Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta livgarde - Götar - Göta trängkår - Götaverken - Göta älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTA ÄLV
nare beslöts, att det skulle fortleva organiserat
med garnisonskompani och stridsvagnsbataljon
i Stockholm samt med ett detachement om 1
bataljon, förlagt i Vaxholms fästning. E.O.B.
Götar (isl. gautar, formellt identiskt med
angelsax. géatas, besläktat med goter och gutar,
sannolikt eg. män), omtalas tidigast av
Jorda-nes. Han nämner ett folk gautigoth, som torde
vara identiskt med g. Detta folks vidare
historia är ett av den sv. fornhistoriens mest
omstridda problem. Dess lösning hänger samman
med tolkningen av folknamnet géatas (se G e
a-t e r) i Beowulfkvädet. De, som anse, att
géatas äro g., antaga, att redan under
folk-vandringstiden ett samlat g:s kungarike
existerat; dess centrum har av K. Stjerna förlagts
till Öland, av H. Schück till landet kring Göta
älvs mynning. Detta g:s rike skulle så på
500-talet ha erövrats av svearna. De åter, som
förneka identiteten av g. och géatas, ställa sig
helt avvisande till dessa åsikter och fästa i
stället vikten vid, att ännu under årtiondena
närmast före 1000 strider mellan g. och norrmän
omtalas, under det att svear ej nämnas ss.
deltagare i dessa. Enl. dem är Västergötland g:s
huvudland. Om de bildat ett enhetligt rike är
ovisst. C. Weibull håller före, att g. ännu före
o. 1000 varit självständiga men i samband med
de viktiga förändringarna i Norden omkr.
sekelskiftet kommit in under sveaväldet. Till
förmån för denna teori talar den lösa
sammanhållningen mellan Sveriges olika delar under
den tidigare medeltiden, vilken tycks ge vid
handen, att rikssamlingen ej var så långt
avlägsen, vidare de på olika håll — ej minst
i rättsligt avseende — framträdande olikheterna
mellan svear och g. samt den sidoordning
mellan svear och g., som möter oss i den äldsta
medeltidens källor. Adam av Bremen
(1070-talet) skilde inom det då bildade sv. riket
mellan svear och g. — enl. honom sträckte sig
g:s land ända upp till Mälaren. Det uppgives,
att under tronstriderna 1070—-1160 åtm.
västgötarna tidvis haft egna kungar el. självstyrelse
under lagmän. De första kungar, vilkas brev
äro bevarade, kalla sig stundom svearnas och
g:s konungar. Trots att språkbruket var
vacklande och ofta titeln svearnas konung
förekommer, är det tydligt, att i den förra titeln ligger
ett klart medvetande om de två stammarnas
artskildhet. Denna var medveten långt senare,
har aldrig råkat helt i glömska och har tagit
sig ett uttryck i den traditionella men nästan
aldrig av praktiska synpunkter betingade
delningen av Sverige i Svealand och Götaland,
vartill senare Norrland kommit. — Litt.: K.
Stjerna, ”Svear och g. under folkvandringstiden”
(i ”Sv. fornminnesföreningens tidskr.”, 12,
1905); B. Nerman, ”Det sv. rikets uppkomst”
(1925); E. Wadstein, ”Norden och Västeuropa
i gammal tid” (s.å.); E. Wessén, ”De nordiska
folkstammarna hos Beowulf (1927); C. Weibull,
”Om det sv. och det danska rikets uppkomst”
(i ”Historisk tidskr. för Skåneland”, 7, 1918). B.
Göta trängkår uppsattes under namnet Göta
trängbataljon 1891 vid den sedan 1885
befintliga Trängbataljonen å Marieberg i Stockholm.
1892 förflyttades bataljonen till Karlsborgs
fästning, där den ingick i III:e arméfördelningen.
Sedan bataljonen 1894—95 avlämnat personal
m.m. till den nyuppsatta Wendes trängkår,
ändrades dess namn 1901 till Första G.t. och
1904 till G.t. 1905 överflyttades G.t. till nya
kaserner i Skövde. Enl. 1925 års
försvarsbeslut skall G.t. vara organiserad på 1 träng-,
1 bil- och 1 sjukvårdskompani. E.O.B.
Götaverken, skeppsvarv och mekanisk
verkstad, Göteborg. Ursprunget till nuv. G.
utgjordes av Göteborgs mekaniska verkstad,
grundlagd 1840 av Alexander Keiller. Detta företag,
som 1867 blev a.-b., hade till en början
rörelsen förlagd till s. sidan av Göta älv men
överflyttade småningom verkstäderna till Hisingen.
På initiativ av direktör S.A. Almqvist och dåv.
överingenjören H. Hammar övertogs 1906
denna verksamhet av det nybildade Göteborgs
nya verkstads-a.-b., som 1908 antog namnet
G. Av utomordentlig betydelse för bolaget var
Dan Broströms insats ss. delägare i bolaget och
ordf, i dess styrelse 1917—25. Verksamheten
har huvudsaki. varit inriktad på
fartygsbygg-nad och sedan 1915 även på tillverkning av
dieselmotorer, typ Burmeister & Wain. — 1906
—31 levererades 144 fartyg på sammanlagt
498,744 bruttoregisterton, varav i tonnage
räknat 90 °/o motorfartyg. Bland mera
uppmärksammade handelsfartygsbyggen kunna nämnas
den ryska isbrytaren ”Peter den store” (1912)
och det norska turistmotorfartyget ”Stella
Polaris” (1926). Dessutom ha till sv. flottan
levererats pansarskeppen ”Sverige” och ”Drottning
Victoria”, jagarna ”Hugin” och ”Nordenskjöld”
samt 4 torpedbåtar. Under byggnad är
flygplan-kryssaren ”Gotland”. Reparationsarbetena vid
G. underlättas av 2 flytdockor, en på 18,000 och
en på 8,000 tons flytkraft. Verkställande
direktör för G. är sedan 1910 d:r Hugo Hammar.
Värdet av årstillverkningen uppgick 1930/31 till
o. 45 mill. kr. och de anställdas antal till c:a
4,000. G., vars ledning eftersträvat intimt
samarbete med sina arbetare, har skapat flera
välfärdsanordningar för de anställda. Sålunda
inrättades 1930 vilohemmet ”Tryggestad” med 44
rum. För arbetarna finnas av G. anslagna
pensionsfonder på över 600,000 kr. T.Hrn;T.E-\-
Göta älv, Vänerns avloppsälv, Sveriges stör-
— 165 —
— 166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
