Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gussow, Karl - Gustaf Johansson - Gustaf Olofsson - Gustafs, Gustav(s) - Gustafschöld, Abraham Hellichius - Gustafsson, Gustaf (greve) - Gustafsson, Richard - Gustafson, Gabriel - Gustafsson, Gustaf (publicist, politiker) - Gustafsson, Fridolf - Gustaf Wasa (opera) - Gustatio - Gustav (socknar) - Gustav (namn) - 1. Gustav I (Gustav Vasa, svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV
skattad som porträttmålare. Ibland väl
kraftig i sin färggivning, visar han sig i några
stilleben som en verkligt sober kolorist. M.Bjn.
Gustaf Johansson, se Tre rosor.
Gustaf Olofsson, se Stenbock.
Gustafs, Gustav(s), s:n i Falu s.
tingslag; kring Dalälven n.v. om Säter; 111,oo kvkm.,
därav 108,76 land; 2,443 inv. (1931; 22 inv. pr
kvkm.); 28,67 kvkm. åker (1927; 26,4% av
landarealen), 64,70 kvkm. skogsmark. — Pastorat i
St. Tuna kontrakt, Västerås stift. J.C.
Gustafschöld, Abraham Hellichius,
militär (1723—92), av gammal prästsläkt,
volontär vid Kronprinsens reg. 1741, kapten där
1759. Förlagd till Kristianstad 1772, när
överjägmästare Toll kom dit 2% för att förbereda
Gustav III:s statskupp, ställde sig G. till
konungens förfogande och satte sig i besittning av
förläggningsorten *%. Som belöning adlades
han s.å., blev chef för reg., nu kallat Hans m:ts
reg., och 1792 generallöjtnant. P.N-m.
Gustafsson, Gustaf, greve av Vasaborg
(se d.o.).
Gustafsson, Richard, skriftställare (1840—
1918), 1856—61 biträde i speceriaffär, 1862—64
skådespelare, från 1865 journalist i Stockholm,
blev 1869 red. för den av honom grundade
skämttidn. ”Kasper”. G. hade stor framgång
som förf, av 4 saml. ”Sagor” (1874—82). Han
skrev också noveller, reseskildringar och för
scenen, bl.a. ”Ett bondbröllop” (med musik av
A. Söderman). G. var liberal representant i
A.k. 1885—87 och 1891—92. H.E.
Gustafson, Gabriel Adolf, förhistoriker
(1853—1915), fil. lic. 1889, fil. hedersd:r i
Uppsala 1907. G. ägnade sig under en följd av år
åt utgrävningar på Gotland och i Bohuslän,
var 1881—89 amanuens vid Uppsala univ:s
museum för nordiska fornsaker, blev 1889
konservator vid arkeologiska avd. i Bergens
museum och 1900 prof, och föreståndare för univ:s
oldsaksamling i Kristiania. G. var en
framstående museiman och fältarkeolog. Sin största
insats gjorde han som ledare för utgrävningen
och konserveringen av Osebergsfynden. G. har
utg. bl.a. ”Norges oldtid” (1906). P.E.O.
Gustafsson, Gustaf, publicist, politiker (f.
2% 1865), fil. kand, i Uppsala 1887, huvudred,
för ”Östgöta correspondenten” 1898—1909,
Allmänna valmansförbundets ombudsman 1909—
13, huvudred, för ”Stockholms dagblad” 1913
—17, för ”Östergötlands dagblad” 1917—30. G.
var ordf, i Publicistklubben 1915—16, led. av
F.k. 1919 A (höger). Th.
Gustafsson, F r i d o 1 f Wladimir, finländsk
filolog (1853—1924), fil. d:r i Helsingfors 1879,
prof, i romerska litteraturen där 1882—1920.
G. var även en högt betrodd skolman och en
varm ivrare för svenskhetssträvandena i
Finland, led. av Sv. folkpartiets styrelse 1906 och
partiets nyländske representant vid
lantdagarna 1907—08. Bland G:s skrifter märkas
”Para-tactica latina”, 1—3 (1909—11) och den
metodiskt briljanta ”Octavia” (1915), även
skönlitterära verk (”Främmande sådd”, 1923). W.N.
Gustaf Wasa, opera, bearbetad efter Gustav
III:s plan av J. H. Kellgren och med musik av
J. G. Naumann (se denne); uppförd i
Stockholm första gången 1786 och delar därav
senast 1923. G.M.
Gustatio, se C e n a.
Gustav. 1) G., från 1931 B ö r r i n g e, s:n i
Vemmenhögs hd, Malmöhus län, mellan
Svedala och Skurup; 59,52 kvkm., därav 54,69 land;
1,789 inv. (1931; 33 inv. pr kvkm.); 36,94 kvkm.
åker (1927; 67,5% av landarealen), 10,64 kvkm.
skogsmark. Egendom: Börringekloster, under
vilken större delen av G. lyder. — Pastorat i
Vemmenhögs kontrakt, Lunds stift. J.C.
2) S:n, se Gustafs.
Gustav, mansnamn, fsv. Götstaver m.m., eg.:
göternas stav.
Gustav, svenska konungar.
1) G. I (G u s t a v V a s a) (12/s 1496—2%
1560). G. Eriksson, ss. han av samtiden före
sin tronbestigning kallades, tillhörde den gamla
frälseätt, som är känd under namnet Vasa.
Hans föräldrar voro riksrådet Erik Johansson,
en täml. obetydlig herre, och Cecilia
Månsdotter, som tillhörde en gammal rådsherresläkt på
gården Eka i Uppland och var halvsyster till
Sten Sture d.y:s gemål Kristina Gyllenstierna.
Större delen av Vasaätten var unionsvänlig,
men genom sitt gifte med Sten Sture d.ä:s
syster hade G:s farfar dragits över till
Sturepar-tiet, och hans släktgren förblev detta trogen.
G. föddes sannolikt på fädernegården
Rydbo-holm 12/s 1496; andra källor uppgiva dock
mödernegården Lindholmen och % 1497. Efter en
kort skoltid, varunder han blott inhämtade en
täml. nödtorftig boklig bildning, kom G. till
Sten Stures d.y:s hov och utmärkte sig 1517
och 1518 i striderna mot danskarna.
Förrädiskt bortförd av Kristian II till Danmark 1518,
rymde G. 1519 från Kalö slott, där han
förvarats, till Lübeck, enl. danskt påstående mot
givet löfte. Lybeckarna, som med misstro sågo
Kristians försök att samla alla de tre nordiska
rikena under sin spira, ehuru de fruktade att
öppet bryta med den mäktige konungen,
skyddade flyktingen och läto honom i maj 1520
resa över till Sverige. Detta var då nästan helt
kuvat av danskarna, och efter Sten Stures död
saknade motståndet egentliga ledare. G:s
uppmaningar till besättningen i Kalmar att
fortsätta försvaret mottogos illa, och i hemlighet tog
— 1225 —
— 1226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
