GÖTEBORG Läge och stadsbeskrivning. G. ligger i Västergötland på ömse sidor om nedre loppet av Göta älvs s. mynningsarm. Areal 83 kvkm. (dessutom 4,7 kvkm. vatten), varav % på Hisingen, som dock endast har Ve av den inom stadsplan belägna delen. Urspr. utgjordes G. av donationsjord — nu Ve av hela stadsområ-det —, som staten upplåtit för stadsbebyggelsen. Nya områden ha inkorporerats, t.ex. Carl Johans församling (1868), Lundby församling på Hisingen (1906), Örgryte församling (1922) och Nya Varvet (1931). Sedan 1917 pågår utredning om V. Frölunda s:ns införlivning. — G.-traktens berggrund består av gnejs samt en del grönstenspartier. Ytformerna förete samma drag, som råda i n. Halland och i hela Bohuslän — en flack urbergsplatå (i G. på c:a 100 m.ö.h.), sönderskuren av en mängd väl begränsade, med branta sidoväggar försedda sprickdalar, i tre huvudriktningar n.-s., n.ö.-s.v. och n.v.-s.ö. Utom morängrus och sand ha ända till mer än 100 m. mäktiga lerlager avsatts i dalbottnarna, medan höjdplatåerna äro utan jordtäcken. Ishavsleran kan ha en vattenhalt av ända till % av volymen, varför grundlägg-ningsarbeten ofta erbjuda stora svårigheter. Stundom är lervattnet rikt på koksalt (2 °/o). Där flera huvuddalar skära varandra, upplösas mellanliggande bergplatåer i enstaka massiv och isolerade bergkullar. G. har vuxit upp på den dalslätt, där 7 dalgångar stöta samman, av vilka var och en har en av de 7 järnvägar, som stråla ut från G., näml.: V. stambanan i Säveåns dalgång Bergslagsbanan i Göta älvs dalgång Västkustbanan i G.-Kungsbackadalen Boråsbanan i dalen ö. om Mölndal Västgötabanan i Lärjeåns dalgång Säröbanan i Slottsskogen-Askim-dalen Bohusbanan i Kvillebäcksdalen Från den centrala dalslätten växte bebyggelsen stjärnformigt ut i dalgångarna; i senaste decennier har stadsbygden börjat klättra upp GÖTEBORGS OMGIVNINGAR Skala 1:260000 GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT. — 169 — — 170 —