Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadow, Sir William Henry - Hadramaut - Hadria - Hadrianus, Publius Aelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADRIANUS
musikföreläsningar; är nu v. kansler för univ.
i Sheffield, adlad 1918. H. utgav det
betydande arbetet ”Oxford history of music”, vars
5:e bd (om Wienklassicismen) han författade;
han skrev dessutom verk om modern musik,
J. Haydn och W. Byrd. E.A.
Hadramaut [-äu’t] (arab. Hadramaut), område
på Arabiens sydkust mellan Aden och Oman;
c:a 151,500 kvkm., o. 120,000 inv. (mest
araber, dock många negerslavar). H. intages av
en huvudsaki. av sand- och kalksten (från
krita och eocen) uppbyggd högplatå, som
genomdrages av talrika ivadis och i branta
sluttningar sänker sig till en smal, ödslig och
sandig, på flinta rik kustslätt. Randen av platån
når i v. flerstädes över 2,000 m.ö.h., men
sänker sig österut. Även i n. blir landet lägre.
Här ligger den djupa Wadi H., i vilken
finnas talrika oaser med odling av dadlar, tobak,
majs och durra. Vid kusten ligga mindre
hamnar (störst Makalla, 18,000 inv.) med
utskeppning av fisk, dadlar, sennablad, indigo,
gummi och harts. — H., som är delat mellan
4 stammar med var sin sultan, står under
engelskt inflytande. E.S-z.
Ha’dria, latinskt namn på Adriatiska havet.
Hadria’nus, Publius Aelius, romersk
kejsare av spansk härkomst (76—138 e.Kr.),
117 adopterad av Trajanus, som han s.å.
efterträdde. H. bröt med sina företrädares
erövringspolitik och ägnade sig ss. statens förste
tjänare med sällspord energi och duglighet
åt rikets inre utveckling under ett lyckligt
fredslugn, endast stört av judafolkets förtviv-
Kejsar Hadrianus. Nationalmuseum, Aten.
Hadrianus’ bibliotek i Aten.
lade resning (se Bar-Kochba).
Gränsförsvaret fullbordades genom befästningslinjer,
t.ex. Piktermuren el. H:s’ vall (se d.o.). Inom
den kejserliga förvaltningen användes i st.f.
slavar och frigivna avlönat folk ur
riddarstån-det, varigenom en civil ämbetsmannaklass
skapades. Finans-, krigs- och postväsen
förbättrades genom reformer, rättsväsendet
genom redigering av Edictum perpetuum (se
Edikt). En stor del av sin regeringstid
till-bragte H. på resor inom det vidsträckta riket,
överallt reglerande och nyskapande, tillika ss.
svärmisk turist intresserad av fornminnen och
naturens skönhet. Han skall ha grundat o. 150
nya städer (t.ex. Adrianopel, Antione; jfr A
n-t i n o o s) och utvidgade sin älsklingsstad Aten
med en ny stadsdel. Berömd är H:s’ storartade
villaanläggning vid Tibur (Tivoli), omfattande
ett flertal efterbildningar av ryktbara
byggnader och konstverk, ett slags monumentala
reseminnen. Ss. byggherre har H. dessutom
knutit sitt namn till Pantheon (se d.o.), Venus’ och
Romas dubbeltempel i Rom samt till sitt först
efter hans död fullbordade mausoleum, nu
Castel San Angelo. H. var en sällsynt rik
begåvning, ej blott ett organisatoriskt geni utan
även en mångfrestande konstnär (förf., målare,
musiker, arkitekt). Med sitt nervöst oroliga,
gåtfullt sammansatta och ombytliga väsen vann
han dock, trots allvarlig strävan, aldrig sina
undersåtars kärlek. — Litt: A. Raeder, ”Kejser
— 253 —
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
