Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårdsrätt - Gårdstånga - Gårdvar - Gårdveda - Gåsborn - Gåsbröst - Gåsevadholm - Gåsfåglar - Gåsgamar - Gåsholma - Gåshud, dermatospasm - Gåsinge - Gåskarl - Gåslever - Gåsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄSSKÖTSEL
och ägare av vissa gods. Se Hals- och
H a n dr ä 11. På de kungl. slotten kvarlevde
dock till 1844 en särskild borgrätt (se d.o.) —
Litt.: K. Maurer, ”Das älteste Hofrecht des
Nordens” (1877). E.K.
Gårdstånga, s:n i Frosta (12,24 kvkm.) och
Torna (3,04) härader, Malmöhus län, kring
Käv-lingeån n.ö. om Lund; 15,28 kvkm., därav 14,97
land; 803 inv. (1931; 640, resp. 163; 54 inv. pr
kvkm.); 13,41 kvkm. åker (1927; 89,« °/o av
landarealen), ingen skogsmark. Egendomar:
Viderup och Nygård. — Kyrkan, vackert
belägen på en höjd över Kävlingeån, har sin
romanska prägel kvar och är i det inre en av de
rikaste lantkyrkor i landet. Särsk. märkliga
äro träskulpturerna, till vilka den skicklige
sni-daren Jacob Krembergs namn är knutet
(1600-talets början): altarverk, dopfatställning med
baldakin, predikstol samt skranket till det
Se-hestedska gravkoret. — Pastorat: G. och
Holm-by, Frosta kontrakt, Lunds stift. J.C.;E.W.
Gårdvar (fsv. gardhvari), eg.: gårdvaktare;
gårdshund, bandhund; förr även: person, som
håller vakt om en gård el. medl. av
stadsvakten.
Gårdveda, kommun i Målilla med G.
församling, Aspelands hd, Kalmar län, mellan
Vetlanda och Oskarshamn; 57,96 kvkm. land: 678
inv. (1931; 12 inv. pr kvkm.); 9,09 kvkm. åker
(1927; 15,7 °/o av landarealen), 43,53 kvkm.
skogsmark. Egendomar: G. och Kristineberg.
G. kraftstation vid Emån tillhör Finsjö
kraft-a.-b. — Pastorat: Målilla-G., Aspelands
kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Gåsborn, s:n i Färnebo hd, Värmlands län,
n.ö. om Filipstad intill gränsen mot
Västmanland och Dalarne; 237,79 kvkm., därav 222,00
land; 1,109 inv. (1931; 5 inv. pr kvkm.); 4,37
kvkm. åker (1927; 2,o °/o av landarealen), 179,94
kvkm. skogsmark. — Pastorat i Nyeds
kontrakt, Karlstads stift. J.C.
Gåsbröst. De möraste och köttigaste bitarna
på bröstsidan av gåsen kunna tagas loss och
anrättas för sig. Man kan steka dem ant.
direkt el. efter marinering och späckning med
fett. Vanligt är rökt g. (flera tillsammans i en
rullad) för det finare smörgåsbordet. I.N-y.
Gåsevadholm, gods i Tölö s:n, Hallands län;
med underlydande 3,000 har; taxeringsvärde
615,000 kr. Slottet är av sten i 2 vån., byggt
1757. G. inköptes 1754 av Niklas Sahlgren och
ingick 1761 i ett av de 2 fideikommiss, han
instiftade för sin släkt. G. med Dal i Fjärås
s:n, nuv. taxeringsvärde 930,000 kr., tillföll hans
yngsta dotter, 1770 gift Alströmer. Då hon dog
barnlös, kom G. 1818 till ätten Silfverschiöld,
innehavare av det andra fideikommisset (om
detta se Koberg). Nuv. innehavare friherre
O. Silfverschiöld. Th.P.
Gåsfåglar, se Andfåglar.
Gåsgamar, se Gamar.
Gåsholma, lotsplats vid Bottenhavet, 7,5 km.
ö. om Axmar.
Gåshud, dermatospasm. Vid
sammandragning av de små glatta muskler, som i
huden förlöpa från hårsäckarna (se d.o.) snett
uppåt, skjutas dessa upp mot ytan, deras
mynningar höjas upp över omgivningen, och huden
får härigenom ett egendomligt knottrigt
utseende, påminnande om huden på en plockad
gås. G. ses framförallt på bålen och
extremi-teternas utsida som reaktion vid en plötslig
köldinverkan, (kall dusch), frossbrytningar,
ävensom vid häftigare själsrörelser på gr. av
skräckinjagande sinnesintryck. afK.
Gåsinge, s:n i Daga hd, Södermandlands län,
n.v. om Gnesta; 116,57 kvkm., därav 101,87
land; 1,344 inv. (1931; 13 inv. pr kvkm.); 24,84
kvkm. åker (1927; 24,4 °/o av landarealen),
62,29 kvkm. skogsmark. Egendomar: Skeppsta,
Heby, Taffsnäs, Valla, Närlunda och
Skott-vång. — Pastorat: G. och Dillnäs, Daga
kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Gåskarl benämnes hannen hos tamgåsen.
Gåslever är en inom den kulinariska världen
känd delikatess. Särsk. berömd är g. från
Strasbourg. Gässen stängas inne med liten
rörelsefrihet i mörk bur att övergödas, varvid
levern blir extra fin. G. kan griljeras, stuvas
o.s.v., men det vanligaste anrättningssättet är
att göra pastej på den. Strasbourg-pastej är
tryfferad och tillsatt med champignoner och
madeirasmak. G. en croüte, se C r o ü t e. I.N-y.
Gåsskötsel. Fornfynd synas visa, att g.
förekom i Norden redan under stenåldern. Att
g. var täml. allmän i Svea- och Götaland
under medeltiden, framgår bl.a. av stadganden i
landskapslagarna, och på Gustav Vasas tid
synes den ha vunnit ytterligare utbredning.
Särsk. i s. Sverige var g. mycket omfattande
på 1700-talet, vilket bl.a. framgår av Linnés
”Skånska resa” 1749. Även på 1800-talet var
g. en betydande näringsgren, men jordbrukets
rationalisering medförde en tillbakagång för
denna näringsgren, närmast på gr. av
förbättring av jordens brukningssätt, varigenom den
för gåsuppfödningen lämpliga betesmarken till
största delen försvann. Sedan sekelskiftet ha
gåsflockarnas antal minskats, och denna förut
så allmänna näringsgren har blivit en
obetydlighet. — G. kan i stort sett bedrivas var som
helst, men för att den skall bli lönande, kräves
tillgång till lämplig och icke alltför dyrbar
betesmark för unggässens uppfödning samt
tillgång till öppet vatten för avelsdjuren under
— 93 —
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
