Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götiska förbundet - Götiska skolan - Götisk stil - Götjärn - Götlunda - Götmetall - Götrek (Godlund), Pär - Götstål - Göttingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTISKA SKOLAN
upplösningen skedde först efter Adlerbeths död
1844. Ett ”elfte och sista” häfte av ”Iduna”
utkom 1845, innehållande bl.a. Geijers
”Berättelse om G. f:s stiftelse och verksamhet”. —
Litt.: R. Hjärne, ”G. f. och dess hufvudmän”
(1878); A. Blanck, ”Geijers götiska diktning”
(1918). A.W-n.
Götiska skolan, se Götiska förbundet.
Götisk stil kallades hos oss i äldre dagar all
medeltidskonst, vars kraft och bärighet man
började beundra redan under 1700-talets senare
del, då särsk. i England medeltidskonsten
upptogs och åter kom till erkännande (se
Engelsk konst och H. W a 1 p o 1 e). Man satte
den i förbindelse med goternas och
germanernas uppträdande i Europas kultur. Det
”götiska” blev en väsentlig faktor i nyromantiken
under 1800-talets förra del. I konsthistorien
började man emellertid urskilja d.ä.
medel-tidsstilen, rundbågsstilen, nu kallad ”romansk
stil”, från den senare medeltidsstilen,
spetsbågs-stilen, vilken italienarna på hån kallade
”gotisk” (se Gotisk stil). Efter 1800-talets
mitt försvann också efter hand uttrycket g.s.,
liksom man i litteraturen icke längre talade
om ”götisk”. E.W.
Götjärn, se Göt.
Götlunda. 1) S:n i Vadsbo hd, Skaraborgs
län, s.ö. om Mariestad; 45,2# kvkm., därav 45,12
Medeltida dörr på Götlunda kyrka, Västergötland.
land; 1,308 inv. (1931; 29 inv. pr kvkm.); 20,»0
kvkm. åker (1927; 46,s% av landarealen), 18,0»
kvkm. skogsmark. — Pastorat: G. och Flistad,
S. Vadsbo kontrakt, Skara stift. J.C.
2) S:n i Glanshammars hd, Örebro län, s.v.
om Arboga; 159,44 kvkm., därav 154,74 land;
2,720 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 47,»5 kvkm.
åker (1927; 30,8% av landarealen), 88,11 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Sickelsjö, Frötuna
och Kåsäter. — Pastorat i Glanshammars
kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Götmetall, se Göt.
Götrek (urspr. Godlund), Pär,
socialistisk skriftställare (1799—1876). Efter studier
i Uppsala ägnade sig
G. åt
boktryckeriverksamhet o.a.
ekonomiska företag samt
blev från 1836
bokhandlare i
Stockholm. Han utbildade
sig till en skicklig
stenograf och tog
livlig del i tidens
folkbildningsrörelser såväl i Stockholm som
i Karlskrona, där han
vistades under sina
senare år. G. var väl förtrogen med den
franska socialistiska litteraturen och anslöt sig i
början närmast till Saint-Simons idéer, som
han förfäktade i skriften ”Framtidens religion,
uppenbarad af Saint-Simon” (1833, ny uppl.
s.å. under titel ”Saint-Simons religionslära”).
Mot Fourier intog G. en mera kritisk hållning,
särsk. framträdande i hans socialpolitiska
huvudskrift ”Om proletariatet och dess befrielse
genom den sanna kommunismen” (1847).
Däremot mottog han starka intryck av E. Cabets
högtflygande sociala idealism. G:s vakna
intresse för aktuella sociala idéer visar sig icke
minst däri, att han redan 1848 översatte
”Kommunistiska manifestet” till sv. — Personligen
var G. en älskvärd idealist med djup
medkänsla för de fattiga klasserna och med en
religiös tro på det lyckliga framtidssamhället.
Den sanna kommunismen var för honom intet
annat än kristendom i handling. Under hans
Stockholmstid var hans hem en samlingsplats
för huvudstadens radikala intelligens, och
inom arbetarkretsar utövade han tidvis ett icke
obetydligt inflytande. — Litt.: I Vennerström,
”Sv. utopister” (1913). G.A.
Götstål, se Göt.
Gö’ttingen, stad i prov. Hannover, Preussen,
vid Leine; 41,514 inv. (1925). Den inre staden
med korsvirkeshus från senare hälften av
1500-talet omges av en ringformig
vallprome
— 215 —
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
