Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadrianus, Publius Aelius - 1. Hadrianius (Adrian) I (påve) - 2. Hadrianus II (påve) - 3. Hadrianus III (påve) - 4. Hadrianus IV (Nicolaus Breakspear, påve) - 5. Hadrianus V (påve) - 6. Hadrianus VI (påve) - Hadrianus’ vall - Hadromal - Hadrumetum - Hads - Hadschar - Hadsel - Hadubrand - Hae- (Hæ-) - Haebler, Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADRIANUS
Hadrian” (1897); W. Weber, ”Untersuchungen
zur Geschichte des Kaisers H.” (1907). H.Sj.
Hadria’nus (Adrian), namn på 6 påvar.
1) H. I, påve 772—795, anropade, då han
ansattes av langobardernas kung, Desiderius,
Karl den store om bistånd; denne
tillintetgjorde 774 langobardernas riken och förnyade
Pip-pins förläning åt påven av 754. H. smorde
781 Karls söner Pippin och Ludvig till
konungar. På synoden i Frankfurt 794 lät han
förorda bilddyrkan, vilken dock Karl jämte
det frankiska prästerskapet förkastade. B.
2) H. II, påve 867—872.
3) H. III, påve 884—885.
4) H. IV, påve 1154—59. H. (N i c o 1 a u s
Breakspear) var född i Langley i
Hert-fordshire, England. Han gjorde sin kyrkliga
karriär i Frankrike, blev abbot i ett sydfranskt
kloster och därefter kardinalbiskop av Albano.
1152—54 verkade H. som påvlig legat i
Skandinavien, ordnade den nyinstiftade
Trond-hjemska ärkestolens förhållanden och
förhandlade med svenskarna på ett möte i Linköping.
Som påve nedslog H. den av Arnold av Brescia
inspirerade revolutionära rörelsen, förfäktade
gregorianska idéer gentemot kejsar Fredrik
Barbarossa och stod vid sin död 1159 inför
öppen brytning med denne. — Litt.: K. Mann,
”Nicolas Breakspear (Hadrian IV), a.D. 1154
—1159” (1914); H. Schrörs, ”Untersuchungen zu
dem Streite Kaiser Friedrichs I. mit Papst
Hadrian IV” (1916); L. Weibull, ”Den skånska
kyrkans älsta historia” (i ”Hist. tidskr. för
Skåneland”, 5, 1914—23). E.Lö.
5) H. V, påve n/j—18/s 1276, se F i e s c h i.
6) H. VI, påve 1522—23. F. 1459 i Utrecht,
uppfostrades H. hos Det gemensamma livets
bröder (se d.o.),
verkade ss. prof, i
Lö-wen och blev 1507
den blivande kejsar
Karl V:s lärare,
biskop av Tortosa
(Spanien) och
inkvi-sitor av Aragonien
1516, kardinal 1517,
inkvisitor över hela
Spanien 1518,
ståthållare 1520. Vald
till påve efter Leo
X, verkade H. ivrigt
för en reformering inom kyrkan, men hade
föga framgång och kom även i onåd hos
Karl V. S.N.
Hadrianus’ vall, jämte H:s’ limes (se d.o.)
vanligt namn på de romerska befästningar som
skulle försvara n. gränsen av det romerska
Britannien. H. v. sträcker sig 73,5 miles (118
Parti av Hadrianus’ vall.
km.) mellan Carlisle och New Castle och
uppfördes 122—126 e. Kr. Den bestod av flera
befästningsverk bakom varandra: ytterst fort
med 500—1,000 mans besättning med 4 miles
mellanrum samt mindre vakttorn med kortare
mellanrum, där bakom själva vallen, uppförd
av jord och senare sten och framför den en
vallgrav. Den förbättrades av Antoninus efter
142 e. Kr. och uppgavs trol. först 383. N.V.
Hadroma’1, i förvedade cellväggar
förekommande, genom behandling med tennklorur
ut-lösbar aromatisk aldehyd, som man ansett vara
bärare av de för förvedning utmärkande
färgreaktionerna. H. har även uppfattats ss. en
blandning av vanillin, metylfurol, pyrokatekin
och koniferin. O.Gz.
Hadrume’tum, gammal stad vid tunisiska
kusten, urspr. fenicisk koloni, på det nuv. Susas
plats, med livlig hamn. H. omtalas ofta i
samband med puniska krigen, var under
kejsartiden Nordafrikas näst Kartago främsta stad,
ödelädes av vandalerna men återuppbyggdes
av Justinianus, i 7:e årh. sjörövarnäste. H. har
många ruiner från fenicisk och romersk tid
samt kristna katakomber. N.V.
Hads, hd i Aarhus amt, Jylland, invid
Kattegatt och Horsens fjord; 229 kvkm.; 16,081 inv.
(1930). S.
Hadschar, se al-H a d j a r al-as wa d.
Hadsel, hd i Nordland fylke, Norge,
omfattar Hadselöy (102 kvkm., 3,976 inv.) med
hamn- och handelsplatserna Stokmarknes och
Melbu samt delar av Langöy, Hinnöy och
Austvågöy m.fl. öar i Lofoten; 710,2« kvkm.;
9,901 inv. (1930). S.
Ha’dubrand, forngermansk sagohjälte, son
till Hildebrand (se denne).
Hae- (Hæ-), se även H e-.
Haebler [hä’b-], Konrad, tysk
biblioteks-man (f. 1857), 1907—21 föreståndare för
hand-skriftsavd. vid Preussische Staatsbibliothek i
Berlin, 1914—21 ordf, för Kommission für den
— 255 —
— 256 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
