Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallström, 1. Gunnar - Hallström, 2. Gustaf - Hallström, Eric - Hallstämpel - Hallsystem - Halltorp - Hallucination
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLUCINATION
ofta med symboliskt innehåll. Bland hans
verk av denna art må nämnas ”De dödas
hage” samt ”Vid åkerkanten” (Malmö
museum). Den monumentala ”Engelbrekt och
dalkarlarna” samt den dekorativt verkningsfulla
”Sigurd Jorsalafar” äro typiska prov på hans
historiska framställningskonst. H. har även
verkat som illustratör, t.ex. av ”Älgskyttarna”.
Vid tävlan om riksdagshusets dekorering 1907
erhöll H:s förslag, skildrande våra näringar,
l:a pris. B.B.
2) Gustaf Axel H., den föregåendes bror,
förhistoriker, museiman (f. n/7 1880), fil. lic.
i Uppsala 1915, e.o. antikvarie i Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakad. 1925. H. har
framförallt ägnat sig åt utforskandet av
Norrlands förhistoria och i samband därmed
företagit upprepade, omfattande forskningsresor
till Nordskandinavien, Kolahalvön, mellersta
Ryssland och Sibirien. 1915—16 var han Sv.
Röda korsets delegat i Sibirien och Kina, 1918
—19 tog han aktiv del i Finlands och de
baltiska småstaternas frihetskamp. Bland H:s
skrifter märkas: ”Nordskandinaviska
hällristningar” (i ”Fornvännen”, 1907—09), ”Kan
lapparnas invandringstid fixeras?” (i ”Norrlands
försvar”, 1929), ”Den tidigaste järnåldern i
Dalarna” (i ”Dalarnas hembygdsbok”, 1931).
J.E.F.
Hallström, Eric Cornelius, målare (f. 22/n
1893). Som självlärd konstnär framträdde H.
1918 och följde sedan kamraterna under
gruppbeteckningarna ”Falangen” och ”Unionalen”.
Hans tidigare målningar med utkants- och
fabriksmotiv äro något påverkade av
naivismen. Ett senare, mera realistiskt stadium
representeras av fast tecknade
Stockholmsutsik-ter, gärna med snö. H.G-e.
Hallstämpel, av vederbörande myndighet enl.
hallordningen (se d.o.) förr åsatt stämpel å
tillverkade varor till bevis om att de efter
undergången besiktning godkänts av myndigheten
och fingo saluföras. H. verkställdes av vid
hallrätten (se d.o.) anställda edsvurna
hallmästare under hallrättens tillsyn. Vid inlämnandet
till h. skulle varje arbetsstycke vara åsatt
tillverkarens märke, och det fick ej saluföras
inom landet utan h. E.K.
Hallsystem utmärker indelningen av ett
större rum med pelare el. kolonner, så att den
ena avd. är (nästan) lika bred och hög som
den el. de andra. Till h. hör gärna valv.
I antiken, särsk. den senare antiken, blev h.
vanligt i stora profanbyggnader, basilikor,
termer, cisterner etc. Muhammedanerna upptogo
h. för sina moskéer (se G 6 r d o b a och
Kairo). H. förekom också i den
gammal-kristna konsten, där dock annars — för
lång
sträckta byggnader — det basilikala systemet
var regel (se Basilika). Under medeltiden
blev h. utmärkande för vissa områden och
institutioner. I festsalar, klostrens refektorier
etc. är h. vanligt. I den kyrkliga
byggnadskonsten blev h. i den senromanska och den
Plan av hallkyrka. Liebfrauenkirche i Ingolstadt.
s.k. övergångsstilen ofta förekommande (se
t.ex. Frankrike, sp. 144); Gotland (se
d.o.) har en mängd ex. på två- el.
tre-skep-piga hallkyrkor. Den heliga Birgitta, som i
mellersta Tyskland sett vackra prov på h.,
påbjöd det för sin ordens kyrkor. Under
renässansen fick h. åter en
blomstrings-tid. E.W.
Halltorp, s:n i S. Möre hd, Kalmar län, s.v.
om Kalmar vid Kalmarsund; 52,85 kvkm., allt
land; 936 inv. (1931; 18 inv. pr kvkm.); 16,71
kvkm. åker (1927; 31,6 °/o av arealen), 27,88
kvkm. skogsmark. Egendom: Värnanäs. —
Pastorat: H. och Våxtorp, S. Möre kontrakt,
Växjö stift. J.C.
Hallucination [-Jo’n] (lat. hallucina’tio, till
(h)al(l)ucina’ri, vara själsfrånvarande), sin-
Interiör av hallkyrka. Marienkirche, Danzig.
— 377 —
— 378 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
