Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåsskötsel - Gåssläktet - Gåsö - Gåsögon - Gåsört - Gåtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄSSLÄKTET
Flyttbar inhägnad för gäss på gräsbete.
avelssäsongen. Icke sällan förekommer en
arbetsfördelning med hänsyn till
lokalförhållanden så, att en del syssla med avel och andra
med uppfödning. I så fall inköper uppfödaren
gåsungarna från avelsgården, när de äro c:a 6
veckor gamla. Gässens avelssäsong omfattar i
regel febr.—juni men räcker stundom längre.
Dock brukar man i regel icke värdesätta en
under sommaren utsträckt avelssäsong, dels
därför att unggässen vani. växa bäst under
vår och försommar och dels därför att
gåsköttet i Sverige har sin bästa marknad o.
1 nov. och tiden närmast därefter. Unggässen
böra därför vara fullvuxna och slaktfärdiga till
denna tid och ha uppnått en ålder av 6—7
mån. — En gåsstam kan lämpligen utgöras av
en hanne och 3—5 honor. Hannarna ha sin
bästa avelsduglighet vid 1—3 års ålder,
honorna vid 2—10 år. Avelstammarna böra
sammansättas på hösten, utfodras sparsamt före
nyårstiden men därefter rikligt med havre och råa
morötter. Fullst. frihet och ständig tillgång
till någon vattensamling är önskvärd under
avelstiden. Värpningen börjar o. %, och
det är av vikt, att de ägg, som värpas under
den kalla årstiden, insamlas omedelbart efter
värpningen, så att de icke skadas av frost.
De skola under förvaringstiden skötas som
avelsägg i allm. Gåsäggen böra förvaras högst
c:a 14 dagar, om ett gott kläckningsresultat
skall vinnas. Gässen värpa c:a 20—60 ägg
under säsongen, beroende i första hand på
ras- men även på rent individuella anlag och
utfodring, skötsel m.m. Våra nuv. tamgäss
äro i regel mindre goda ruvare, varför äggen
ruvas av höns, kalkoner el. i
äggkläcknings-maskiner. Ruvningstiden är o. 30 dygn. —
Gåsungarna kunna till att börja med utfodras
med söt mjölk och havre- el. korngryn samt
spätt gräs. Dricksvatten får aldrig saknas.
Bäst är att hålla dem inomhus under de
första 2—3 dagarna och vid vanlig ruvningstemp.,
men sedan kunna de, om väderleken tillåter,
släppas ut på bete och där i det närmaste helt
livnära sig under hela uppväxttiden. Under
de första veckorna måste de väl skyddas mot
fukt och köld. Gräsbetet måste vara av god
beskaffenhet; lämpligast är vanlig prima
beteskultur. Torra el. sura betesmarker äro
olämpliga, liksom grova och förvuxna beten.
Man bör därför låta större husdjur, t.ex.
nötkreatur, avbeta gräset, när det börjar bli för
grovt för gässen. — Vid den tid, då de stora
vingpennorna växa ut, är det fördelaktigt att
jämte gräsbeten giva unggässen något
spannmål, c:a 50—100 gr. havre pr djur och dag
Därmed fortsättes, till dess unggässens
befjäd-ring är fulländad. Efter sädesgrödans
bärgning kunna gässen en tid livnära sig av
spillsäd och vid riklig tillgång därav undergå en
förberedande gödning. Under 3—5 veckors
tid, beroende på konditionen, gödas unggässen
inomhus med havre och råa morötter, innan
de skola slaktas. — G. rätt bedriven är en
rän-tabel näringsgren och bör uppmärksammas,
där betingelser finnas. N.O.
Gåssläktet, Anser, av underfam. egentliga gäss
(se G ä s s) skiljer sig från det närstående
taflacksläktet (se d.o.) genom att övernäbbets
lameller ej täckas av undernäbbets, varför de
äro synliga, då näbbet är hopfällt. Arterna
av g. äro flyttfåglar, som under häcktiden leva
spridda men samla sig i flockar vid tiden för
flyttningen. Hit höra bl.a. bläsgåsen, fjällgåsen,
grågåsen och sädgåsen (se d.o.). Förutom
dessa ha i Skandinavien enstaka gånger
anträffats ännu 3 arter: spetsbergsgåsen, A.
bran-chyrhy’nchus, som liknar sädgåsen men har
ett Ijusrött bälte kring näbbet och ljusröda
fötter, indiska gåsen, A. i’ndicus, snögåsen,
A. hyperbo’reus, vars eg. hemland är arktiska
Amerika. O.C-n.
Gåsö, fiskläge och havsbad på Gåsön, 5 km.
(sjöväg) s.s.v. om Lysekil.
Gåsögon. 1) Boktr., fackterm för
citationstecknen « och ».
2) Textil., drällvävnad i den art kypert, som
kallas korskypert, d.v.s. med snedränder i två
riktningar, så att små diagonalrutor uppstå.
Väves med fyra skaft och fyra trampor.
Liknar mycket korndräll (se d.o.). I.
Gåsört, växtart, se Potentilla.
Gåtor, bildliga omskrivningar av icke
nämnda föremål el. förhållanden med angivande av
utmärkande drag el. egenskaper, avsedda att
väcka åhörarens inbillningskraft och förmå
honom att nämna det rätta lösningsordet. En
fullst. g. skall lämna en säker bestämning av
sitt föremål men genom det angivnas
dubbeltydighet locka den gissandes tanke på falska
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
