Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselstad - Gödselvatten - Gödselämnen - Gödsling - Gödåker - Gödöllö - Göhler, Georg - Göholm - Göhre, Paul - Göinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSELVATTEN
marken invid ladugården, utan en med täta
sidor och botten försedd plats, där gödseln kan
uppläggas och hoppackas. Sidorna göras bäst
av cementbetong el. sten med cementfogar samt
botten av samma material, asfaltbetong el.
vanlig stensättning ovanpå ett 30 å 40 cm. tjockt
lager arbetad lera. Sättas väggar och tak på g.,
erhålles gödselhus. Förvaringen blir
härigenom föga bättre; endast olägenheten med
gödselvattnet undvikes. G. beräknas efter 5 å
6 kbm. gödsel pr stort nöt och år. I starkt
kuperad terräng anlägges g. under stallen
(Norrland, Norge), vilket för såväl utgödslingen
som förvaringen är att rekommendera. I
samband med g. anordnas ofta en behållare för
gödselvattnet, fast dess värde icke motiverar
en sådan utgift. Jfr Urinbrunn. Hj.P.
Gödselvatten är den från gödseln i
gödselstad avrinnande vätskan, som består av urin
(se d.o.) jämte en del av det på gödselstaden
fallna regnvattnet. G. är brunt och illaluktande
men innehåller blott obetydligt med
växtnäringsämnen, emedan det mesta av urinens
kväve övergår till ammoniak och avdunstar. Vanl.
innehåller det högst O,os °/o kväve samt något
kali. Mängden kan, om gödselstaden är lagom
stor, beräknas till 8 å 10 1. pr dag och
fullvuxet nöt. Hj.P.
Gödselämnen, se Gödselmedel.
Gödsling, att tillföra jorden det el. de
växtnäringsämnen, vilka icke finnas i upptagbar
form el. i tillräcklig mängd för erhållande av så
stora skördar, som brukaren anser vara
ekonomiskt att frambringa. Av de näringsämnen,
som växterna upptaga, finnas de flesta i
tillräcklig mängd, men kväve, fosforsyra, kali och
kalk förekomma ofta otillräckligt åtm. i för
växterna upptagbar form, varför ett el. flera
av dessa måsle tillföras. G. verkställes främst
med den på egendomen producerade stallgöd
seln; i den mån denna icke är tillräcklig el.
till sin sammansättning fullt lämplig, tillföres
konstgödsel (se Gödselmedel). Som
stallgödsel icke kan finfördelas tillräckligt, måste
rätt stora mängder, 15—40 ton därav pr har,
tillföras vid varje g., varför endast en mindre
del av egendomen åri. kan gödslas därmed,
t.ex. */? å Vs. Stallgödseln gives främst till
rotfrukter, grönfoder och höstsäd. Konstgödsel
gives för komplettering till dessa samt vanl.
enbart till vårsäd, vallar, ängar och
betesmarker. Av konstgödsel tillföres i regel icke mera,
än som för resp, gröda är nödigt. Fosforsyra
och kali bindas visserligen av jorden, men
överskott av kväve är utsatt för utlvättning,
särsk. under vintern. Kalken, vilken mera
anses som ett jordförbättrings- än ett
gödselmedel, tillföres för 5 å 10 år åt gången. Hj.P.
Gödåker, gård i Tensta s:n, o. 2 mil n. om
Uppsala. Ett här 1915 samt 1924—25
undersökt gravfält från äldre järnåldern uppvisar
jämte enklare brandgravar (varav 25 med
bautastenar) ett fåtal skelettgravar med rikare
inventarium, bland detta romerska importvaror
av brons och glas (se Ro mar gr a v).
Märklig är även en väl bibehållen träkista med va
pen och guldring. Hypotetiskt har G.
betecknats ss. föregångare till Gamla Uppsala (se
d.o.) i dess egenskap av det gamla Svearikets
huvudort. — Litt.: O. Almgren i
”Fornvän-nen”, 1916; G. Ekholm i samma tidskr., 1925,
samt i ”Namn och bygd”, s.å. G.Em
Gödöllö [gö’-], kommun i ungerska komita
tet Pest; 10,262 in v. (1920). Sommarkurort.
Krongodset G. samt det kungl lustslottet
skänktes 1868 i kröningsgåva av staten till
konunga-paret. H.Bm.
Göhler [gö’-], Karl Georg, tysk musiker (f
1874), dirigent i olika tyska städer, sedan 1922
opera- och konsertledare i Altenburg;
uppskattad musikskriftställare och begåvad tonsättare
av personlig prägel; har bl.a. komponerat en
komisk opera ”Prinz Nachtwächter” (1908), 2
symfonier, pianokonsert, violinkonsert,
manskörer, solosånger och utg. nya uppl. av äldre
musik. F.S-1.
Göholm, gods i Listerby s:n, Blekinge län.
Areal 675 har, varav 100 åker; taxeringsvärde
290,000 kr. Huvudbyggnaden är i två vån.,
uppförd 1799, restaurerad 1918. G. var i sv.
ägo redan 1658 och reducerades 1685 till
Kronan. I början av 1800-talet innehade G. av
amiralen J. Puke. Ägare sedan 1917 är A.
Werner. Th.P.
Göhre [gö’-], Paul, tysk präst och politiker
(1864—1928). G. verkade för arbetarklassens
förbättrade sociala förhållanden först i
förening med den evang.-sociala rörelsen, men
företrädde efter hand ett allt radikalare
program och utträdde 1901 ur kyrkan. 1900 hade
han inträtt i socialdemokratiska partiet och
tillhörde ss. led. härav riksdagen (med ett
kortare avbrott) 1903—18. Efter kriget, i vilket
G. deltog vid ryska fronten, var han 1919—
23 statssekreterare i preussiska statsministeriet.
Mot slutet av sitt liv företrädde G. en
odogmatisk religion, riktad till en eg. okänd gud. G:s
mest bekanta skrifter äro: ”Drei Monate
Fab-riksarbeiter” (1891, många följ, uppl.; sv. övers,
s.å.), ”Wie ein Pfarrer Sozialdemokrat wurde”
(1900; sv. övers. 1907 och 1908), ”Der
unbe-kannte Gott” (1919). S.N
Göinge, V. och ö., härader i Kristianstads
län, se Västra Göinge och östra
Göinge.
— 139 —
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
