Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göje månad - Gök - Gökalv - Gökar - Gökben el. svansben - Gökblod - Gökblomster - Gökbyxor - Gökfåglar - Gökhem - Gökmat - Göksholm - Göksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖKSLÄKTET
Göje månad (jfr isl. göi, febr. el. slutet av
febr, och början av mars, sv. dial. göja m.m.;
av omstritt ursprung), äldre benämning på
februari; t.o.m. 1900 använd i almanackan. E.H.
Gök, se Göksläktet.
Gökalv, lotsplats 4 km. s. om Ronnebyhamn,
med lotsuppassning även å den västligare
belägna St. Ekö. E.Hg.
Gökar. 1) Underordn. Cucu’li, se G ö k f å
g-1 a r.
2) E g e n 11 i g a g., fam. Cucu’lidæ av ordn.
gökfåglar (se d.o.), omfattande o. 200 arter,
utbredda över nästan hela jorden, utmärkas
av typiska klätterfötter, ett ofta svagt näbb,
stort gap, ofta långa och spetsiga vingar. Hit
höra, utom göksläktet och guldgöken (se d.o.),
bl.a. strutsgöken och jättegöken (se d.o.), vilka
i levnadssätt likna dessa och lägga sina ägg
i andra fåglars bon. Mera från vår vanliga
gök avvikande former äro bl.a. ani, sporrgöken
och tuppgöken (se d.o.). O.C-n.
Gökben el. s v a n s b e n, anat., nedersta
delen av kotpelaren, sammansatt av i regel 5
rudimentära och sinsemellan intimt förenade
kotor. G. kan kännas under huden. Under
förlossningsakten pressas g. av fosterhuvudet
bakåt, varigenom undre bäckenmynningens
storlek ökas. A.-U.
Gökblod, bot., se F i 11 s j u k a.
Gökblomster, gökblomma, växtart, se
L y c h n i s.
Gökbyxor, se Gullviva.
Gökfåglar, fågelordn. Cuculifo’rmes,
utmärkas av klätterfötter. Ant. äro de 2 mellersta
tårna riktade framåt, de 2 yttersta bakåt, el.
äro 3 tår ställda framåt, en bakåt; den yttersta
tån är mer el. mindre vridbar. G. uppehålla
sig mest i skogar, där de klättra i träden. De
ha ofta en praktfull fjäderdräkt. Ordn. indelas
i 2 underordn.: gökar (Cucu’li), omfattande
även bananätarefåglar (se d.o.), och papegojor
(Psi’ttaci). O.C-n.
Gökhem, s:n i Vilske hd, Skaraborgs län, v.
om Falköping; 30,67 kvkm., därav 30,21 land;
789 inv. (1931; 26 inv. pr kvkm.); 12,66 kvkm.
åker (1927; 41,9% av landarealen), 4,68 kvkm.
skogsmark. — Kyrkan har sin medeltida
(romanska) prägel kvar; valven ha intressanta
målningar, takstolarna en ålderdomlig
konstruktion. — Pastorat: G., Marka och Sörby,
Vånga kontrakt, Skara stift. J.C.;E.W.
Gökmat, växtart, se O r o b u s.
Göksholm, gods i St. Mellösa s:n, Örebro län,
på en halvö i Hjälmaren; utgör 8 mtl., 1,600
har, varav 400 åker; taxeringsvärde 640,000 kr.
I närheten av G. ligger Engelbrektsholmen
(se d.o.). Huvudbyggnaden är av sten i 3 vån.,
byggd 1320, tillbyggd på 1500-talet och ändrad
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Göksholms slott.
1800. G. är känt sedan 1298 och tillhörde
1336—1655 ätten Natt och Dag. Sedan 1852
tillhör G. ätten Leijonhufvud; friherre T.
Lei-jonhufvud är innehavare sedan 1915. Th.P.
Göksläktet, Cucu’lus, av fam. Cucu’lidæ (se
Gökar), med 11 arter i Gamla världen och
Australien, utmärkes av lång stjärt, svagt näbb,
spetsiga, undertill fläckiga vingar och svaga
klor. I Europa finns blott 1 art, C. cano’rus,
som även häckar i n. och v. Asien. Hannens
Gök sittande på toppen av en unggran. Efter
Meerwarth-Soffel.
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
