Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gumælius, 1. Gustaf Wilhelm - Gumælius, 2. Otto Joel - Gumælius, 3. Arvid - Gumælius, 4. Sofia - Gumælius, A.-b. S. - Gumbert, Ferdinand - Gumbinnen - Gumboda hed - Gumiljov (Gumilev), Nikolaj - Gumlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMLÖSA
utgav han 1858 ”Engelbrekt”, diktcykel i 9
sånger. — Som riksdagsman 1840—69
tillhörde G. den liberala oppositionen, arbetade
för representationsformen och ägnade sig åt
kulturella frågor. — Litt.: E. Lewenhaupt,
”G.W.G.” (1907). H.E.
2) Otto Joel G., den föregåendes bror,
skolman (1791—1876), fil. mag. 1821 i Uppsala,
v. konrektor vid
Strängnäs’ lärov.
1824, konrektor där
1828, rektor vid
Örebro lärov. 1829—62.
G. var en
framstående pedagog och den
förste rektor, som
innan den 1849
företagna sammanslagningen av högre och
lägre elementarlärov.
förberedde sina
lärjungar till inträde vid
univ. G. var även verksam ss.
kommunalman, tidningsred. (”Nerikes allehanda”) och
läroboksförf. W.N.
3) Karl Arvid G., den föregåendes son,
publicist och politiker (1833—1908), student i
Uppsala 1852,
telegrafkommissarie i
Örebro 1856—87. G:s’
fäderneärvda intresse
för allmänna och
kommunala
angelägenheter förde
honom snart ut i
journalistiken och
politiken. Han var 1855—
81 red. för ”Nerikes
allehanda”, som
under hans ledning fick
en framstående
ställ
ning inom den liberala pressen, och
utgav veckotidn. ”Allehanda för folket” 1873—
89. G. var led. av A.k. 1870—77 och 1881—
93. Han grundade 1867 i Örebro den första sv.
folkbanken, vars förman han var till 1881,
samt 1887 i Stockholm Allmänna
lifförsäkrings-a.-b., vars chef han var till sin död. H.E.
4) Sofia Lovisa G., dotter till G.2), se
följ. art.
Gumælius, A.-b. S., driver den annonsbyrå,
som grundades 1877 av Sofia Lovisa G.
(1840—1915) under namnet Nya annonsbyrån,
vilket 1881 ändrades till S. G:s’ annonsbyrå.
Sophie G., som anses ha varit Sveriges mest
betydande affärskvinna, upparbetade sitt
företag från en ringa början till det ledande
företaget i sin bransch, vilken ställning det
allt
jämt har. Företaget ombildades 1908 till a.-b.
och sammanslogs 1918 med den 1883 bildade
pappers- och maskinfirman Gumælius & co.
Dess aktiekapital är 2 mill. kr., och de anställda
uppgå till mer än 160 personer. G:s’
huvudkontor i Stockholm är beläget i firmans
fastighet Fredsgatan 10, inköpt 1927. Dessutom
finnas filialer i Göteborg och Malmö samt
dotterbolag i Oslo. — Litt.: W. v. Sydow, ”S. G:s’
annonsbyrå 1877—1927” (1927). T.E-r.
Gumbert [go’m-], Ferdinand, tysk
tonsättare (1818—96), en kortare tid operasångare,
ägnade sig sedan åt komposition,
sångundervisning och musikskriftställeri. G:s talrika
solosånger i folklig ton voro på sin tid mycket
omtyckta. Han har även komponerat några
sångspel och bearbetat franska operor för tysk
scen. F.S-l.
Gumbinnen [go’m-], stad i ö. delen av prov.
Ostpreussen, vid Pregels källflod Pissa; 19,002
inv. (1925). Tillverkning av lantbruksmaskiner;
spannmålshandel. S.
Vid G. stod 2% 1914 ett av världskrigets
första slag. Det föranleddes närmast av den
tyska 8:e arméns framstöt mot den ryska
armén Rennenkampf. Slaget utföll fördelaktigt
för tyskarna men avbröts likväl av dem, enär
arméchefen v. Prittwitz på gr. av det
strategiska läget ansåg en reträtt nödvändig. Se
Världskriget. T.H-m.
Gumboda hed, i Nysätra s:n, mitt emellan
Umeå och Skellefteå, var till 1897 mötes- och
lägerplats för Västerbottens fältjägarkår och
reg., varom en 1914 rest minnessten bär
vittne. E.O.B.
Gumiljov, ofta skrivet G u m i I e v [gomjilå’f],
Nikola j Stepanovitj, rysk poet (1886—
1921). G:s lyriska läromästare voro Gautier
och L. de Lisle. Han har i vers på ett
mästerligt sätt skildrat tropiska landskap, gamla
italienska städer o.a. egenartade motiv. Bland
hans diktsaml. märkas: ”Conquistadorernas
sånger” (1906), ”Bålet” (1918), ”Pärlan” (1921)
m.fl. Vid sin död — han arkebuserades av
bolsjevikerna — hade han även en
berättelse-saml. färdig, ”Palmernas skugga” (postumt
1922). G. var en tid g.m. skaldinnan
Achma-tova (se denna). Agr.
Gumlösa, s:n i V. Göinge hd, Kristianstads
län, ö.n.ö. om Hässleholm; 25,57 kvkm., allt
land; 574 inv. (1931; 22 inv. pr kvkm.); ll,w
kvkm. åker (1927; 43,4% av arealen), 11,71
kvkm. skogsmark. Egendom: Sinclairsholm. —
Kyrkan, invigd 1191, är av tegel, den
nordligaste i sitt slag, i typisk romansk stil, dock
utan absid; tornet är urspr. Den är pietetsfullt
återställd efter en brand 1904. Dopfunten,
troligen samtidig med kyrkan, är signerad av
— 1197 —
— 1198 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
