Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Ekonomisk geografi - Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening - Göteborgs och Bohus läns sparbank - Göteborgs orkesterförening - Göteborgsposten - Göteborgs revir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS REVIR
dörj ute i Nordsjön; fångsten saltas ombord
De mest givande fiskena numera äro
trål-och snurrevadsfiskena. Det förra idkas med
såväl ångbåtar’ som motorbåtar, det senare ej
blott i Skagerack och Kattegatt utan även i
stor utsträckning i Nordsjön. Utanför kusten
bedrives fiske med krok efter torsk, kolja
o.s.v. (”koljebackefiske”) samt efter rocka
(”rockefiske”). Ett fiske, som på senare tid
ständigt utvecklats, är trålfisket efter
nord-havsräkan (1,030,297 kg., 842,584 kr.), som nu
drives både i vissa fjordar och ute i
Skagerack. Hummer (230,725 kg., 375,076 kr.)
fiskas i tinor, stundom på garn. Inomskärs
försiggår med garn, backor, vadar, ryssjor,
tinor o.s.v. ett ej oviktigt fiske, det s.k.
hemmafisket. Det är av särskild betydelse för
äldre fiskare. Den viktigaste avsättningsorten
är Göteborg, men betydande kvantiteter
avsättas av fiskarna direkt i norska, danska och
engelska hamnar (c:a 8 å 9 mill. kg.). N.R-n.
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening
bildades 1908 på initiativ av landshövding G.
Lagerbring. Den har till ändamål att arbeta för
utvecklingen av länets havsfiske och har utfört
ett omfattande arbete i detta syfte.
Vederbörande landshövding och fiskeriintendent äro
självskrivna led. av styrelsen. Ärl. utgives en
årsbok, innehållande redogörelse för
föreningens verksamhet, statistisk översikt över det
bohuslänska havsfisket, nautiska tabeller och ett
stort antal andra uppgifter av intresse för
fiskare. Antalet medl. o. 2,000. N.R-n.
Göteborgs och Bohus läns sparbank började
sin verksamhet 1864 och är med en omslutning
31/i2 1931 av 145,9 mill. kr. (därav egna fonder
10,5 mill.) den näst största enskilda sparbanken
i Sverige. Huvudkontor i Göteborg och 38
filialer i Göteborgs och Bohus län. — Litt.: A.G.
Dahlander, ”G. och B. läns sparbank 1864—
1914” (1913). Lth.
Göteborgs orkesterförening grundades 1905
på initiativ främst av bankdirektör H.
Mann-heimer och borgmästare P. Lamberg. Det s.å.
invigda konserthuset och stiftandet av Edvard
Magnus’ musikfond utgjorde med avseende på
lokal och ekonomi nödvändiga förutsättningar
för den regelbundna orkesterverksamhet, som
på hösten tog sin början. Den plan för
verksamheten, som vid stiftandet av G.o.
uppgjordes, har i huvudsak bibehållits: föreningen ger
under säsongen (okt.—april) i regel varje vecka
1 symfoni- och 1 populärkonsert; dessutom
givas 5 s.k. abonnemangskonserter och ett antal
konserter för skolungdom. Ss. l:e
kapellmästare fungerade 1905—07 tysken H. Hammer,
assisterad av O. Morales (se denne). Från
hösten 1907 och t.o.m. våren 1922 stod W.
Stenhammar (se denne) i spetsen för orkestern,
som under hans ledning nådde en mycket hög
prestationsnivå. Vid sin sida hade
Stenhammar först Morales, som dock hösten 1909
efterträddes av T. Aulin (se denne). Ett par
säsonger (1913—15) var holländaren Dirk Fock
vikarierande dirigent, och 1914—19 innehade
Hj. Meissner (se denne) 2:a kapellmästarposten,
vilken därefter för ett par år övertogs av ryssen
Michael Press. Efter Stenhammars avgång
verkade T. Rangström (se denne) ss. l:e dirigent
t.o.m. våren 1925, varefter T. Mann (se denne),
tidigare företagets 2:e dirigent, blev dess ende
fast engagerade kapellmästare coh
konstnärlige ledare. Många framstående gästdirigenter
ha uppträtt i orkesterföreningen, bl.a. O. Fried,
A. Järnefelt, C. Nielsen ( även ss. vikarierande
dirigent), H. Scherchen, Rhené-Baton, H.
Abendroth, R. Kajanus, V. Talich, F. Schalk.
Orkestern räknar f.n. 52 medl. G.J-n.
Göteborgsposten, daglig tidn. i Göteborg,
grundad i dec. 1858 av boktryckaren D.F.
Bonnier i liberal anda med O.P. Sturzen-Becker
som främsta namn i den första
medarbetar-staben. Tidn. redigerades till sept. 1863 av
med.-fil. kand. K. Lindberg, okt. 1863—69 av
D.F. Bonnier, 1870—72 av fil. d:r O. Thulin.
Från 1873 övertogs G. av ett a.-b. med fil. d:r
F. Åkerblom som ansvarig utg., och denne gav
med tiden G. en mera konservativ prägel.
Bland medarbetare under hans ledning kunna
nämnas Harald Hjärne (utrikesred. 1873—74),
S. Wieselgren, A.O. Wallenberg och Rudolf
Kjellén. I juni 1896 övertogs G. av ett nybildat
bolag, som gav tidn. vänsterfärg. Red. blev
V. Södergren. 1904 inköptes G. av E. Alkman
(se denne), under vilkens ledning G. blev ett
av de ledande frisinnade organen. Efter en i
april 1926 företagen rekonstruktion av bolaget
efterträddes Alkman av Harry Hjörne (f. 1893),
som fortsatt sin föregångares politiska linje.
1903 fick G. en söndagsbilaga, ”Söndagen”,
senare ersatt av en modernt uppställd och ill.
bilaga, ”G:s lördagsbilaga”, och 1905 bilagan ”V.
Sveriges lantmannatidning”. Sedan 1927 har G.
en särskild kultursida, till vilken bidrag
lämnats ay in- och utländska lärde, förf, och
politiker. — Litt.: K.O. Bonnier, ”Bonniers”, 3
(1930). H.E.
Göteborgs revir, adress Göteborg, tillhör S.
distriktet och omfattar del av Inlands-Torpe
hd, Orust, ö. och V. Tjörns, Indals N. och S.,
V. och ö. Hisings, Sävedals och Askims
härader av Göteborgs och Bohus län, Fjäre, Viske,
Himle, Faurås och del av Årstads härader av
Hallands län. Areal (1929): statsskogar 7,876
har, varav 4,817 produktiv mark; övriga
allmänna skogar 9,894, resp. 5,875 har. 1929 års
— 205 —
— 206 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
