Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs museum - Göteborgs och Bohus län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
Naturhistoriska museet i
Slottsskogen, tidigare zoologiska och
mineralogiska avd., inrymt i en 1923
färdigställd nybyggnad, återgår närmast på det av
Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället
1833 stiftade museet för ”naturalster, som voro
tillgränsande kustorter egna”, men ytterst på
ett vid samhällets instiftande 1778 redan
befintligt naturaliekabinett. Museets verksamhet är
ännu i stor utsträckning inriktat efter ovan
angivna program, varjämte fågelmärkning och
studiet av flyttfåglarnas vägar varit en av
huvudpunkterna. Sami, omfatta en sal för
däggdjur och fåglar, ett galleri för lägre
ryggradsdjur och ryggradslösa djur, en sal för valsaml.
och den anatomiska saml., en våning för den
entomologiska saml. samt en byggnad för
dio-ramor. Den i en sal inrymda mineralogiska
saml. består förutom av en systematisk
huvud-saml. av en historisk-geologisk saml., en saml.
bergartstyper, paleontologiska saml.,
malmserier från sv. gruvor och specialsaml. av
arktiskt material från Patagonien och Eldslandet
m.m. — Den zoologiska avd:s intendenter ha
varit: A.W. Malm (1861—82), A.J. Stuxberg
(1882—1902), E. Lönnberg (1903—04), L.A.
Jä-gerskiöld (från 1904).
Konstmuseet har egen byggnad vid
Götaplatsen, öppnad för allmänheten 1925. Till
en början åstadkommen genom
Konstföreningens saml. och årliga inköp erhöll konstav d.
1878 genom donation av makarna B.E. och A.L.
Dahlgren en egen betydlig inköpsfond, som
bidragit till saml:s storartade utveckling. Ingen
avd. inom museet har varit så omhuldad som
denna av de göteborska donatorerna, bland
vilka f.ö. främst märkas J. G:son Kjellberg, W.
Lundqvist, Pontus Fürstenberg och Gustaf
Werner. Genom makarna Fürstenbergs
testamente tillfördes museet det s.k. F ü r s t e
n-bergska galleriet, omfattande i
huvudsak sv. 1880- och 1890-talskonst. Förutom
denna synnerligen representativa saml. är även
1900-talet rikt företrätt liksom de övriga
nordiska ländernas konst. På senare tid ha saml.
av äldre konst väsentligt utvecklats liksom av
modern utländsk, särsk. fransk konst.
Betydande saml. av handteckn. och grafisk konst samt
ett rikt bibi, bidraga till Konstmuseets allmänna
inriktning. Intendenter: C.D. af Wirsén (1877—
78), B. Lindholm (1878—1906) och A.L.
Rom-dahl (från 1906). S.T.K.
Göteborgs och Bohus län omfattar Bohuslän
samt av Västergötland städerna Göteborg och
Mölndal jämte Sävedals, Askims och ö.
Hi-sings härader; 5,047,1# kvkm., därav 4,895,59
land; 460,054 inv. (1932). Residensstad:
Göteborg. Judiciellt indelas länet i 5 domsagor:
Askims, Hisings och Sävedals, Inlands, Orusta
och Tjörns, Sunnervikens samt NorrvikenS’
domsagor, lydande under Göta hovrätt.
Inlands domsaga är delad på 2 tingslag:
Inlands s. och Inlands n. tingslag; de övriga«
domsagorna bilda vardera 1 tingslag.
Städerna ha egen jurisdiktion utom Mölndal och
Kungälv, som lyda under landsrätt:
Mölndal under Askims, Hisings och Sävedals
domsaga och tingslag, Kungälv under Inlands
domsaga, s. tingslaget. Administrativt delas
länet i 5 fögderier: Göteborgs, Inlands, Orusts
och Tjörns, Sunnervikens och Norrvikens
fögderier, sammanfallande med domsagorna och
uppdelade på 21 landsfiskalsdistrikt. Länet
har 86 lands- och 1 köpingskommun
(Grebbe-stad), 39 municipalsamhällen (bohuslänska
fisklägen) samt 7 städer: Göteborg, Mölndal,
Kungälv, Marstrand, Lysekil, Uddevalla och
Strömstad. I kyrkligt avseende tillhör länet
Göteborgs stift och är uppdelat på 6 kontrakt:
Domprosteriets s., Älvsyssels s., Älvsyssels n.,
Orusts och Tjörns, Vikornas s. samt Vikornas
n. kontrakt. Pastoratens antal är 53. Länet
utgör 1 landstingsområde, i vilket Göteborg ej
ingår, är uppdelat på 7 lantmäteridistrikt,
tillhör V. arméfördelningen samt bildar vid val
till F.k. 1 valkrets (6 representanter) och vid
val till A. k. 2 valkretsar: Göteborgs stad samt
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde
(9, resp. 8 representanter). — Länet bildades
1680 genom sammanslagning av Bohuslän
(som tidigare utgjort ett eget län),
Göteborg samt angränsande härader av
Västergötland. J.C.
Ekonomisk geografi. 1927 fördelade sig
landarealen på de olika ägoslagen sålunda:
köksväxtodlingar och fruktträdgårdar 13,#»
kvkm. (0,s % av landarealen), åker 941,3»
kvkm. (19,2%), slåtteräng 42,so kvkm. (0,9%),
ordnad betesäng 16,3» kvkm. (0,4%), annan
betesäng 162,#7 kvkm. (3,3%), skogsmark
1,176,35 kvkm. (24,o%), därav 51,2# kvkm.
hagmark, samt övrig mark 2,542,23 kvkm.
(51,9%). Antalet brukningsdelar uppgick s.å.
till 16,247, varav 33,# % hade en areal av
0,26—2 har, 52,2% 2—10, 13,8% 10—50, 0,3%
50—100 och 0,i % över 100 har. Åkerjordens
användning och avkastning 1930 framgår av
nedanstående tab.
Skörd
Kvkm
O/o av
åkerarealen
total i ton.
pr har i dt,
Höstvete ............ 45,05 4,s 9,742 21,e
Vårvete .............. 15,39 1,6 2,650 17, 2
Höstråg .............. 66,28 7,o 12,414 18,r
Vårråg ................ l)gg 0,2 2,440 13,0
Korn .................. 9,92 1 u 2,024 20,«
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
