Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Läge och stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
på själva platåerna, varigenom stadskomplexet
återgår till sluten form. —
Medelårsnederbörden i G. är 737 mm. (1901—30), medeltemp.
samma tid + 7,7° och vindriktningen
företrädesvis från v., s. och s.v.
Det gamla Göteborg, som delas av
St. hamnkanalen — den äldsta hamnen — i
Staden inom vallgraven och
Nordstaden, får än i dag sin prägel av att G.
varit en befäst stad, anlagd efter holländskt
mönster med — på slättmarken — raka,
rätvinkligt skärande gator, de förnämsta med
kanaler. När befästningarna i början av
1800-talet slopades, blev det plats dels omedelbart
utanför vallgraven för parker —
Trädgårdsföreningen (med Nordens största växthus och
sommarrestaurang) och Kungsparken (med den
2 km. långa Nya allén) — dels omedelbart
innanför vallgraven för salutorg (Kungstorget
med saluhallar, Grönsakstorget och Fisktorget
med Fiskhallen), skolor (nuv. Hvitfeldtsskolan
och Handelshögsk.), sjukhus (f.d. Sahlgrenska
sjukhuset, nu ”Sociala huset”) och
bostadskvarter (vid St. Nygatan med Synagogan).
Kanalernas igenfyllande gåvo V. och ö.
Hamngatorna en gatubredd (33 m.), som gjort dem väl
ägnade till trafikpulsådror i centrum av en
modern storstad, varigenom det gamla G. blivit
det nutida G:s cityområde och mest betydande
del men med endast 5 °/o av storstadens
befolkning. ö. Hamngatan och Kungsgatan äro
G:s förnämsta butiksgator, medan V. och S
Hamngatorna framförallt äro bank- och
kon-torsgator. Vid V. Hamngatan ligger Gustavi
domkyrka (invigd 1633, efter 1802 års brand
uppförd i nyklassisk stil), ö. Hamngatan
vidgar sig fram mot Kungsportsbron (över
vallgraven) till Kungsportsplatsen med Karl IX :s
staty (av Börjesson). Framför
Kontoristföreningens hus vid vallgraven står konstverket
”Vingarna” (av Milles). På ömse sidor av St.
hamnkanalen gå S. och N. Hamngatorna; den
förstn. i äldre tider en verklig patriciergata,
där numera endast Frimurarehuset, W.
Chalmers gamla palats (n:r 11) och längst ut mot
hamnen Residenset (urspr. Lennart
Torsten-sons palats, uppfört 1648—50, sedermera
påbyggt) erinra om en gången tid. Vid N.
Hamngatan stå en rad åldriga, stilfulla offentliga
byggnader ss. G:s museum (se d.o.),
drätselkammarens byggnad (uppförd 1756 åt J.
Sahl-gren), Tyska el. Kristine kyrka (invigd 1648,
nyuppförd efter branden 1746) och vid Gustav
Adolfs torg med Gustav II Adolfs staty (av
Fogelberg) rådhuset (byggt efter branden 1669,
ombyggt 1814—17), kommendantshuset,
stadshuset och börsen (har ståtlig festvåning och
sessionslokaler för stadsfullmäktige). Av
bro
arna över St. hamnkanalen märkas Kämpebron
invid Lilla torget (med Jonas Alströmers staty,
av Börjesson), Fontänbron invid Brunnsparken
med en fontän (av Hasselberg) —
gatukorsningen här är G:s trafikcentrum — samt
Kvarnbron vid Hotellplatsen. Här ligga
stadens förnämsta hotell, Grand hotel Haglund
med Savoy, Palace hotel (f.d. Fürstenbergska
palatset), Göta källare (även Amerikalinjens
kontor) och Hotell Eggers vid Drottningtorget
med centralstationen och det monumentala
centralposthuset. Järnvägarnas indragande till
G. framtvingade vallgravens igenfyllande
mellan Slussen (vid Drottningtorget) och Lilla
Bommen. Centralbangården utbreder sig på
den i senare tid torrlagda
Gullbergsvas-s e n omedelbart intill gamla staden. Mellan
järnvägsområdet och älven ligger Hultmans
h o 1 m e s industriområde med gasverket.
Inom Nordstaden, som huvudsakligast rymmer
mindre hotell, kaféer, tidningslokaler,
kontor, hantverks- och smärre fabrikslokaler,
ligga polisverkets hus, Kronhuset (stadens
äldsta profana byggnad, uppförd 1643—53),
flertalet av de dagliga tidn. samt vid
Packhusplatsen utmed hamnen kontorspalatsen
Bro-strömia och Hertzia samt Tullhuset. Från S:t
Eriks torg och Lilla Bommens hamn leder
Hi-singsbron över till frihamnen och Hisingen.
Inom gamla staden finnas några bergspartier,
där bebyggelsen anpassat sig efter terrängen
längs krokiga och branta gator (”lider”), ss.
St. Otterhällan (med det 15 vån. höga
Otterhall, G:s första skyskrapa; gamla staden
har eljest mest 3- å 4-vånings stenhus), Lilla
Otterhällan (med bastionen Carolus rex,
en rest av de inre befästningarna), som mot
vallgraven krönes av Kungshöjdens höga
bostadskvarter, och Kvarnberget (med
navigationsskolan, från vars mast tidkulan
faller varje dag kl. 13). Mellan de båda
Otter-hällorna ligger telegrafverkets imponerande
byggnad, och där vallgraven — här kallad
Rosenlundskanalen — mynnar ut i älven vid
Skeppsbron ha elektricitetsverkets
anläggningar sin plats mitt emot frilagerbyggnaden
(på andra sidan vallgraven). — Stampen,
en av de äldsta stadsdelarna utanför den äldsta
stadsplanen, har vuxit upp i ö. mellan skansen
Lejonet och vallgraven och företer en
blandning av gamla trähus, åldriga låga stenhus,
fabriksbyggnader och moderna 5-vånings
bostadshus. Vid Stampgatan, som delvis följer
Fattighusån (en 1641 grävd förbindelseled
mellan St. hamnkanalen och Mölndalsån) ligga
Pripps bryggeri, ö. realskolan, Äldre
begravningsplatsen och Gamla mosaiska kyrkogården.
Gamla staden hyste ända till senare hälften
– 171 —
— 172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
