Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödsellära - Gödselmedel, gödningsämnen, gödsel, gödselämnen - Gödselspridningsmaskin - Gödselstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELSTAD
ledning för gödslingen lämnar jordarten dock
icke. De olika växternas näringsbehov,
jämfört med jordmån, kulturtillstånd, förgröda,
vätejonkoncentration (se d.o.), klimat,
odlingens ändamål m.m., ger visserligen god ledning
för gödslingen, men säkraste utslaget lämna
dock direkta gödslingsförsök, varvid den växt
odlas, vars gödslingsbehov skall utrönas, och
stigande mängder tillföras av det el. de
näringsämnen, resp, gödselmedel el.
gödselmedels-kombinationer, som skola prövas. Dessa s.k.
lokala gödslingsförsök understödjas
också av stat och hushållningssällskap. En
annan metod är att i särskilda smärre kärl med
försöksjorden odla försöksväxterna och tillföra
dem olika gödningsämnen.
Kemiska jordanalyser ha hittills endast
beträffande kalken och möjl. även i någon mån
fosforsyran kunnat lämna vägledning ang.
göds-lingsbehovet. Kemisk analys, spec. askanalys,
av växter (el. växtdelar) kommer också till
användning. Under normala förhållanden
upptager en växt de olika näringsämnena i en
påvisbar relation till varandra. Finns däremot ett
näringsämne i under- el. överskott, innehåller
även växten därav relativt litet el. mycket.
Slutsatser ang. gödslingsbehovet dragas med ledning
av de vunna analysresultaten. En variant av
kemisk växtanalys är Neubauers s.k.
grodd-plantsmetod, där man i små jordprov sår t.ex.
råg och analyserar de unga plantorna. Jordens
absorptionsförmåga spelar för gödslingen en
mycket stor roll. Olika jordar visa i detta
hänseende stora olikheter. Ler- och mullrika jordar
ha största, sand- och grus jordar minsta
absorp-tionsförmågan. Olika näringsämnen absorberas
också mycket olika. Fosforsyra och kali
absorberas så kraftigt, att någon uttvättning därav
knappast förekommer, varför förrådsgödsling
därmed kan äga rum. Kvävet däremot
absorberas icke, ifall det finnes i form av nitrater
( = salpetersyrade salter), och uttvättas under
nederbördsrika perioder, t.ex. höst och vinter;
finns det däremot i form av ammoniak,
absorberas det rätt’kraftigt men överföres under
sommarmånaderna snabbt till nitrat och kan
uttvättas, varför gödsling med dessa ämnen endast
bör ske för behovet under
vegetationsperioden. — En annan omständighet, som måste
tagas i betraktande vid gödslingen, är lagen om
den avtagande produktionen. Det vill säga, att
man för varje ytterligare mängd tillförd
gödsel erhåller allt mindre skördeökning än för
den föregående. Ex.: Enl. medeltal av 50
försök med chilesalpeter till korn erhölls vid
tillförsel av 100 kg. chile pr har en skördeökning
av 303 kg. korn; ökades chilegivan till 200 kg.,
erhölls en skördestegring av 517 kg., och
öka
des chilegivan till 300 kg., blev skördeökningen
593 kg. korn. För den första givan av 100 kg.
chile blev skördeökningen således 303 kg.; för
den andra 214 och för den tredje endast 76 kg.
Det är alltså det ekonomiska och ej det
tekniska optimum för gödslingen, som man bör
räkna med. Hj.P.
Gödselmedel, gödningsämnen,
göd-sel, gödselämnen, äro sådana ämnen, som
tillföras jorden för att uppehålla el. öka dess
alstringsförmåga. De äldsta och vanligaste äro
kreatursgödsel, latrin och
kompost. Dessa, jämte tång och gröngödselslagen,
kallas vanl. naturliga el. fullst. g., emedan
de innehålla alla för växterna nödvändiga
näringsämnen samt dessutom organiska ämnen,
vilka även öka jordens alstringsförmåga genom
sina mullbildande ämnen. Konstgjorda
(artificiella) g. äro sådana, som framställas el.
beredas fabriksmässigt. Beroende på deras olika
innehåll av näringsämnen indelas de i: 1)
kväverika: chilesalpeter, kalksalpeter,
kalkammon-salpeter, svavelsyrad ammoniak, kalkkväve,
urinämne samt guano (även fiskguano),
blod-och köttmjöl m.fl.; 2) fosforsyrerika:
superfos-fat, thomasfosfat, guanosuperfosfat och
benmjöl; 3) kalirika: dels råsalterna kainit och
karnalit samt de koncentrerade kalisalterna,
ss. 20 °/o och 40 °/o kalisalt; 4) bland-g.,
bestående av två el. flera slag av konstgödsel. —
De konstgjorda g. användas oftast som
komplettering av naturlig gödsel. På en del
jordar, t.ex. mossjordar, och vissa egendomar,
där kreaturslöst jordbruk bedrives, användes
ofta enbart konstgjorda g. Se f.ö. art. om de
olika slagen av g. Hj.P.
Gödselspridningsmaskin. Konstgödselns
utspridning med maskin blir allt vanligare,
emedan spridningen blir jämnare än vid sådd för
hand. De vanligaste g. bestå av en låda,
monterad på axeln mellan två stora hjul.
Utmatningen sker i regel medelst kedja, varvid
konstgödseln bredsås. G. för radsådd av chilesalpeter
till rotfrukter användes numera sällan. G. för
stallgödsel består av en flatbottnad vagn med
bottnen bestående av en ändlös kedja, som vid
spridningen för gödseln bakåt, där den
finfördelas och utmatas av en med piggar
försedd roterande vals. Hj.P.
Gödselstad är den plats, i regel intill
hus-djurstallarna, där stallgödseln förvaras till
tiden för dess användning. G. bör vara bekväm
för till- och bortforsling av gödseln och så
beskaffad, att gödselns värdebestämmande
innehåll och egenskaper i minsta möjliga
utsträckning gå förlorade samt att sanitära olägenheter
icke uppstå. G. bör därför icke vara, ss. rätt
allmänt förekommer, endast en fördjupning i
— 137 —
— 138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
