Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna, 4. Johan (af Lundholm) - Gyllenstierna, 5. Göran (af Lundholm) - Gyllenstierna, 6. Sigismund - Gyllenstierna, 7. Erik (af Ulaborg) - Gyllenstierna, 8. Göran (af Björksund och Helgö) - Gyllenstierna, 9. Johan (af Björksund och Helgö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYLLENSTIERNA
under inbördeskriget på Sigismunds sida, förde
1598 hans sv. adelsfana och gjorde 1599 med
en eskader ett misslyckat försök att överrumpla
Älfsborg. P.S.
5) Göran G. (a f L u n d h o 1 m), den
föregåendes bror, friherre, sjömilitär (1575—1618),
slöt sig först till Sigismund men övergick snart
till Karl IX, blev 1601 hovjunkare och 1602
riksråd, 1604 underamiral, 1610 översteamiral
och 1612 riksamiral. Några större krigiska
bragder utförde G. ej, men hans råd lära ha varit av
stor betydelse för hertig Johans beslut att
avsäga sig sina anspråk på Sveriges krona. P.S.
6) S i g i s m u n d G., son till G.4), polsk
ämbetsman (1598—1666 el. 68), studerade i Thorn
och vid tyska univ. och företog därpå
vidsträckta resor, blev polsk adelsman 1633, stod
trots sin luterska tro i stor gunst hos konung
Vladislav och blev polsk senator samt slutl.
kastellan i Danzig. 1656 försvarade G.
Marien-burg mot svenskarna. P.S.
7) E r i k G. (a f U 1 a b o r g), friherre,
ämbetsman (1602—57). Efter studier i Uppsala
och i utlandet
deltog G. som volontär
i franska armén i La
Rochelles belägring
1628, blev 1630
kammarherre hos Gustav
II Adolf och
bevistade som sådan slaget
vid Breitenfeld 1631,
1634 sändebud till
Ryssland, 1636
kammarråd och 1637
landshövding i
Finland. Lantmarskalk
vid riksdagarna 1641 och 1642, blev G. 1642
generalguvernör över Ingermanland och
Kex-holms län, 1645 riksråd och rikskammarråd,
1647 åter sändebud till Ryssland, 1652
hovrättsråd i Svea hovrätt, 1654 president i Åbo
hovrätt och 1655 led. av Reduktionskollegium.
1657 utnämndes G. till generalguvernör i
Finland men kunde på gr. av sjukdom ej tillträda
ämbetet. P.S.
8) Göran G. (af Björksu n d och
Helgö), sonson till G.5), friherre, från 1674
greve, ämbetsman (1632—86), blev efter den
vanliga utländska studieresan, som bl.a. förde
honom till Padova, 1655 kammarherre hos Karl
X Gustav, 1657 landshövding, 1666 riksråd,
1667 hovrättsråd i Svea hovrätt och
kommissarie i Reduktionskollegium, 1668 president i
Reduktionskollegium, 1674 generalguvernör
över drottning Kristinas underhållsländer, 1678
överståthållare i Stockholm, 1682 president i
Göta hovrätt men kom aldrig att utöva
ämbe
tet. G. var ett av de få riksråd, som Karl XI
behöll som kungl. råd, men hans inflytande
synes dock ha minskats efter brodern Johans
död. Själv en ivrig förespråkare för
reduktionen, drabbades G., liksom flera andra av Karl
XI :s män, hårt av denna och dog nästan
utfattig. P.S.
9) Johan G. (af Björksund och
Helgö), den föregåendes bror, friherre, från
1674 greve men använde aldrig titeln, statsman
Johan Gyllenstierna. Målning av D.K.
Ehren-strahl. Herrborum.
(1635—80). Vid återkomsten från sin
utländska studieresa 1658 kammarherre, 1660
kansliråd, 1666 hovkansler, lantmarskalk vid
riksdagen 1668, riksråd s.å., ambassadör vid
fredsförhandlingarna i Lund 1679, generalguvernör
över Skåne, Halland och Blekinge s.å.,
ambassadör till Danmark 1680. G., för sin
väldiga gestalt, sina stora kroppskrafter och sitt
stundom plumpa sätt kallad Grov-Jan, är en
av Sveriges märkligaste män under 1600-talet.
Redan under Karl XI :s förmyndareregering
spelade G. en betydande roll. Vid 1660 års
riksdag yrkade han, för att hävda riksdagens rätt
att utse förmyndare, på upphävande av Karl X
Gustavs testamente. 1664 sökte han på ett i
högsta grad hänsynslöst sätt försvara adelns
rätt att ej överröstas av de ofrälse stånden,
således att gentemot dem bilda ett slags
överhus, men visade sig samtidigt som en vän av
reduktionen. Som lantmarskalk vid 1668 års
riksdag var det G., som i de viktigaste frågorna
faktiskt dikterade besluten. Särsk. gjorde han
sig förtjänt om upprättandet av riksbanken
— 57 —
— 58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
