Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällivare malmfält el. malmberg - Gällivare revir - Gällnäsudde - Gällstad - Gällö skans - Gälnan - Gälnöport - Gämla, Gemla - Gäms, alpget - Gämsbock - Gämshorn - Gänga el. skruvgänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄLLIVARE REVIR
0,020 % P; C med > O.oso % P (vanl. o. O,i°/o).
Totala malmarean uppgår till 240,000 kvm.
Återstående malmkvantiteter beräknas för
Luossavaara-Kiirunavaara a.-b. uppgå till 230
mill. ton ovanför 500 m. djup, vartill komma
malmerna i Koskullskulle, där malmfångsten
pr avsänkt m. uppgår till c:a 70,000 ton.
Sammanlagt ha inom G. m. brutits över 50 mill.
ton järnmalm. Den årliga brytningen har i de
gruvor, som tillhöra Luossavaara-Kiirunavaara
a.-b. sedan världskrigets slut varit i medeltal
o. 1,200,000 ton och i Koskullskulle i medeltal
o. 180,000 ton. — Litt.: P. Geijer, ”G.m.” (i
”Sveriges geol. undersökn.”, ser. Ca, n:r 22,
1930). N.H.M.;T.E-r.
Gällivare revir, adress Gällivare, tillhör övre
Norrbottens distrikt och omfattar del av G. s:n
av Norrbottens läns lappmark. Areal (1929):
statsskogar 171,653 har, varav 73,579 produktiv
mark; övriga allmänna skogar 3,746, resp. 2,634
har; enskildas skogar under inskränkt
disposition 28,328, resp. 11,192 har. 1929 års
avverkning å statsskogar 36,938 kbm. Reviret är
delat i 4 bevakningstrakter. E.S.-P.
Gällnäsudde, se G äl 1 e u dd e.
Gällstad, s:n i Kinds hd, Älvsborgs län, s.s.ö.
om Ulricehamn; 74,so kvkm., därav 71,oo land;
1,477 inv. (1931; 21 inv. pr kvkm.); 12,oo kvkm.
åker (1927; 16,7% av landarealen), 42,23 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: G., S. Säm och
Grönahög, Kinds kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
Gällö skans, en under kriget mot Danmark
1644 av svenskarna anlagd skans vid nuv. Gällö
station i Jämtland. G., som emellertid måste
uppgivas till norrmännen såväl sistn. år som
1657, fick efter 1676 förfalla. A.W.G.
Gälnan, fjärd i Stockholms skärgård, ö. om
Ljunsterö.
Gälnöport, bekant passage i farleden vid
Gälnö, n. om Vindö, Stockholms skärgård.
Gämla, G e m 1 a, stationssamhälle i öja s:n,
Kronobergs län, vid Växjö—Alvesta järnväg, 8
km. s.ö. om Alvesta; c:a 300 inv. I G. ligger
Gemla leksaksfabrik och strax intill Granholms
pappersbruk. — Om Gemla fabrikers a.-b. se
D i ö. J.C.
Gäms, a 1 p g e t, Rupica’pra rupica’pra, art
av fam. slidhornade idisslare, har ganska stor
utbredning: från de mellaneuropeiska Alperna
åt s. och v. över Apenninerna, Pyrenéerna till
Asturien samt åt ö. över Karpaterna in i Mindre
Asien och Kaukasus. På sina ställen sällsynt
(t.ex. i de schweiziska Alperna), förekommer
den på andra områden i starka stammar. G.
är av undersätsig byggnad med täml. långa,
kraftiga ben, kort huvud och spetsiga öron.
Hornen, som äro ringlade, gå rakt uppåt från
Gämser. Efter Meerwarth-Soffel.
hjässan och äro endast i spetsen hakformigt
bakåtböjda. Färgen är på sommaren
smutsgul el. rostbrun, under vintern mörkare.
Kroppslängd o. 1 m.; mankhöjd o. 80 cm. G.
uppträder i större el. mindre hjordar; de äldre
bockarna leva dock ensamma. Under
sommaren håller sig g. uppe på de högre fjällen ända
till glaciärerna, under vintern drager han sig
nedåt till skogarna. Köttet är välsmakande,
huden användes till skinnberedning. Det långa
rygghåret, det s.k. skägget, användes till
hattprydnad. Sedan urminnes tider har jakt efter
g. ansetts vara en särsk. högt stående sport.
H.W.
Gämsbock, antilopart, se Spetsbockar.
Gämshorn, mus., en 2, 4 el. 8 fots öppen
la-bialstämma i orgeln med uppåt starkt
avsmalnande pipor. Se Orgel. G.M.
Gänga el. s k r u v g ä n g a, skruvlinjeformad
upphöjning på ytan av en cylinder, skruv, el.
inuti en ihålig cylinder, mutter. Alltefter
g:s stigningsriktning skiljer man mellan
höger-och vänster-g. En h.-gängad skruv rör sig
framåt, då den skruvas åt h., d. v. s.
med-sols. V.-gängning användes endast i spec. fall,
t.ex. på en roterande axel, där en h.-gängad
förbindning skulle skruvas loss. — Skruven (el.
muttern) har vanl. endast en g.-spiral men
ut-föres dock för vissa ändamål även med två,
dubbelgängad skruv (fig. 2 a), el. med flera
parallellt löpande g. — Själva g:s utseende
karakteriseras av stigning och profil. Med
stigning menas avståndet parallellt med
skruvens längdaxel mellan motsvarande punkter på
två närliggande g. (se Skruv). Med
avseende på profilens form skiljer man mellan
skarp-g. med trekantig profil (fig. 1),
platt-g. med rektangulär (fig. 2 och 6), t r a p e t s-g
(fig. 3 och 4) samt r u n d-g. (fig. 5). Skarp-g.
— 107 —
— 108 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
