Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Hälso- och sjukvård, fattigvård - Undervisningsanstalter, museer m.m. - Finanser - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
t e n, vars styrelse kompletterar sig själv vid
led:s avgång, åtnjuter anslag av G., Staten,
Pensionsstyrelsen, landsting, kommuner och
enskilda och har såväl sjukhus (146
platser) som yrkesskola och elevhem (100
platser). Dessutom finnas i G. flera enskilda
sjukhem. 1930 hade G. 108 praktiserande
läkare, 82 tandläkare, 12 veterinärer, 77
barnmorskor och 12 apotek. 1930 serverade
Renströmska badanstalten med 3 filialer 590,000
bad; folkskolorna ha egna badinrättningar, och
kommunala friluftsbad finnas såväl vid
Långedrag som på Hisingen. — Fattigvårdsväsendet
lyder under Fattigvårdsnämnden med
Fattigvårdsbyrån. Fattigvård
meddelas dels genom understöd i hemmet och genom
utackordering, dels genom anstaltsvård. För
yttre fattigvård är G. indelat i 7 distrikt med
särskilda distriktsstyrelser. Vårdanstalter äro
Gibraltar (1,660 platser, därav 1,163 platser för
sjuka) samt 8 st. andra anstaltshem (med
sammanlagt c:a 600 platser). Nettoutgifterna för
fattigvården uppgick 1930 till 4,2 mill. kr. G:s
ålderdomshem (vid Slottsskogen) lyder
under särskild, av stadsfullmäktige vald
styrelse. Barnavårdsnämnden har hand
om 3 barnhem och 1 skolhem. G. har ett stort
antal enskilda, av sammanslutningar och
donationer underhållna välgörenhetsanstalter med
kommunalt understöd. S.S-g.
Undervisningsanstalter, museer m.m. Läsåret
1930/31 omfattade folkskolorna ett 50-tal
skolhus, 25,000 elever, 1,000 lärare; stadens
nettokostnad för folkskoleväsendet var 7,8 mill. kr.
Bland övriga undervisningsanstalter märkas:
lärlings- och yrkesskolor, högre folkskolor
(yr-kesbetonade) 600 elever, 42 lärare; kommunala
mellanskolor 790 elever, 49 lärare; allmänna
lä-rov. — 2 realskolor (ö. och V.), 3 högre
(Latin-, Real-, Flicklärov.) — 2,660 elever, 157
lärare; G:s högre samskola, 393 elever; G:s
enskilda gymnasium för blivande präster se d.o.);
8 högre flickskolor — bl.a. Sigrid Rudebecks,
G:s nya elementarlärov. för flickor, Math. Halls
skola för flickor samt Stiftelsen Kjellbergska
flickskolan — 3,157 elever, 242 lärare;
Folk-skoleseminariet; G:s handelsinst. 256 elever, 24
lärare; F. Holmqvists handelsinst., 603 elever;
Navigationsskolan; Slöjdföreningens skola
(yrkesskola); G:s musei rit- och målarskola; G:s
arbetares folkhögsk.; G:s, Lundby, och örgryte
arbetares inst. (föreläsningar); Chalmers
tekniska inst., 523 elever, 13 prof.; G:s högsk. (se
d.o.), Handelshögsk. i G. (81 studenter, 3 prof.).
Museer o.d.: G:s museum (se d.o.), Röhsska
konstslöjdmuseet (se d.o.), G:s sjöfartsmuseum
(se d.o.), Militärmuseet (Skansen Kronan),
Ut-landssv. museet, Observatoriet i Slottsskogen
samt G:s botaniska trädgård (se d.o.).
Bibliotek: G:s stadsbibl. (se d.o.) och
Dickson-ska folkbibi, med 5 filialer (är dessutom fr.o.m.
1932 Centralbibi, för v. Sverige). Stadens
anslag (1930) till museer och bibi, utgjorde c:a
740,000 kr. T e a t r a r: se nedan. S.S-g.
Finanser. Inkomsterna 1930 utgjorde
79,5 mill. kr. (därav utdebiterade efter den
beräknade inkomsten 26,9, statsbidrag till
folkskolor m.m. 4,6, gas- och elektricitetsavgifter
12,2, spårvägsavgifter 9,3 och hamnavgifter 3,4
mill. kr.). Utgifterna utgjorde 80,i mill.
kr. (därav räntor 6, för allmänna byggnader,
gator o.d., affärsdrivande verk och brandväsen
38,5 samt för polisväsen 3,5 mill. kr.); den för
1932 utdebiterade kommunala skatten är 8,io
pr skattekrona till den borgerliga kommunen
och 0,43 kr. till den kyrkliga. Stadens
tillgångar voro 268 mill. kr. och skulder 167
mill. kr. Taxeringsvärdet av fast egendom, för
vilken fastighetsskatt erlägges, var 1,046 mill.
kr. och för fastigheter, för vilka dylik skatt ej
erlägges, 110 mill. kr. Den taxerade inkomsten
(enl. förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt) utgjorde 464 mill. kr.
Donationer, vilkas kapital förvaltas av dels stadens
styrelser, dels sådana styrelser, i vilka
stadsfullmäktige äga utse revisorer, hade 1930 fonder på
ett sammanlagt värde av 58 mill. kr. Tack vare
dessa donationer — bland vilka må nämnas
Sven Renströms, Wilh. Röhss’, Olof och
Caro-line Wijks, Charles Felix Lindbergs och
Robert Dicksons — har G. fått imponerande
kul-turinst. och välfärdsinrättningar. S.S-g.
Näringar. Den i regel isfria hamnen, det goda
läget i förhållande till världstrafiken, de goda
förbindelserna inåt land (kanaltrafik och
järnvägarna), varigenom ett omfattande inland
erhållits, ha gjort G. till rikets förnämsta
sjöhandelsstad med 37 % av landets
handelsflotta (612,000 bruttoton år 1929). Flera av landets
förnämsta rederier ha sitt säte i G., ss. Axel
Broström & son, Sv. Amerika-linjen, Sv. Lloyd,
Sv. Amerika-Mexiko-linjen, Sv. Ostasiatiska
kompaniet, Tirfing och Transatlantic.
Importen utgjorde (1929) 404 mill. kr. (23°/o av rikets)
och exporten uppgick till 479 mill. kr. (26 %
av rikets). De viktigaste importvarorna voro
bomull, vävnader, stenkol, kaffe, mineraloljor
och vete. Av exportvaror märkas särsk. papper,
pappersmassa, trävaror och smör. Handel och
samfärdsel sysselsatte (1920) 33% av stadens
befolkning. — Bland bankerna i G. märkas
Riksbankens avd.-kontor (sedan 1824),
huvudkontoren för G:s bank, Skandinaviska kredit
a.-b., G:s folkbank och G:s handelsbank,
avd.-kontor för Sydsv. banken, Sv. Handelsbanken,
Jordbrukarbanken och Bohusbanken samt
spar
— 185 —
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
