Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Kommunala verk och institutioner - Hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
taget av staden) erhåller elektrisk energi sedan
1910 från Trollhättan. Förbrukningen uppgick
1930 till 114 mill. kwt, varav 67% åtgick till
enskild kraft, 10% till spårvägsdriften, 15%
till enskild belysning och 3 % till
gatubelysning. Brandkåren — en huvudstation och
4 övriga stationer — hade 1930 en personal av
180 man. S.S-g.
Hamnen, belägen i nedre delen av Göta älv,
ligger på c:a 19 km:s avstånd från öppna ha
vet (Vinga fyr). Hamnområdets vattenareal är
365 har och dess längdutsträckning — från
Nyckelbojen utanför Nya Varvet i s.v. till
stadsgränsen vid Lärjeholm — är 11 km. Hamnens
äldsta delar — hamnkanalerna och
vallgraven — ha visserligen en kajlängd av ej mindre
än 5,7 km., men då de ha ringa djup och
sakna utrustning med lyftkranar och
järnvägsspår ha de, med undantag för yttre delen
av Rosenlundskanalen (3—4 m. djup), där
bl.a. Frilagerbyggnaden ligger, samt St.
Hamnkanalen utanför Kämpebron (4 m. djup), ingen
nämnvärd betydelse för nutida sjöfart. Vid
Pustervik s.v. om Rosenlundskanalen låg den
gamla järnvågen. Så länge G:s hamn var
begränsad till dessa äldre partier, måste större
fartyg ankra på sträckan Nya Älvsborg—Nya
Varvet — högre upp var älven starkt
uppgrundad —■ och lossa sin last i pråmar och
läktare, vilka därefter förhalades till
upplagsplatser i Majorna och till hamnkanalerna el.
till bryggor högre uppför älven. — Den
nutida moderna hamnen med kajer längs själva
älven började anläggas först i senare hälften
av 1800-talet, samtidigt som älven varit
föremål för uppmuddring. Kajdjupet har på sina
ställen sedermera ökats, kajerna ha byggts om
och oavbrutet moderniserats med
transportanordningar och magasin, samtidigt som de
olika kajavsnitten fått sig tilldelade alltmer
spec. uppgifter för samfärdseln. På 1850- och
1860-talen byggdes Skeppsbrokajen från
Stenpiren till Rosenlundskanalen. Dess längd är
448 m. och djupet 5,i m. Trafiken är
huvudsaki. inriktad på — förutom en del sv.
hamnar — de baltiska länderna, Danmark och
Oslo. Trafiken till skärgården utanför G. är
koncentrerad till Träpiren och samfärdseln
med Bohusläns kust i övrigt till Stenpiren.
Packhuskajen mellan Residensbron och
Hi-singbron anlades på 1870-talet. Längden är
713 m. och djupet 5,i m. Packhuskajen, där
bl.a. St. Tullpackhuset ligger, har särsk. stor
betydelse för trafiken med Sveriges s. och ö.
kust (Sveabolaget) samt Östersjö- och
Nord-sjöländerna. ö. om Hisingbron anlades för
kanalflottans räkning på 1860-talet Lilla
Bommens hamnbassäng, vars kajlängd är 525 m.
och djup 3,6 m. Mellan Lilla Bommen och
Säveåns utlopp byggdes 1869—97
Gullbergs-kajen (1,589 m. lång, 2,i—5,8 djup), som dels
är en kolhamn för gasverket samt för
Väst-götabanans trafikområde, dels en pråmhamn.
Ovanför Säveåns utlopp finnes ingen
sammanhängande allmän kajsträcka men väl en hel
del spec. hamnanläggningar i allmän el.
enskild ägo, ss. Slakthushamnen och
Oljeham-nen (Lärjehamnen). — Genom
Masthuggska-jen, byggd 1888—98 (1,048 m. lång, 5,i—6 m.
djup), Stigbergskajen, byggd 1906—25 (477 m.
lång, 7—10 m. djup), samt Frihamnen,
öppnad 1922 (kajlängd 1,165 m. och djup 9 m.),
har G. fått de hamnområden, genom vilka
förbindelserna med mera fjärran liggande
länder förmedlas. Masthuggskajen är
framförallt tilläggsplatsen för fartyg till och från
Storbritannien, Belgien, Frankrike,
Medelhavsländerna och Kanarieöarna. Trävaror,
pappersmassa, järn, stål och tändstickor exporteras
bl.a. över denna kaj. Vid Stigbergskajens ö.
del, dit djuprännan från utloppet med 10 m:s
djup leder, ha Sv. Amerika-linjens och Sv.
Amerika-Mexico-linjens stora fartyg sin
till-läggsplats, medan Svenska Lloyds modernaste
passagerarefartyg till London ha sin plats vid
den v. delen. — Nordens förnämsta fiskhamn
är G:s stads fiskhamn (vars hamnbassäng
har en kajsträcka på 1,164 m. och ett djup
av 3—5 m.) v. om Stigbergskajen. Här
försäljas på auktioner fiskeflottans fångster, och
i närheten ha A.-b. Sv. fryserierna samt
Fyrtornets konservfabrik sina anläggningar. —
Till Frihamnen, vars hamnbassäng ligger på
Hisingsidan mitt emot G:s city område, leder
en djupränna med 9 m:s djup, medan
rännans djup ovanför Frihamnen är 5,8 m.
Frihamnen besökes företrädesvis av såväl de sv.
(Broströmskoncernen, Transatlantic och
John-son-linjen) som danska (A/S Det Østasiatiske
Kompagni) och norska (Wilh. Wilhelmsen)
storrederiernas fartyg. Förvaltningen av
Frihamnens magasinsrörelse är överlåten på G:s
Frihamns a.-b. — Sannegårdshamnen, vars
hamnbassäng också ligger på Hisingsidan, blev
färdig 1913 och är G:s spec. kolhamn
(kajlängd 900 m., djup 7—8 m.). Längst ut mot
v. på Hisingsidan ligger Rya oljehamn
(140 m:s kajlängd med 4,2—9 m:s djup), där
oljan lossas från oceanfartygen och
omtappas för transport till Lärje oljehamn. — På
ömse sidor om inseglingsrännan i älven
finnas ett 40-tal förtöjningsplatser med bojar.
— Sammanlagda längden av kajerna utmed
älven utgör 9,2 km., och järnvägsspåren på
dessa ha en längd av 57 km. Antalet kranar
uppgår till 130, därav 124 rörliga med en
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
