Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Hamn - Hälso- och sjukvård, fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
lyftkapacitet av P/2—6 ton, 4 fasta kranar
samt 2 pontonkranar med en lyftförmåga av
12, resp. 80 ton. Magasinsutrymmena utgöra
60,000 kvm. — Även i naturhänseende är
hamnen väl lottad. Inloppet ligger skyddat
av skärgård. Tidvattnet är föga märkbart,
och de av vinden förorsakade
vattenståndsva-riationerna i hamnen äro ej av större
omfattning; högsta iakttagna vattenstånd över
medelvattenytan har varit 1,65 m. och det lägsta
1 m. under medelvattenytan, och då G.
anskaffat en fullt modern, kraftig isbrytare
torde hamnen knappast numera bliva stängd
av is. — En stor fördel för sjöfarten på G:s
hamn är. att tack vare de tre stora
skeppsvarven Götaverken, Eriksbergs mekaniska
verkstad och A.-b. Lindholmen-Motala, vilka
förfoga över dockor, som kunna mottaga
fartyg på 25,000 ton dödvikt, reparationer kunna
utföras snabbt.
Genom de stora utvidgningarna av hamnen
och tack vare den moderna utrustningen har
G:s hamn blivit Sveriges mest betydande. 1865
utgjorde G:s handelsflotta endast 14% av
rikets, medan motsvarande tal 1929 var 37 %.
1930 utgjorde sammanlagda nettotonnaget av
ankomna och avgångna fartyg i G:s hamn c:a
11% mill. ton, därav i utrikes sjöfart 7,340,000
ton. C:a 20% av den utrikes samfärdseln var
1929 riktad på Storbritannien och likaså 20%
på Nord- och Mellanamerika, medan Norge,
Danmark, Tyskland och Nederländerna
tillsammans drogo till sig 20 %, Asien,
Sydamerika och Afrika tillhopa 13 % och Danzig,
Polen, Belgien, Spanien och Frankrike
tillsammans hade att uppvisa 10% av i G:s hamn
ankommande och avgående fartyg.
Utmärkande för G:s hamn till skillnad från övriga
sv. hamnar är de transoceana linjernas
dominerande roll. G. står i förbindelse med så
gott som alla hamnar av större betydelse för
världshandeln. De flesta traderna
upprätthållas av G.-rederier, delvis i samtrafik med
utländska företag. G:s sv. bakland är givetvis
i främsta rummet Västsverige, men tack vare
Trollhätte kanal och de många järnvägslinjer,
som stråla ut från G., sträcker sig baklandet
i vissa avseenden över nästan hela Sverige.
För stora jordbruksområden är G. den givna
exporthamnen för smör, fläsk och ägg, liksom
det föi dessa områden är importhamnen för
gödningsämnen och kraftfoder.
Bomullsin-dustriens koncentration till G. och Borås har
gjort G. till den självskrivna importhamnen
av bomull, liksom den betydande industrien
över huvud taget i G:s bakland framtvingat
en stor stenkolsimport över G. Trä-,
pappers-masse- och pappersindustriernas stora
om
fattning i baklandet liksom också den
mekaniska verkstadsindustriens stora utveckling
där lämna avsevärda exportvaror till G.
Sedan gammalt räknas Bergslagen till G:s
han-delsområde, och den sv. tändsticksindustrien
har till 90 % riktat sin export över G. Hela
tulluppbörden i G. utgjorde 1926—31 i
medeltal pr år 31 mill. kr. Hamnavgiften för
fartyg uppgick under 1926—30 i medeltal pr år
till 1,3 mill. kr. och för varor 2 mill. kr. —
G:s hamn äges av G:s stad, som utövar
administrationen genom hamnstyrelsen, biträdd
av en hamndirektör.
Förvaltningsorganisationen omfattar 3 avd., kamerala avd. under
hamnkamreraren, hamnbevakningen under
hamnkaptenen samt tekniska avd. under
hamnöveringenjören. Dessutom sortera under
hamnstyrelsen Frihamnen, Fiskhamnen samt
färjetrafiken. — Litt.: ”Port of Gothenburg.
Year book” (1932); L. Bonsdorff, ”G:s hamn
genom tiderna” (1931). S.S-g.
Hälso- och sjukvård, fattigvård. Den centrala
förvaltningen av hälso- och sjukvård utövas av
Hälsovårdsnämndens 2 avd., av vilka
den ena behandlar hälsovårdsärenden, medan
den andra är styrelse för sjukvårdsanstalterna
samt handlägger ärenden rörande de 13
distriktsläkarna (för medellösa). 1930 voro hos
Hälsovårdsnämnden och därunder lydande
inrättningar 892 anställda, därav 762 vid
sjukhusen. Nettokostnaden för hälso- och
sjukvården utgjorde 3,9 mill. kr. Under
Hälsovårdsnämnden lyda följ, sjukhus: Allmänna
och Sahlgrenska (506 ord. sängplatser),
Holtermanska (75 platser för veneriskt
sjuka och 50 platser på avd. för hudsjukdomar),
Barnsjukhuset (300 platser), B a r
n-bördshuset (125 platser),
Renströmska sjukhuset på K å 111 o r p
(lungsjukdomar, 252 platser),
Dispensärcen-trålens sjukhus (25 platser),
Epidemisjukhuset (360 platser) och O. och M.
Ekmans sjukhus (i örgryte, 54 platser).
Dessutom finnas 8 fristående
polikliniker, därav en tandklinik. Sinnessjukhus,
Lillhagens sjukhus i Säve s:n på
Hisingen, är under byggnad och får, då det 1934
blir färdigt, c:a 1,000 platser. Största
platsantalet finnes f.n. (1932) å det till fattigvården
hörande Sjuk- och vårdhemmet
Gibraltar (454 platser å allmän sjukavd., 74
platser å tuberkulosavd. och 635 platser å
sin-nessjukavd.). Särskilda av stadsfullmäktige
utsedda styrelser ha G:s sjukhem (obotligt
sjuka, 97 platser), Carlanderska
sjukhemmet (72 platser, därav 36 å enskilda
rum) och Welanderhemmet (medfött
sy-filitiska barn, 40 platser). Vanföreanstal-
— 183 —
— 184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
