Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN
Skörd
Havre ............... 230, se 24,5 42,996 18,«
Blandsäd .......... 50,n 5,4 10,158 20,o
Potatis .......... 49,m 5,i 47,262 94,«
Foderrotfrukter .... 18,s» 2,# 80,541 426,4
Vall och slätter .... 299,n 31,g 141,460 47,i
1927 uppgick antalet husdjur till 21,902
hästar, 92,306 nötkreatur, därav 57,863 kor,
15,009 får, 40,892 svin. 1929 funnos 21
mejerier (därav 4 andelsmejerier), som tillverkade
358 ton smör till ett värde av 1,012,000 kr.
och 77 ton ost till ett värde av 107,000 kr.
1920 levde 16,5 % av befolkningen av
jordbruk och boskapsskötsel; frånräknas städerna,
stiger siffran till 34,9 %. Av skogsbruk levde
endast 0,i, resp. 0,9 %, av fiske 4,s %, resp.
9,i %.
1920 levde 37,s % av befolkningen av
industri och hantverk. Antalet arbetsställen
uppgick 1929 till 1,045 (738 i städerna, 307 på
landsbygden) och antalet arbetare till 50,244
(38,437, resp. 11,807). På 1,000 inv. kommo
111 arbetare, högsta siffra för Sverige
(me-deltaj 741 • Industrien är till stor del förlagd
till Göteborg och Mölndal. 1920 levde 17,495
personer (2,4 %) på jord- och stenindustrien.
Den bohuslänska stenindustrien lämnar över
70 % av Sveriges totalproduktion av gat- och
kantsten. Stenindustrien är förlagd till
kustområdet mellan Gullmarsfjorden och
Idefjorden. särsk. till dess s. del, Stångenäs och
Sote-näs härader, som tillsammans representera 2/s
av Bohusläns totala grovstensproduktion.
Konservfabriker i Lysekil m.fl. orter. 1920 hade
23,7 % av befolkningen sin utkomst av
handel och samfärdsel, 5,i % av allmän tjänst
m.m., 3,6% av husligt arbete; 8,9% utgjordes
av f.d. yrkesutövare m.fl. De för allmän
trafik öppna järnvägarna hade 1930 en längd av
337 km., varav 210 voro Statens, 102
normal-spåriga och 25 smalspåriga enskilda
järnvägar. S.å. uppgick antalet registrerade
motorfordon till 5,961 personautomobiler, 134
om-nibusar, 3,317 lastautomobiler och 2,943
motorcyklar. Länets hamnar och lastageplatser
trafikerades 1929 (med fartyg om mer än 10
nettoton) av 69,617 fartyg om 5,239,370
nettoton i inrikes fart (därav Göteborg 43,223 om
3,894,983 ton) och 9,270 fartyg om 7,113,981
nettoton i utrikes fart (7,867 om 6,816,681 ton).
Se även Bohuslän och Göteborg. J.C.
Fisket var säkerligen det viktigaste
näringsfånget för landskapets första bebyggare.
Därom vittna en del fiskredskap samt benrester
av stora torskar och koljor, av vitling, lyr-
torsk, ål, flundra och tonfisk funna i rester
från bohuslänska stenåldersboplatser. Dessa
fynd visa dessutom, att fisket redan då
bedrevs ej enbart vid kusten. Många växlingar
har det bohuslänska fisket undergått sedan
denna äldsta tid. Det har givits tider, då
fisket varit synnerligen givande och skapat
välstånd i den bohuslänska skärgården, men
däremellan har ofta rått nöd. 1931 funnos inom
länet 5,719 yrkesfiskare och 1,310
binärings-fiskare; ett ej ringa antal personer ägna sig
åt handel med el. konservering av fisk. För
fisket ute till havs användas dels ångbåtar
(ångtrålare), dels stora däckade motorbåtar.
I Göteborg hör nästan hela ångtrålarflottan
hemma, men i övrigt bo fiskarna i ett flertal
fisklägen, spridda utmed hela kusten. Bland
de viktigaste äro Hönö, Öckerö, Ästol, Donsö
och Smögen. Under senare år har
årsfång-sten i allm. uppgått till o. 50 mill. kg. med
ett förstahandsvärde av o. 14 mill. kr.
Sillfisket har betytt mera för
fiskarebefolkningens ekonomi än något annat fiske.
Tillgången på sill har emellertid växlat
oerhört. Det finnes uppgifter om årsfångster på
o. 400 mill. kg. Mot slutet av aug. samlar sig
Kattegatts höstsill till lek kring bankarna i
n. Kattegatt och giver då under ett par mån.
upphov till ett ganska omfattande fiske med
drivgarn. Fram mot vintern kommer
vintersillen (Nordsjöns banksill) in i Skagerack
efter slutad lek. Då övergår man till fiske med
snörpvad, vilket pågår till slutet av mars.
Det är emellertid även en annan ras, som då
fångas, Kattegatts vintersill. Betydande
sillfiske idkas dessutom under juli—mars med
trål och snurrevad, och även i sillfisket
utanför Island deltaga numera bohuslänska
fiskare. Säsongen 1931—32 gåvo de olika
sillfiskena en sammanlagd fångst av o. 23 mill.
kg. Under hösten fiskas skarpsill (2,7 mill.
kg., 503,545 kr. 1931), som till största delen
går till ansjovisfabrikerna, på sista tiden även
under sommaren men då för
sardininläggning. Storsjöfiske är för den bohuslänske
fiskaren namnet på ett särsk. fiske, näml,
backefisket i trakterna av Shetlandsöarna och på
bankarna utmed den djupa rännan i ö. Nordsjön.
Det är framförallt långa (1,6 mill. kg., 429,607
kr.), som därvid fångas. Fångsten går till
beredning av spillånga och kabeljo. I slutet
av april el. början av maj kommer makrill
(4,3 mill. kg., 857,400 kr.) i stora stim in i
Skagerack och Kattegatt för att leka. Den
giver då upphov till ett betydande fiske med
drivgarn. Småningom börjar man fiska
makrillen på krok (dörj), med landvad el. med
mindre snörpvadar. Makrill fiskas även med
— 203 -—
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
