Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunter, Edmund - Guntersegel - Gunther - Guntram - Guntur - Gurara - Gurgelvatten - Gurjara - Gurk (flod) - Gurk (ort) - Gurka - Gurkfläcksjuka - Gurkha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNTERSEGEL
namn har förbundits med åtskilliga
matematiska instrument. H-r.
Guntersegel, trekantigt segel med de övre %
av stående liket litsat till en stång el. gaffel,
som hissas på mastens akterkant och pikas så
nära masten som möjligt (se S e g 1 i n g). T.Hrn.
Gunther [go’n-], se Gunnar.
Guntram, frankisk konung av merovingernas
ätt, helgon (d. 593), erhöll efter sin fader
Chlo-tar I:s död 561 Burgund med huvudstaden
Or-léans, låg i strid med langobarder och
västgöter. Hans rike tillföll Childebert II. [B j
Guntur, distrikt i prov. Madras, Brittiska
Indien; 14,848 kvkm.; 1,809,574 inv. (1921).
Huvudstad G., v. om Kistnadeltat; 48,184 inv.
Betydande bomulls- och tobakshandel. H.Bm.
Gurara, geogr., se G o u r a r a.
Gurgelvatten användas till behandling av
olika, mest infektiösa åkommor i munhåla och
svalg (t.ex. stomatit, halsfluss, difteri), ibland
även i förebyggande syfte. De u’göras av
lösning av antiseptiska och sammandragande
medel, någon gång smärtstillande el. inhöljande
medel. Lämpliga g. äro t.ex. vätesuperoxid
(3% lösning spädes 1—2 gånger), alsol
(alumi-niumacetotartrat i 1% lösning), borsyra (3%),
kaliumpermanganat (1 %), garvsyra (1 °/o). Ett
indifferent, skonande g. är 1 °/o koksaltlösning.
Starkt giftiga g., ss. kaliumklorat (2—4 °/o) och
kvicksilvercyanid (0,02%), skola på gr. av
ned-sväljningsrisken ej användas till barn el. svårt
sjuka. — Smaken av g. förbättras ofta genom
tillsats av aromatiska ämnen (t.ex.
peppar-myntvatten, 10% av g.). G. böra användas
ljumma. Det varnas mot användning av för
starka lösningar, vilka lätt göra mera skada än
nytta. J.G.A.
Gurjara [go’rjara], se Rajputer.
Gurk, v.-biflod till Drava, Kärnten,
upprinner i Stangalperna och mynnar efter 120 km.
ö. om Klagenfurt.
Gurk [gork], liten ort i Kärnten, Österrike,
vid floden G., n. om Klagenfurt, bekant för sin
Domkyrkan i Gurk.
romanska dom med intressant krypta, tidigt
medeltida fresker samt predikstol o.a.
skulpturverk av R. Donner. E.W.
Gurka, Cu’cumis sati’vus, växtart av
gurk-släktet, är en örtartad, strävhårig klätterväxt
med kantig, intill flera m. lång stam, grunt
5-flikade blad, långa rullklängen och gula,
en-könade blommor. Fruktämnet, som är
undersittande, växer ut till en långsträckt, 3-rumnug
frukt, vilken som omogen vanl. har ensartad
Gurkhus.
grön el. vit färg men vid mognaden gulnar.
Om befruktning ägt rum, innehåller den en
mängd flata, vita frön, närmast omgivna
även saftig hylsa (yttre fröväggen) och liggande
i ett löst fruktkött (gurkfrukt). Gurkorna bli
smakligast, om de odlas i fuktiga, varma
växthus, i vilka ingen befruktning kan ske, varför
frukterna bli kärnlösa. Detta sker i sht med
vissa nyare gurksorter med smalt cylindriska,
mörkgröna frukter (Rochford, Hunderup). I
drivbänk odlas i sht sådana storfruktiga vita
gurkor (Arboga, Johnssons favorit), som bäst
lämpa sig till inkokning med socker och ättika
(syltgurkor), och på kalljord odlar man endast
de minst fordringsfulla typerna, ss. vissa
enklare slanggurkor och de småfruktiga
druv-gurkorna (Västerås, ryska druvgurkor). De
senare beredas till s.k. ättiks- och saltgurkor.
Gurkorna äro ytterst fattiga på näringsämnen
och innehålla ända till 95% vatten. Jfr
Gurksläktet. C.G.D.
Gurkfläcksjuka, se Gurksjukdomar.
Gurkha, den härskande stammen i Nepal, trol.
till sin huvuddel stammande från rajputer, som
vid den muhammedanska expansionen
trängdes upp i bergstrakterna norrut och sedan
utbredde sig österut under ständig blandning med
de urspr. mongoliska inbyggarna. G:s språk
(gorkhali el. khaskura) är en paharidial., starkt
uppblandad med element från de omgivande
tibetoburmanska språken. Religionen är
hin
— 1219 —
— 1220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
