Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs morgonpost - Göteborgs museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS MUSEUM
ill. veckobilagan ”Vy och revy” samt den
självständiga veckotidn. ”Göteborgstrakten”. H.E.
Göteborgs museum instiftades 1861. Dess
tillkomst står i nära samband med det vidgade
intresse för näringslivet och konsten, som vid
mitten av 1800-talet tog sig uttryck i det då
florerande utställningsväsendet. På red. S. A.
Hedlunds förslag upptogs efter 1860 års allm.
lantbruksmöte i Göteborg frågan om bildandet
av ett museum ”för vetenskapliga konstsaml. i
förening med utställningar av ortens och
landets industrialster från fabriker, hantverkeriei
och husslöjder samt av lantbruksalster,
redskap och maskiner”. Ss. förebild till museet
nämnes South Kensingtonmuseet, som
tillkommit efter världsutst. i London 1851. Till det
nybildade museet överlät staden sin hälft i
f.d. Ostindiska compagniets hus. Förutom
industrialster och lantbruksmaskiner från det
nämnda lantbruksmötet förenades omedelbart
med museet Kungl. Vetenskaps- och
vitterhetssamhällets naturhistoriska saml. och Göteborgs
konstförenings tavelsaml. Från början ingick
också tanken på ett stadsbibl. i planen, till
vars grundläggande förutom
Vitterhetssamhället även Hushållningssällskapet bidrog genom
överlämnande av resp, boksaml. Sami, ökades
hastigt, och redan efter 2 år erhöll museet rätt
till disposition av byggnadens andra hälft.
Ytterligare utrymme skapades genom den av
grosshandlaren J. W. Wilson bekostade
tillbyggnaden utmed Köpmansgatan, som invigdes 1891.
Efter en genomgripande restaurering av den
gamla byggnaden några år senare erhöll denna
sitt nuv. utseende. Redan mot slutet av
1870-talet utbrötos de mekanisk-tekniska saml.,
varjämte de tillfälliga industriutst. småningom
upphörde. Museets bibi, och arkiv (se Göt
e-borgs stadsbibliotek), som vuxit till
betydande mått, sammanslogs med Högsk:s
bibi, till en från museet fri inst., och saml.
flyttades 1893 ur museibyggnaden. Även
museets rit- och målarskola, som 1865 varit
inrymd i museet, flyttade 1886 ur byggnaden.
Sedan zoologiska och mineralogiska
avd. samt k o n s t a v d. 1923 erhållit
nybyggnader för sina saml., återstå nu i gamla
byggnaden arkeologiska, delar av den historiska
samt etnografiska avd. — Museets verksamhet
upprätthålles genom årliga anslag av Göteborgs
stad samt genom avkastningen av museets
fonder.
Arkeologiska avd. omfattar i huvudsak
förhistoriska fynd från v. Sverige samt
komparativa saml. från övriga delar av landet och
från de mera betydande europeiska fyndorterna
från paleolitisk och neolitisk tid, liksom även
en del bronsåldersfynd från Österrike, Ungern
och Jugoslavien. Hit höra likaledes föremål
och avgjutningar från Egypten, Grekland,
Kreta, Nordafrika och Italien. Av saml. från v.
Sverige må särsk. nämnas boplatsfynden från
Sandarna, vilka jämte föremål från en rad
systematiskt utforskade stenåldersboplatser
giva en god belysning av traktens äldsta
bebyggelse. Betydande äro också gravfynden från
förromersk och yngre romersk järnålder. Av
särsk. intresse är båtfyndet från Galtabäck,
Halland, som i sin art är landets äldsta. Avd.
sorterade intill 1912 under historiska avd.
Intendenter: G.F.L. Sarauw (1912—28), Nils
Nik-lasson (från 1929).
Historiska avd. omfattar saml. till
belysande av v. Sveriges kulturhistoria efter
förhistorisk tid. Här inrymmas: 1)
medeltidsar-keologi med föremål från utgrävningarna av
Gamla och Nya Lödöse samt en del
bohuslänska borgar, ss. Ragnhildsholmen, Karlsborg och
Dynge, från klostren i Dragsmark och
Kunga-hälla; 2) borgerlig kultur med monterrum och
interiörer fram till 1800-talets början. Särsk.
anmärkningsvärda äro interiörerna från
Tham-ska huset i Göteborg, Klareberg och St. Äby;
3) Göteborgs historia, belysande stadens
topografi, samfundsväsen, hantverksämbeten; 4)
kyrklig konst, där särsk. saml. av medeltida
dopfuntar är riklig; 5) allmogekultur med saml.
från Bohuslän, Dalsland, Halland och
Västergötland; 6) västsvenskt fiske (ej utställt); 7)
jämförande nordisk etnografi med en rik
kollektion från Färöarna; 8) hantverk; 9)
musikinstrument; 10) dräkthistoria. Till avd. höra
dessutom a) mynt- och medaljkabinettet med
företrädesvis sv. mynt och medaljer, b)
militärmuseet å skansen Kronan samt c)
industrihistoriska saml. vid Götaplatsen. —
Intendenter: G. Brusewitz (1865—91), C. Lagerberg (1891
—1922), C.R. af Ugglas (1923—26), Sven T.
Kjellberg (från 1927).
Etnografiska avd., i vilken saml. från
museets begynnelse ingå, organiserades ss.
självständig avd. för utländsk etnografi
1923. Betydande äro framförallt saml. av
indiankulturer från Sydamerika, vilka ha
världsrykte, till väsentligaste delen hopförda
under ett flertal exp. av E. Nordenskiöld. Hit
höra även rika saml. från det för-columbiska
Peru. Från andra världsdelar märkas: P.
Möllers afrikanska saml., B. Hybennets persiska,
W. Kauderns saml. från Celebes, grönländska
saml. från A.E. Nordenskiölds och O.
Norden-skjölds exp. och mongoliska saml. från Sven
Hedins senaste färder. — Intendenter: G.
Brusewitz (1865—91), A.U. Bååth (1891—1912) och
friherre E. Nordenskiöld (från 1913).
— 199 —
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
