Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gytheion (Marathonisi) - Gyttja - Gyttjebad, Gyttjemassagebad - Güttler, Carl - Gyttorp - Gyttring - Gützlaff, Karl Friedrich August - Gyulai, Franz von - Gyulai, Pál - Gyzel-Hisar - Gyöngyösi, István - Györ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYÖR
färgerier. Den moderna staden är pittoreskt
belägen på strandsluttningen; den besökes
mycket om somrarna av Sparta-bor men har ett på
gr. av myggor och malaria osunt läge. N.V.
Gyttja, en lös jordart, i regel elastisk,
stundom geléaktig, med växlande halt av organiska
ämnen. Vid torkning krymper den betydligt
och spricker i pelarformiga stycken; torr, lös
gyttja liknar aska. G:s beståndsdelar äro vanl.
fint fördelade och ha till största delen passerat
tarmkanalen hos en del lägre vattendjur, som
leva i bottenslammet, maskar, insektlarver och
småkräftor. — G. är en bottenavlagring (se
d.o.), som förekommer både i havet och i
insjöar; i dessa senare avlagras g. företrädesvis
i näringshaltigt vatten (eutroft el. oligotroft),
medan i näringsfattigt (dystroft) vatten dy och
dygyttja (se d.o.) avlagras. G. är ofta
stadd i förruttnelse och därigenom starkt
illaluktande; i densamma försiggår ofta en
reduktion, som förorsakar utveckling av
svavelväte el. utskiljning av svaveljärn. —
Av g. finnas flera arter. Vid den första
igenväxningen av en sjö bildas p 1 a n k t o n-g.,
som innehåller något lerslam samt en del alger,
vilka överväga i a 1 g-g. Denna innehåller
såväl kiselalger som blågröna alger; sedan
avsättes d e t r i t u s-g., i vilken en riklig mängd
från stränderna utsvämmat material ingår. I
den vidare igenväxningen av sjön (se Mosse)
spela torvarter större roll. En varietet av
alggyttjan är papper s-g., bildad av algtrådar,
härrörande från släktet Vauche’ria. — G. är
ofta rik på kolsyrad kalk, s.k. k a 1 k-g., vilken
kan övergå till bleke (se d.o.). Innehåller den
skal av mollusker, kallas den s n ä c k-g. G. i
ren form förekommer sällsynt som
jordbruks-jord men kommer ibland i dagen vid
sjösänkningar. I en del fall är den mycket bördig, i
andra nästan alldeles ofruktbar, särsk. gäller
det senare om pappers-g., vilken även, när den
underlagrar torv- el. mulljord, är skadlig,
emedan den är svårgenomtränglig för växtrötter och
vatten. Ju mera uppblandad g. är med andra
mullämnen samt lera, desto bättre är den som
åker och äng. K.A.G.;Hj.P.
Gyttjebad, Gyttjemassagebad, se Bad.
Güttler [gy’t-], Carl, tysk filosof (1848—
1924), prof, i München, utgick från den
katolska nythomismen men närmade sig senare
mera nykantianismen. Hans ”Gesammelte
Ab-handlungen” utkommo 1918, ”Einführung in
die Geschichte der Philosophie seit Hegel” 1921.
E.v.A.
Gyttorp, krutbruk och sprängämnesfabrik i
Nora bergsförsamling i Örebro län, grundlagda
1858. Egendomens sammanlagda areal 917 har;
taxeringsvärde (1931) kr. 1,810,600.
Arbetar
antalet uppgår normalt till 220 man. Nuv.
ägare är Nitroglycerin-a.-b. i Stockholm,
aktiekapital 4 mill. kr. H.Nht.
Gyttring, bot., se B 1 o m s t ä 11 n i n g, sp. 233.
Gützlaff [gy’ts-], Karl Friedrich
August, tysk missionär (1803—51). G. verkade
först i Batavia och från 1828 i Kina, där han
arbetade som läkare och tolk i brittisk tjänst.
G:s direkta missionsgärning är knuten till den
ryktbara av honom grundade ”kinesiska
föreningen”, en sammanslutning av unga kineser,
som i alla Kinas provinser skulle verka som
evangelister och traktatutdelare. I sitt val av
medhjälpare visade han sig emellertid alltför
sangvinisk; de kinesiska evangelisterna voro i
de flesta fall rena bedragare, och
missionssvin-deln avslöjades av svensken Hamberg, som
dock lyckades rädda några spillror av arbetet.
G. företog vidsträckta resor i de flesta av
Europas länder. I det intresse, han lyckades
väcka för Kina och Kinamissionen, samt i hans
språkliga arbeten ligger hans största betydelse.
G.W.L.
Gyulai [jo’läl], Franz von, greve,
österrikisk militär (1798—1868), överste vid art. 1831,
fältmarskalklöjtnant 1847, fälttygmästare 1849.
G. var 1848 befälhavare i Triest samt 1849—50
krigsminister, 1850—57 chef för 5:e armékåren
och 1857—59 överbefälhavare för 2:a armén i
Lombardiet. Vid krigsutbrottet 1859
utnämndes G. — mot sin vilja — till högste befälhavare
över österrikiska armén. Han led flera
nederlag och nedlade efter slaget vid Magenta */• s.å.
befälet. E.Bz.
Gyulai [jo’lal], Pål, ungersk
litteraturhistoriker, kritiker och skald (1826—1909), prof, i
ungersk litteraturhistoria i Budapest 1876. G.
intog på sin tid en obestritt ledande ställning
som litteraturkritiker. Hans diktning röjer stor
lyrisk begåvning men lider i det stora hela
av en viss temperamentslöshet. Arbeten:
”Vö-rösmarty életrajza” (”Vörösmartys biografi”,
1866), ”Költemények” (”Dikter”, 1870) m.fl.
Bj.C.
Gyzel-Hisar, huvudort i vilajetet Aidin (se
d.o.).
Gyöngyösi [jö’njöji], I s t v å n, ungersk skald
(1625—1704). G:s på alexandriner avfattade
episka dikter med ungerska ämnen åtnjöto på
sin tid en stor popularitet. Bj.C.
Györ [jö’r], stad i ungerska komitatet G.,
vid floden Raabs utlopp i Donau; 50,036 inv.
(1920). Knutpunkt på järnvägen Budapest—
Wieselburg. Staden, som ligger i en låg och
sumpig trakt, är regelbundet byggd med den
inre staden byggd på ett högre parti, omgiven
av 5 förstäder. Bland byggnader märkes
domkyrkan från 1100-talet. Säte för en
romersk
— 85 —
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
