Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullviva - Gullöfallet - Gullöfors bruk - Gulmetall - Gulmåra - Gulo - Gulockra - Gulplister - Gulrost - Gulrot - Gulseende, xanthopsi - Gulsippa - Gulskiva, gulfilter - Gulsot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULSOT
Gullviva, Primula officinalis.
odlas sedan gammalt allmänt i trädgårdarna
jämte de närstående arterna jordviva och
stor-viva (P. acau’lis och ela’tior) samt aurikler (hu-
Jordviva, Primula acaulis.
vudsakl. hybrider mellan P. Auri’cula och
hir-su’ta). Med de två förstn. arterna har den
bildat en hel del hybrida former, ej sällan
försedda med större och mera livligt färgade blommor
än huvudarternas. Om de på senare tid i odling
införda vivorna se Primula. C.G.D.
Gullöfallet, se Trollhättefallen.
Gullöfors bruk, Trollhättan,
stålmanufakturverk med elektriska smältugnar, valsverk och
verkstäder för tillverkning av sågblad (Sveriges
äldsta sågbladsfabrik), maskinhyveljärn,
maskinknivar m.m. Äges av A.-b. Stridsberg &
Biörck, en 1868 av brukspatron Ernst
Stridsberg grundad och 1911 till a.-b. ombildad
firma (omslutning 31/i2 1930 4 mill. kr., därav
aktiekapital 2 mill., tillverkningsvärde c:a 2
mill. pr år, arbetarantal 200—300). Lth.
Gulmetall, se Mässing.
Gulmåra, växtart, se Mårsläktet.
Gulo, rovdjursläkte, se J ä r v.
Gulockra, se Ockra.
Gulplister, växtart, se Plistersläktet.
Gulrost, Pucci’nia gluma’rum, en särsk. på
höstvete, men även på korn, råg och vissa andra
gräsarter förekommande rostart, vilken under
högsommaren bildar på bladen citrongula, först
i rader, därefter mera likformigt fördelade, av
svampen i dess uredostadium bildade rostsår,
som nedifrån sprida sig över hela växten.
Senare uppstå, särsk. å bladslidorna, bruna till
svarta prickar av svampens teleutosporgrupper.
Vetekornen bli vid angrepp av g. mer el. mindre
skrumpna, s.k. rostkorn. G., vilken uppträder
i flera, vid olika värdväxtarter bundna,
specialiserade former, är åtm. i Sverige icke
värdskiftande. Jfr Sädesslagens sjukdomar
och Rostsvampar. O.Gz.
Gulrot, bot., se Curcuma.
Gulseende, x a n t h o p s i, är en företeelse,
som uppträder vid pikrinsyre- och
santonin-förgiftningar och yttrar sig däri att den
förgiftade ser alla ljusa föremål som gula. G. kan
även, ehuru sällsynt, förekomma vid gulsot och
torde då bero på anhopning av gallfärgämne i
näthinnan. Å.Ch.
Gulsippa, se Sippsläktet.
Gulskiva, g u 1 f i 11 e r, planparallell skiva av
glas el. mellan glasskivor cementad gulfärgad
gelatinfolie, avsedd att vid fotografering
sättas på objektivet för att absorbera en del blått
och violett ljus, så att på ortokromatiskt el.
pankromatiskt negativmaterial riktiga
färgvalörer kunna erhållas. Jfr Fotografi och
Färgfilter. Szl.
Gulsot, i’cterus, benämn’ng på genom
gall-färgämne föranledd gulfärgning av hud o.a.
vävnader i kroppen. G. är icke någon
enhetlig sjukdom utan ett symtom, som uppstår, så
snart gallfärgämne anhopats i blodet i
tillräcklig mängd. Gallfärgämne bildas vid det
normala sönderfallet av hemoglobinet i de röda
blodkropparna och utsöndras samman med
övriga gallbeståndsdelar genom levern ut i
gall-kapillärerna. Vid hinder för avflödet genom
gallgångarna genom t.ex. en gallsten, ärrig
skrumpning av omgivande vävnad el. tryck av
någon svulst, stagnerar gallan ovanför
hindret, gallgångarna uttänjas, och galla kan
härvid genom smärre bristningar pressas över i
lymf- el. blodkapillärer och komma ut i den
allmänna blodcirkulationen (cholemi). Så snart
koncentrationen av gallfärgämne i blodet
härigenom nått en viss höjd, börjar det avlagras
i hud, inre organ, ögats bindehinna
(gulfärgning av skleran) och kan även gå över i urinen,
som då blir brun som porter. Är hindret fullst.,
kommer ingen galla till tarmen, avföringen
— 1193 —
— 1194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
