Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Historia - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse - Kommunala verk och institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
drogs 1621 åt J. Schultz att utstaka staden och
en fästning omkr. densamma. Befästningarna
utfördes efter ritningar, fastställda 1624, enl.
nederländska skolan med 6 bastionerade
fronter och våt grav åt landsidan, enklare linjer
åt älven. Befästningsarbetena gingo långsamt
men voro dock under danska kriget 1643—45 i
sådant skick, att staden kunde försvaras. De
fortsatte till 1649, för att därefter avstanna el.
vidtaga, allteftersom krigen mot Danmark
blossade upp. 1684 fastställdes en ny, av
Dahl-bergh uppgjord plan för befästningarna.
Skansarna Kronan och Göta lejon (se d.o.)
påbörjades 1687. Då danskarna 1788 hotade staden,
sattes befästningarna efter arbete dag och natt
för en sista gång i försvarstillstånd. 1806 gavs
befallning om rivning av allt utom vallen mot
stadens redd samt skansarna Kronan och Göta
lejon. 1822 upphörde G. som fästning. Nu
återstå endast de båda skansarna samt en del
av bastionen Carolus Rex. Under början av
1900-talet har G. fått nya befästningar åt
sjösidan, Älvsborgs fästning, som skyddar Göta
älvs mynning. T.H-m;A. W.G.
Kyrklig och administrativ indelning. 1932
hade G:s 12 territoriella församlingar följ,
inv.-antal: Gustavi Domkyrko 12,815, Kristine 11,187,
Gamlestads 33,690, Haga 10,778, Oscar
Fredriks 25,784, Masthuggs 11,142, Carl Johans
39,078, Annedals 16,855, Vasa 16,917,
Johanne-bergs 17,723, Lundby 22,534 och örgryte 28,605.
Dessutom hade Christine tyska församling (ej
territoriell) 803 medl. Sedan 1882 utgöra G:s
territoriella församlingar, med undantag av
Lundby och örgryte, vilka ännu ej kyrkligt
införlivats med staden, en ekonomisk enhet, vars
beslutanderätt i gemensamma angelägenheter
utövas av kyrkofullmäktige med
kyrkonämnden — kyrkofullmäktige väljer
en kyrkonämndsled. från varje församling —
som verkställande och förvaltande myndighet.
Många frireligiösa sekter och främmande
trosbekännelser — bl.a. romersk-katolsk och
mosaisk — ha församlingar och samlingslokaler.
— % 1931 var G. indelat i 53 stadsdelar, 42
taxeringsdistrikt, 6 polisdistrikt och 14
pen-sionsdistrikt. S.S-g.
Förvaltning och kommunalstyrelse.
Magistraten består av 1 justitieborgmästare, 1
handels- och politieborgmästare — sistn.
befattning f.n. (1932) vakant och frågan om dess
återbesättande föremål för utredning — och 10
lagfarna rådmän. Rådhusrätten, som
utgöres av justitieborgmästaren, rådmännen
och 13 assessorer, arbetar dels samfält, dels på
5 avd. Protokollsföring och exp. hos samfällda
rådhusrätten och magistraten ombesörjes av
Rådhuskansliet, där bl.a. magistrats-
sekreteraren och 2 magistratsnotarier
tjänstgöra. Såväl magistratssekreteraren som
magi-stratsnotarierna äro notarii publici.
Magistratens befattning med bouppteckningar fullgöres
i Sterbhuskammaren med en
sterbhus-notarie. överexekutor är handels- och
politie-borgmästaren med biträde av 3 stadsfogdar;
för kronouppbörden finnes
kronouppbördskas-sör. G. är uppdelat i 12 mantalsskrivaredistrikt;
Mantalskontorets chef är
mantalsdirek-tören. Poliskammaren består av
polismästaren, som har beslutanderätt, och 2
polisintendenter, varjämte polissekreterare och
re-gistrator finnas. Poliskammaren tillkommande
domsrätt utövas av polisdomaren.
Poliskåren omfattar c:a 560 anställda.
Stadsfullmäktige består av 60 i 3 valkretsar
på 4 år valda led., vilkas ordf, hittills varit C.
F. Wærn (1863—69), J.J. Ekman (1869—87),
O. Wijk (1888—97), A. Wijkander (1898—1909),
Axel Carlander (1910—19, 1923), K.G. Karlsson
(1919—22), H. Lindholm (1924—26) och M.
Jacobsson (från 1927). Sedan % 1932 väljes av
stadsfullmäktige för 2 år i sänder Stads
kollegium (på 11 — till stadsfullmäktige
valbara — led.), som i egenskap av ett allmänt
beredningsutskott utgör en ledande och
sammanhållande kommunal överstyrelse och har att
bereda alla ärenden, som skola behandlas av
stadsfullmäktige. Drätselkammaren (på
2 avd.), som består av 14 led. och 6 suppl., har
2 chefstjänstemän: stadskamreraren och
fastig-hetsdirektören. Särskilda styrelser väljas av
stadsfullmäktige för de särskilda verken och
inrättningarna. G. representeras i F.k. av 5
representanter (för perioden 1927—34) och i A.k.
av 9 representanter. S.S-g.
Kommunala verk och institutioner.
Hamnen, se nedan. Vattenledningsverket,
som 1930 levererade 12,7 mill. kbm. vatten,
tager % av vattenbehovet från Dellsjöarna, ett
par bergsjöar i stadens östligaste del, medan
resten erhålles vid Alelyckan (i stadens n. del)
ur älven, dels som filtrerat älvvatten (% av
vattenförbrukningen) och dels som konstgjort
grundvatten. Källvattnet från Kallebäckskälla
(vattenledning sedan 1787) spelar ej längre
någon nämnvärd roll. Spårvägsnätet —
elektrifierat sedan 1902, hästspårvägar funnos
sedan 1879 — hade 1931 en längd av 67,s km.
(enkelspår) och är utsträckt till Mölndal och
Långedrag. Passagerarantal (1930) 59,« mill.
Spårvägsstyrelsen bedriver sedan 1923 även
omnibustrafik (1930 med 2,s mill. passagerare).
Gasverket (anlagt 1845 som enskilt
företag, övertogs 1888 av staden) levererade 1930
c:a 27 mill. kbm. gas. Elektricitets
ver-k e t (privat företag 1884—1908, därefter
över
— 179 —
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
