 kvkm., därav 156,58 land;
3,710 inv. (1931), därav c:a 700 i G:s
brukssamhälle vid n.v. ändan av sjön
Rossvalen. — Pastorat i Fellingsbro kontrakt,
Västerås stift. — G:s bruk har 2 masugnar,
gjuteri, valsverk, mekanisk verkstad m.m. Till
bruket hör skogsegendom på nära 2,000 har.
G. tillhörde 1448—70 Karl Knutsson. På 1600
—1700-talen bröts vid G. silver; mer rationell
drift började först 1843. 1848 bildades G.
silververk och 1868 G. a.-b., den nuv.
innehavaren, med senaste bolagsordning av 1913,
aktiekapital 3 mill. kr., årligt tillverkningsvärde c:a
4 mill. J.C.;Th.P.
Guldsmedskonst omfattar bearbetning av
guld och silver samt infattning av ädla stenar,
i vidsträcktare mening även bearbetning av
andra metaller, som i behandlingssättet likna
de ädla metallerna. Denna konst tillhör de
äldsta uttrycken för mänskligt konstnärligt
skapande och har utövats redan av de
förhistoriska folken. Ehuru guldsmedsarbeten på
gr. av sitt dyrbara material ofta nedsmälts, ha
vi tillräckligt mycket bevarat för att bilda ess
ett omdöme om dåtidens hantverkares stora
yrkesskicklighet. Egyptiska gravfynd från
oli
ka dynastier och litterära uppgifter från de
västasiatiska folken, vilka genom de senaste
viktiga grävningarna besannats, bestyrka
guld-smidets höga standard. Vad Grekland
beträffar, ha fyndens rikedom tillfullo bevisat dess
folks tekniska och konstnärliga skicklighet på
detta område alltifrån Tröjas, Mykenes och
Kretas glanstid fram till den klassiska
”guldåldern”. Huvudsaki. smycken ha kommit i
dagen, men även bägare, vaser o.d. Orneringen
är utförd genom drivning el. ciselering, men
även filigranarbeten förekomma. — I Rom
stod, särsk. under kejsartiden, g. synnerligen
högt, vilket framgår av de rika fynden från
bl.a. Pompeji och Herculaneum, åri.
kompletterade genom nya fynd från olika platser i
Italien. Från huvudstaden spred sig lyxen i fråga
om servis- och dryckeskärlens dyrbarhet och
konstnärliga utsmyckning ut över hela
världsrikets många provinser. Ett av de rikaste
provinsfynden gjordes 1868 vid Hildesheim,
bestående av en täml. fullst. servis. — Efter det
väst-romerska rikets fall förflyttades den
konstnärliga tyngdpunkten till Bysans, vars g. med rena
klassiska former förenar en orientalisk
dekorativ prakt med emalj och infattade ädelstenar. —
Med den kristna kyrkans genombrott i
Västerlandet fick g. ett nytt och rikt
verksamhetsområde, som också i stor utsträckning utnyttjades.
Under medeltiden tillkommo största delen av de
praktfulla kyrkliga kärl (kalkar, ciborier,
mon-stranser), altare, helgonskrin och bokomslag,
som ännu fylla kyrkornas skattkamrar. Dessa
utfördes kanske huvudsaki. i klostren, ty först
under 1300-talet började hantverkets
organisation att växa till i makt och styrka, så att den
kunde taga upp tävlan med det kyrkliga
konsthantverksarbetet. Äldre medeltidens g. präglas
av de romanska stilformernas arkitektoniska
stränghet och regelbundet utbildade ornamentik,
medan under 1200-talet gotiken alltmera slog
igenom med lösare, lättare och mera
naturalistiska dekorationsmotiv kring en stomme, som
efterbildar byggnadskonstruktioner. — Under
renässansen upplevde g. sin glansperiod. Ett
stort antal konstnärer av rang ägnade sig åt
guldsmedens yrke, t.ex. Benvenuto Cellini, och
flera av tidens främsta skulptörer ha fått sin
utbildning i en guldsmeds verkstad. Man
lyckades nu frigöra sig från det arkitektoniska
tvånget och begagnade sig av den mänskliga
figuren som dekorativt element i större
utsträckning än tidigare. En nyhet är också
blandningen av material, vilken genomfördes
med stor smak och skicklighet: skålar av
bergkristall el. halvädelstenar, snäckor (nautilus),
ägg- el. kokosnötskal infattades i guld el.
förgyllt silver med den rikaste dekor av
stilise
— 1177 —
— 1178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
