Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Gustav III (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV
dag och råd. En ny, konstitutionell, men i
åtskilliga avseenden oklar statsförfattning
antogs 2®/s av ständerna, vilka därefter
hemförlovades. Under allmän tillfredsställelse
accepterades de nya förhållandena av hela landet. Den
största vansklighet, som det nya skedet hade att
räkna med, var angränsande staters missnöje.
Men tidpunkten var lycklig, så tillvida som
Ryssland var fullt upptaget av ett krig med Turkiet
och liksom Preussen angeläget att först och
främst sälta bytet från Polens delning i
säkerhet. Danmark påbörjade visserligen
omedelbart rustningar i Norge, men genom sitt
bestämda uppträdande och sin diplomatiska
skicklighet förstod G. att avvärja krigsfaran
och kunde med lugn ägna sig åt det inre
reformarbete, som förestod. Till detta verk gick
G. med stor entusiasm, besjälad lika mycket
av brinnande iver för sitt lands välfärd som
av upplysningstidens reformatoriska patos.
Många och betydande voro också de
åtgärder, han under ett i bästa mening
personligt regemente vidtog till landets
administrativa, ekonomiska och kulturella uppryckning.
Ämbetsmannakåren ställdes under skärpt
kontroll, och gamla inrotade ovanor avskaffades,
samtidigt med att en lönereglering skapade
förutsättningar för en helt ny generation
äm-betsinnehavare, som med avseende på nit och
redbarhet stod på ett annat plan än den
föregående. Rättssäkerheten främjades, och
brott-målslagsliftningen reformerades i enlighet med
tidens humana idéer, åt sundhetsväsendet och
läkarevården ägnades stor uppmärksamhet,
åtgärder vidtogos till det mycket försummade
Finlands upphjälpande. Framförallt var det av
vikt att ordna myntväsendet, återställa
jämvikten inom statens finanser och ge
näringsväsen-del nytt liv. I Joh. Liljencrantz,
statssekreterare för den nyinrättade handels- och finansexp.,
erhöll G. en på dessa områden sällsynt dugande
medhjälpare, som i anslutning till fysiokratiska
idéer frigav spannmålshandeln, lossade
skråtvånget och genomförde den frihet från
statens och andras förmynderskap, som krävdes
för näringsväsendets uppblomstring. Genom
1777 års myntrealisation, kloka
sparsamhetsåt-gärder och skickliga finansoperationer
lyckades Liljencrantz bringa reda i de finansiella
förhållandena. För försvarets främjande
gjordes även mycket. Framförallt skedde under
generalamiral H. af Trolles ledning en
genomgripande reformering av flottan. I
utrikespolitiken hade G. till främste medhjälpare Ulrik
von Scheffer, under vars förfarna ledning det
lyckades icke blott att bibehålla samförståndet
med Frankrike utan även uppnå ett
vänskapligare förhållande till Ryssland.
Som en avslutning på denna den
lyckosammare perioden av G. III:s regering men
samtidigt invarslande en ny tid ftår riksdagen
1778/79. Den yttre ställningen var nu tryggare
än på länge, Ryssland sysselsatt med Turkiet,
England med sina kolonier, Preussen i strid
med Österrike, Danmark isolerat. Utan stöd av
utländska makter hade den lilla opposition,
som fanns, icke mycket att säga, och i
huvudsak avlopp allt i sämja; under livliga uttryck
av undersålligt nit firade ständerna kronprins
Gustav Adolfs födelse. Men åtskilligt tydde på
att elden glödde under askan, och ett par till
synes mindre betydande kontroverser visade,
att G. ingalunda var hågad tillämpa R. F. i
frisinnad anda samt att ständerna med
misstrogen oro iakttogo hans
maktutvidgningsten-denser. Ännu några år gick emellertid allt bra.
Visserligen vidtogos vissa begränsningar i den
1774 proklamerade tryckfriheten, men
reformarbetet fortsattes, om ock i långsammare tempo;
1781 tillförsäkrades främmande trosbekännare
medborgerliga fri- och rättigheter, 1782 tillkom,
lika mycket i ekonomiskt som i humanitärt
syfte, ett judereglemente, och Liljencrantz
fortsatte sin kloka och välsignelsebringande
verksamhet. Genom deltagandet i det väpnade
neutralitetsfördraget 1780 uppnådde G. att
stärka det sv., men minska det danska inflytandet
i Petersburg.
J. T. Sergel: ”Gustaf III åm mårgonen när han
kommer i mitt atelier.” Omkr. 1779.
Nationalmuseum.
— 1253 —
— 1254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
