Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta kanal - Göta kanals diskont - Götala - Götaland - Göta lejon (emblem) - Göta lejon (skans) - Göta livgarde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTA KANALS DISKONT
arbetena härför avstannade dock efter
konungens död men återupptogs med förändrad plan
mot 1700-talets slut med utförandet av
Troll-hätte kanal (se d.o.), färdig 1800. Segelledens
fortsättning från Vänern österut hade under
tiden varit föremål för undersökningar och
förslag, men först Baltzar v. Plåten lyckades
efter energiskt arbete få ett kanalförslag
godkänt av ständerna och efter stora ekonomiska
svårigheter genomfört. G.k.-bolag bildades,
och dess privilegium fastställdes n/4 1810.
Kanalens västgötalinje, Vänern—Vättern, invigdes
23/« 1822 och Östgötalinjen, Vättern—Slätbaken,
*®/t 1832. — Litt.: S.E. Bring, ”G.k:s
historia” (1922 ff.). E.R.S.
Göta kanals diskont, bankinrättning, som
erhöll oktroj 1810 och som ägdes av Göta
kanalbolag. G. bildades vid en tidpunkt, då
diskonternas (se d.o.) verksamhet ansågs
synnerligen inkomstbringande. Avsikten var att
stärka kanalbolagets ekonomiska ställning G.
erhöll en kredit i Riksbanken på 800,000 rdr.
Dess inlåning skedde huvudsakligast i
Stockholm och utlåningen i Göteborg. En nyhet var,
att G. införde avskrivningsräkning. G:s
ställning, som till en början var mycket stark,
rubbades 1815, då rykten uppstått, att
riksdagen icke ämnade bevilja anslag till
kanalbyggets fortsättande. Krisen avhjälptes bl.a.
därigenom att G:s kredit i Riksbanken
fördubblades. När i samband med handelskrisen 1815—
17 alla diskonterna fingo inställa sin rörelse
1817, fick Staten övertaga utredningen av G:s
affärer och trygga insättarna för förluster.
Utredningen var slutförd först 1848, och Statens
förlust uppgick till 914,000 rdr. T.E-r.
Götala, kronoegendom vid Skara; areal 193
har; taxeringsvärde 109,600 kr. Vid G. hölls
enl. traditionen ”alla götars ting” för
västgötarnas lagsaga. Tidigast omtalat 1241 och
tillhörigt Skara domkyrka, såldes G. av biskop
Brynolf Algotsson till Kronan. E.K.
Götaland, urspr. beteckning för Östergötland
och Västergötland samt landet s. därom, alltså
det område, som i våra äldsta källor kallas
landet ”sunnanskogs” el. ”utanskogs”.
Beteckningen har sannolikt under 1400-talet
utformats i anknytning till den härskande
uppfattningen, att Sverige uppkommit genom
sammansmältning av två riken, svearnas och
götarnas. G. är, liksom landet ”sunnanskogs” och
”utanskogs”, ett rent territoriellt begrepp. — Till
G. räknas nu landskapen Östergötland,
Västergötland, Dalsland, Bohuslän, Halland, Småland,
Öland, Gotland, Blekinge och Skåne. B.
Göta lejon, emblem av heraldisk natur, ofta
använt i konst och litteratur. G. leder sin
uppkomst från slutet av 1600-talet och är en frukt
av den heraldiska spekulation, som under
striden om tre kronors-vapnet (se Tre kronor)
ville bortförklara det av Folkungakonungarna
använda lejonet ss. blott representerande
götarnas rike. G. möter oss tidigast i målningar
av Ehrenstrahl och inom medaljgravyren. Det
framställes oftast okrönt, stående el. liggande.
N.L.R.
Göta lejon, gammal skans, liggande på en
höjd inom ö. delen av staden Göteborg, en
kvarleva av stadens gamla befästningar Å
denna höjd anlade redan konung Birger o.
1303 ett fäste, Gullbergs fäste el. hus. Ss.
gränsfäste var det under 1400—1500-talen ständigt
utsatt för danskarnas anfall, gick hand ur
hand, förstördes och iståndsattes åter.
Sålunda brändes det av danskarna 1523,
återuppbyggdes av Gustav I, förstärktes under hans
söners regeringar, raserades åter fullst. av
danskarna 1612 för att sedermera åter
uppföras. I samband med ny plan för Göteborgs
befästningar fastställdes 1686 ett av Dahlbergb
uppgjort förslag till en stjärnskans med torn,
varefter Gullbergs fäste revs och det nya
fästningsverket började uppföras. Skansen, som
först kallades Vestgöta lejon, senare G.I., togs
i bruk redan 1689 men blev fullst. färdig och
bestyckad först 1698. G.I., som aldrig blivit
utsatt för anfall, bibehölls som fäste till 1822.
Numera användes den gamla skansen ss.
land-stormsförråd. A.W.G.
Göta livgarde leder sitt urspr. från det reg.,
som greve G. D. Hamilton värvade 1741 i
ändamål att minska den garnisonstjänst, som
påvilade de indelta reg. Det har sedan benämnts:
1762—71 Hertig Fredrik Adolfs reg. och 1772
Zöge v. Manteuffels reg., förlagt till Sveaborg.
Efter statsvälvningen sistn. år införlivades
delar av reg. och av Björnbergska reg. med
Änkedrottningens livreg., vilken förening upphörde
1793, då de ingingo i Livreg.-brigadens lätta
inf. ss. dess värvade bataljon om 6 kompanier.
1796 ändrades namnet till Livreg :s värvade
inf.-bataljon och 1803 till Finska gardesreg. 1789
hade i Sverige uppsatts 4 kårer för deltagande
i det då pågående ryska kriget; efter krigets
slut bildade dessa K. m:ts andra gardesreg.,
från 1792 Konungens Göta livgarde och från
1806 Sv. gardesreg. Sedan Sv. och Finska
gardesreg. ss. ett utslag av Gustav IV Adolfs
sjukliga misstänksamhet upphört (1808) att vara
garden, blevo dagen efter hans avsättning delar
av de båda reg. sammanslagna till Andra
gardesreg., från 1818 Konungens Andra livgarde
och från 1894 G.l. Reg. har sedan 1809 varit
förlagt i Stockholm. Dess fanor upptaga
segernamnet Svensksund 1790. Enl. 1925 års
försvarsbeslut skulle reg. indragas, men 2 år
se
— 163 —
— 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
