Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsduk - Halse og Harkmark - Halsfistel - Halsfluss - Halsgrop - Halshorn - Halshuggning - Halsinflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALSE OG HARKMARK
Överst: Fr. Hals: Porträtt 1624 med knytband
i ringkragen; G. Terborch: Självporträtt efter
1655 med spetsprydda kragsnibbar. Nederst:
M. Dahl: Chr. Leijoncrona med vit knuten
halsduk; C. Fr. von Breda: Gossporträtt med det
sena 1700-talets halsduk.
den snart (1830-talet) uppträdande s.k.
fadermördaren (se d.o.) bars den stela spänn-h.,
ofta med en liten rosett fram. 1850-talet
införde den nu brukliga slipsen, som växlat i
bredd. Även den sedan dess brukade
rosettknutna h. har än varit bandlikt smal, än
bredare, än mycket bred och alldeles mjuk
(”artist-h.”). Med konfektionen kommo i handeln
färdigknutna h. med spänne i nacken; de ha
nu mestadels gått ur bruk. På 1880-talet kom
en stor, flat, sydd h., den s.k. plastrongen el.
”heltäckaren”, i bruk. Den fyllde hela
väst-öppningen. Till riddräkt brukas ännu en h.
av något liknande form. Till civil högtidsdräkt
(se Frack) brukas vit h. — H. har även
använts av damer under mera maskulint
betonade modeperioder, t.ex. under 1890-talets
stärkkrag- och blusmod och till nu moderna
sportblusar. — Namnet på h. har växlat.
Ordet kravatt för h. anses (osäkert) komma av
kroat (fra. croate), emedan ett slags h. buros
av de kroatiska soldaterna på 30-åriga
krigets tid. Rosetten har kallats butterfly (eng.,
fjäril), den långa slipsen (eg. en plur.-form
av eng. slip) även four-in-hands. —
Materialet i h. har under 1800-talet mestadels varit
siden, till vit h. piké el. finare slätt vitt tyg;
nuv. sportmoder ha infört nya tekniker och
material: stickning, virkning, ylle o.s.v. — Om
h. ss. kvinnlig huvudbonad se
Huvudbonad, ss. axelschal se Folkdräkt, ss.
värmande sportplagg se S c a r f. I.
Halse og Harkmark, hd i Vest-Agder fylke,
s. Norge, intill Mandal; 104,59 kvkm.; 2,696 inv.
(1930). S.
Halsfistel, se Halssjukdomar.
Halsfluss, med., se A n g i n a och
Halssjukdomar.
Halsgrop, anat., gropen mellan ursprungen
för huvudets båda nickmuskler, omedelbart
ovanför bröstbenets övre ändparti. På djupet
befinner sig här luftstrupens översta parti, täckt
av sköldkörtelns opariga mittparti och liksom
detta beläget under de nedre
tungbensmusk-lerna. Vid hinder för luftens passage genom
struphuvudet (ofta vid difteri) måste
luftstrupen öppnas genom insnitt i h.
(tracheo-tomi). A.-U.
Halshorn, sjöv., se Hals.
Halshuggning, avrättning medelst huvudets
avhuggning från kroppen. H. brukades redan
hos antikens romare vid verkställandet av
dödsstraff. Under medeltiden ansågs h. för
en hedersam avlivningsmetod och förbehållen
de högre klasserna, medan hängning
drabbade tjuvar o.a. samhällsparasiter, såvida icke
brottslingen som en ynnest ”benådades till
svärdet”. Så länge dödsstraffet kvarstod i
Sverige (till 1921), ingick i de adliga
privilegierna rätt att halshuggas med svärd.
Skarp-rättarsvärdet var i regel avsett att föras med
båda händerna och utrustat med en lång,
bred klinga. Andra stundom använda redskap
vid h. voro yxa, vilken dock ss. erinrande om
kreatursslakt ansågs innebära en anstrykning
av vanheder, samt från o. 1700 bila. 1906
föreskrevs i Sverige användande av giljotin (se
d.o.), som emellertid endast en gång kom i
bruk före dödsstraffets avskaffande här. I
utlandet brukas oftast giljotin, vilken anses
säkrast och mest smärtfritt medföra döden. E.K.
Halsinflammation [-Jo’n]. 1) Med., se A
n-g i n a.
2) Veter. H. kallas en inflammation i
svalgets och närgränsande partiers, särsk.
luftstruphuvudets, slemhinna. H. uppstår genom
retning ant. betingad av grovt el. frätande
foder, kall dryck m.m. el. av bakterier. Ett
flertal smittosamma sjukdomar uppträda
under form av el. förbundna med h.
Symto
— 403 —
— 404 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
