Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gångspel - Gångsvit - Gångtävlan - Gångviken - Gård - Gårda - Gårda fabrikers a.-b. - Gårdaköpsavgift - Gårdarike - Gårdatal - Gårdby - Gårdeby - Gårdfarihandel - Gårding - Gårdsby - Gårdsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄNGSVIT
bommarna instickas. En el. två man vid varje
spelbom gå runt med spelet. Numera är
hem-vindning med spelbommarna på andra fartyg
än segelfartyg blott en reservåtgärd, om den
elektriska el. ångkraft, som i regel driver
spelet, skulle falla ut. H.S-k.
Gångsvit, geol., petrogr., från samma
magma-härd (se Magma) härrörande eruptivgångar,
vilka stundom genom differentiation el.
klyvning av magman utvecklats olika. K.A.G.
Gångtävlan, hastighetstävlan i gång på
sträckor av 3—25 km., där farten åstadkommes
genom stor steglängd, kraftigt höftarbete och
stark armpendling i förening med höjning av
axlarna. I g. får ej den bakre foten ha lämnat
marken, innan den främre tagit mark. O.K-gh.
Gångviken, municipalsamhälle i Sköns s:n,
Medelpad, hållplats vid Ostkustbanan, 10 km.
n.n.ö. om Sundsvall; 0,72 kvkm.; 624 inv. (1931).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 745,600 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 378,170 kr. (1930). J.C.
Gård, se Bondgård. — Meteor., mån- och
solgårdar, se Halofenomen.
Gårda, f.d. municipalsamhälle i örgryte,
inkorporerat med Göteborg 1922.
Gårda fabrikers a.-b., grundat 1893, driver
trikåfabrik, bandfabrik och ullfärgeri i Gårda,
Göteborg; arbetarantal o. 600; omslutning S1/i2
1930 5,2 mill. kr., därav aktiekapital 2,i mill.
Aktiemajoriteten äges av Aug. Johansson Mark
& co., a.-b. Lth.
Gårdaköpsavgift, en i Göteborg sedan
1600-talet, senaste författning ®/n 1861, utgående
avgift, f.n. 1 °/o å köpeskillingen, vid lagfarande
av köp av fast egendom i staden. G. tillfaller
stadens kassa. E.K.
Gårdarike (fno. Garöar, GarÖariki, jfr ry.
gorod) benämnes å vikingatidens runstenar och
i isländska skaldekväden och sagor det forna
Ryssland, i sht dettas n. och v. delar. Det var
de av sv. vikingar, ss. Rurik (se denne) och
hans följeslagare, grundade väldena där med
huvudstäderna Holmgård (Novgorod), K
ö-nugård (Kijev) och Palteskja (Polotsk),
som sammanfattande kallades G. Grundade
under 800-talet, bibehöllo dessa välden prägel av
det under vikingatidens sv. expansion i ö.
genom nya tillskott vidmakthållna nordiska
elementet, tills de med densammas upphörande i
mitten av 1000-talet blevo helt slaviserade. —
Litt.: V. Thomsen, ”Ryska rikets
grundläggning genom skandinaverna” (1882); T.J. Arne,
”La Suède et 1’Orient” (1914). H.Bg.
Gårdatal, kam., se Mantal.
Gårdby, s:n på Öland, Möckleby hd, Kalmar
län, på ö. kusten ö.s.ö. om Färjestaden; 19,8#
kvkm., allt land; 368 inv. (1931; 19 inv. pr
kvkm.); 6,7« kvkm. åker (1927; 34,o °/o av
arealen), ingen skogsmark. — Pastorat:
Sandby, G. och N. Möckleby, Ölands
medelkontrakt, Växjö stift. J.C.
Gårdeby, s:n i Skärkinds hd, Östergötlands
län, v.s.v. om Söderköping; 29,29 kvkm., därav
28,42 land; 470 inv. (1931; 17 inv. pr kvkm.);
1O,oi kvkm. åker (1927; 35,2 °/o av landarealen),
13,31 kvkm. skogsmark. — Pastorat: V. Husby
och G., Skärkinds kontrakt, Linköpings stift.
J.C.
Gårdfarihandel (till fara, färdas), handel,
som bedrives utom hemorten av kringresande
personer, varvid de utbjudna varorna
medföras. För att få idka g. fordras tillstånd av
länsstyrelsen i det län, där försäljningen skall
äga rum. Om g. finnas föreskrifter i
närings-frihetsförordningen av 18/« 1864. Vhgn.
Gårding (fiån holl. gording, besläktat med
sv. subst. gjord-, jfr G ö lin g), tåg, tillhörande
ett råsegels tackling. G. fästes medelst g.-stek
vid undre liket, däm p-g., el. vid stående liket,
n o c k-g., och avses för seglets upphalande till
rån vid bärgning el. eljest, när man vill taga
vinden ur seglet. Jfr G i g t å g. H.S-k.
Gårdsby, s:n i Norrvidinge hd, Kronoberg*
län, n.n.ö. om Växjö; 113,18 kvkm., därav 90,34
land; 1,279 inv. (1931; 14 inv. pr kvkm.); 13,2»
kvkm. åker (1927; 14,7 °/o av landarealen),
60,02 kvkm. skogsmark. — Kyrkan invigdes av
Es. Tegnér 1834; den är prydd med flera
målningar av Bengt Nordenberg, som ofta hade
sitt sommaruppehåll i socknen. G. säteri ägdes
av Kristina Nilsson-Casa Miranda, som ofta
vistades här, särsk. under sina senare år. —
Pastorat: G. och Söraby, Norrvidinge kontrakt,
Växjö stift. J.C.;E.W.
Gårdsrätt, gammalt namn å disciplinära
stadgar och strafflag för folket å stormännens
gårdar. Redan för den fornnordiske
folkkonungens hird gällde vissa ordningsregler (se
Vederlagsrätt). Efter hirdens
upplösning framstod behovet av nya stadgar för
konungens krigsmanskap å slotten, och en sv.
g anses ha funnits på Magnus Ladulås’ tid; en
norsk förskriver sig från konung Håkan
Magnussons tid. Sveriges äldsta bevarade g.
hän-föres till Magnus Erikssons tid; den infördes
under Erik av Pommern till Danmark, där den
bär hans namn. Denna g. var närmast en
militär strafflag. Under 1500-talet avskildes
krigs-artiklarna som en särsk. lag, och g. kvarlevde
närmast som en särlagstiftning för folket å
konungens och högadelns gårdar i Sverige och
Danmark. I sistn. land bestod adelns
tuktorätt länge, men i Sverige upphävde Karl XI
1680 och 1692 den särsk. domsrätt, som enl.
vissa privilegier tillerkänts grevar, friherrar
— 91 —
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
